- 2018:08
- Publicerad:
Regn i gråljus
BOK | Bo Bjelvehammar om Lars Lerin och Kerstin Högstrands senaste bok ”Råskinn”.
Lars Lerin & Kerstin Högstrand
Råskinn. Brev och Bilder 2006 – 2009
Albert Bonniers Förlag
Två bildkonstnärer och författare skriver brev till varandra, brev med bilder. Det är Kerstin Högstrand och Lars Lerin. ”Råskinn” är den tredje brevboken, som de ger ut tillsammans, den spänner över åren 2006 till 2009. Nu talar titeln om ord som brutalitet, bråk och slagsmål, men allt andas skönhet och änglasånger och en mildhet som cikorians blå blomkorgar. Breven handlar om två liv, med sjukdomar, sorger, glädjeämnen, vardagliga förtretligheter och resor, inte sällan finns det en oro i breven, om det som skulle kunna hända och om det, som faktiskt händer.
Breven är öppna och äkta, det finns inget filter, inget silande och sållande, det är ett rakt och tydligt språk. Brevförfattarna står nära varandra och de kan vara franka i sina tilltal. Breven innehåller även en oräddhet och ett mod, att ta upp riktigt snåriga och besvärliga trådar i två människors liv. Ett blottläggande av skörhet och bräcklighet.
Känslor ringlar över sidorna, den lilla om tanken om ett litet djur och sökandet och famlandet efter den stora passionen. Detta är kännetecknande för hela brevsamlingen, resan mellan smått och stort, balansgången mellan högt och lågt. Det är en svår akt, men båda har ett synnerligen gott handlag med orden.
Lars Lerin kan fånga ett ögonblick med stor precision, som när vinden hyssjar i gardinerna, på samma sätt kan han upprepa i sina bilder, detta tillstånd när mörkret äter ljuset. Kerstin Högstrand kan följa ormvråkens seglingar över ängar och så landa på Lantmännens, där hon ska köpa nya fågelholkar.
Stöd Tidningen Kulturen
Det är självklart att Lars Lerins bilder drar till sig särskilt stor uppmärksamhet; han skildrar det glömda landskapet och de ödelagda husen, stråk och mönster, som vittrar sönder och faller samman, minnen i skuggor, i fragment.
Mycket råkar komma i hans väg, innan det försvinner och glöms bort helt. Ingen kan som Lars Lerin fånga en murken och grånad husvägg. En sak att tillägga är att det står att läsa mycket om Lars Lerins stora kärlek Junior, som han lär känna under den här perioden.
Text Bo Bjelvehammar
