- 2018:09-10
- Publicerad:
En sång till den som fortfarande pundar
BOK | Recension av Jyrki Suominens debut, diktsamlingen En sång för den som fortfarande pundar, åtföljd av tre dikter.
Jyrki Suominen
En sång till den som fortfarande pundar
An1 förlag
Jyrki Suominens, En sång till den som fortfarande pundar är otvivelaktigt en stark debut. Titeln utlovar en odyssé in i en svart tillvaro, en tillvaro Suominen lämnat bakom sig. Och visst finns dom där, parkbänksartisterna, häxorna, vampyrerna och inte minst Fröken Fager, misären och den själsliga bråten. Men det är inte det som först fångar mitt intresse. Det är det oväntade, det som titeln inte utlovar som lockar mig in i samlingen, som får mig att sträckläsa den, inte en utan flera gånger.
Men låt mig börja med bilderna. Diktsamlingen är sparsamt men fint illustrerad av Anette Holm. Det är säkra, lite drömska, nästan skissartade, teckningar som dyker upp lite oväntat och tillför respektive dikt ett än mer drömskt perspektiv, placerar den fint i en kontext utan att för den skull göra dem övertydliga. Vi har teckningen av det svarta hjärtat, lite trasigt och skamfilat, nedbäddat i något som påminner om snö, den vagt tecknade björkstammen som bara antyder sin rot, en akvarelliknande grå bild av en gestalt som för tankarna till författaren själv och, den kanske starkaste bilden, av Fröken Fager, suddig i konturerna, närmande sig upplösning, på väg att smälta in i den grå bakgrunden. Fin spridda över sidorna ser vi med jämna mellanrum en liten svart siluett av vad som liknar en Skata, Kråka eller Kaja, där den sistnämnda troligen är den rätta då Kajan uppträder två gånger i texten. Omslaget av Erika Holm är grått glidande mot svart. En abstrakt bild som påminner både om sprickande is och en hällristning. I det övre högra hörnet breder ett mörkgrått, närmast svart mörker ut sig som sjövatten trängande upp ur isen. På bilden finns så en orange, liksom utspilld fläck, vilken omskriver titeln på samlingen.
När jag så börjar bläddra och läsa dikterna möts jag av korta snabba dikter, ibland bara på två eller tre rader. Vad som slår mig i denna första del av samlingen är vilken bildkonstnär Suominen är. Dikterna målar bilder utsträckta i tid, för samman olika oväntade element som visar på bildens överraskande mångtydighet. Ett så tydligt bildspråk med oväntade vändningar drabbar mig. De är som små, snabba svart gnistrande pärlor som på något sätt arbetar sig upp på sidorna. Som exempel på bildspråket har vi den korta dikten
det sista tåget
tar upp
rälsen
efter sig
eller
längre in
bland gran och tall
står de nakna
späda björkarna
som ännu inte
lärt sig hantera
sin blyghet
Det är såna snabba, både svarta och oväntade bilder som möter oss i början av samlingen.
Stöd Tidningen Kulturen
Stöd oss med en femtiolapp i månaden!
Klicka här:
Bidra till Kulturen
Betalas via PayPal.
Efter det tar missbruket över, men det är ett missbruk som tecknas av en betraktare. Suominen själv deltar som utanförstående, en som överlevt och därmed tagit på sig uppgiften att hedra de som gått under. I dessa, vad jag närmast vill kalla snabba berättelser, tecknar sig också ett Sverige som mer och mer blir suddigt i konturerna. Det är ett Sverige vi alla som växt upp på sjuttio och åttiotalet kan känna igen oss i. Ett Sverige som långsamt men obönhörligt tappar sitt grepp, en välfärdsstat vars konturer blir allt suddigare tills inget finns kvar förutom drömmen om sig självt. Det är i det samhället parkbänksartisterna dyker upp, nere på samhällets skuggsida framlever de tillvaron osedda och uppgivande. Vi möter de som av tillvaron plötsligt förvandlas till häxor och väljer att lämna alltihop, men gör det med i närmast hånfulla skratt. Vampyrerna dyker upp, de som suger ut varandra, de som lever på och i sina droger, de som går över lik och sviker allt och alla. Vi möter också Fröken Fager som framstår som en ungdomskärlek som långsamt förgås, upplöses och försvinner. Det är närmast en hyllning till henne som avslutar diktsamlingen, ett försök att väcka henne från de döda, låta henne leva kvar åtminstone i dikten.
Ständigt närvarande är också döden, och här får dikterna ett klart subjekt, ett jag, som oförtrutet kastar sig emot döden men aldrig blir välkomnad, ständigt kastad tillbaka in i livet uppstår detta jag i ny, renare gestalt. Jaget tar sig också an sin uppgift och skriver dessa mörka hyllningar till dem som alltför sällan besjungs, de som levt på samhällets avigsida, en avigsida som mer och mer blivit den förfallande välfärdsstatens rätsida.
Även om dessa berättelser tecknar en förståelse för missbrukets dragningskraft och frestelser faller de aldrig ner i drogromantik. De tecknar snarare ett hallucinatoriskt svart skimmer, ett skimmer som följer läsaren från början av samlingen till dess slut.
Men det som slår mig tydligast är vilken bildkonstnär Suominen är, också när det gäller de mer berättande dikterna. Det är det både kvicka och mörka bildspråket som gör att jag gång på gång återvänder för ännu en sträckläsning.
Det är som sagt en stark debut och jag ser fram emot att följa Suominen på fler irrfärder genom bilder och berättelser. Jag rekommenderar varm hans debutsamling till läsning.
mitt namn
måste ha nämnts
måste ha nämnts
bland alla
möjliga namn
måste mitt namn
ha nämnts
jag blev kallad
att sjunga en sång
till den
som fortfarande
pundar
men mitt hjärta
dom som mitt hjärta
ville sjunga för
var då bara
aska och damm
när hon drog
hördes hennes
nyfunna häxskratt
mellan radhusen
i köket
hängde hennes
förtvivlan
kvar
som ett daller i luften
hon öppnar ibland dörren
och tittar ut
för att se om det
står nån där
nån som inte vågar knacka på
sådant kan visst hända
säger hon till sej själv
när hon sätter sej i
tv-soffan
Text Per Nilsson
 |
|
Tidningen Kulturen vill återupprätta den kulturkritiska essän som litterär form. Det för att visa på konst och humanioras betydelse i denna mörka tid. Förenklade analyser av vår samtid finns det gott om, men i TK vill vi fördjupa debatten och visa på den komplexitet som speglar vår samtid.
Tidningen Kulturen är gratis att läsa, men inte att producera…
Stöd oss med en femtiolapp i månaden! Klicka här: |
