• 2018:08
• Publicerad: 31 augusti, 2018

Månadens konstnär: Sara Anstis

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens konstnär Sara Anstis.

Jag sitter på ett fält av torrt gräs bakom mitt barndomshem. Gräset formar höga gula murar som döljer mig från mor som sitter på balkongen och arbetar med ett broderi. Jag rullar en cigarett av gräsdelar med papper jag tagit från skrivaren. Jag har en tändsticksask och jag försöker att tända eld på min improviserade cigarett. Men, elden hoppar från mina fingrar och ner i gräset där den dansar från stjälk till stjälk innan den kollapsar i små lågor. Jag slår frenetiskt min tillflyktsort samtidigt som vassa tankar säger mig att det här händer inte. Jag är inte den som förvandlar ön till aska, jag är inte den som startar en skogsbrand som färdas under mossorna för att tillintetgöra mina vänners hus, kväva mina grannars hundar. Elden slocknar till slut, och jag lägger mig ner för att tacka himlen.

I’m sitting in a dry grass field behind my childhood home. The grass makes high yellow walls hiding my naughtiness from my mother who is doing an embroidery on the balcony. I’m rolling a cigarette of field grass with paper I took out of the printer. I have a box of matches and I’m trying to light my makeshift cigarette, but the fire jumps from my fingers and into the grass where it dances from stalk to stalk until a handful of them collapse into small flames. I pat my refuge frantically while sharp thoughts tell me that this isn’t happening, I’m not the one to turn the island into ashes, I’m not the one who starts a summer forest fire that travels under dry moss to obliterate my friends’ houses and choke my neighbour’s dogs. Then the fire is out and I lie down to thank the sky.

Kontakt: www.saraanstis.com
@sara.anstis (instagram)

Texten översatt till svenska av Sebastian Andersson.

• Månadens konstnär