Illustration: DarkWorkX

Vygotskijs teorier i praktiken



Denna essä tar upp frågorna hur vi kan och i så fall om vi idag kan omsätta Vygotskijs teorier i praktiken. Dagens svenska läroplaner uppmanar oss att praktisera en pedagogik som bygger på Vygotskijs ideér (SOU 1992:94 ”Skola för bildning). Det innebär att vår grundsyn skall vara att betrakta lärande som en sociokulturell historisk process.

UR ARKIVET

1. Vygotskij's teori

1.1 Bakgrund

Lev Vygotskij (1896-1934) forskade om barns utveckling och lärande. Hans böcker och skrifter förbjöds av Stalin och tilläts inte i Sovjetunionen förrän Stalin dog på 1950-talet. En del av Vygotskijs texter, Tänkande och språk, översattes till svenska i början på 80-talet. På 90-talet översattes hans böcker om pedagogisk psykologi och människans sociala utveckling till svenska. Hans teori verkar till att börja med snårigare och svårare än att få grepp om än en rysk roman. Grundteorin är att vi människor lär oss i samspel med andra människor och där­för behöver verktyg för att utveckla tänkandets metoder. Vygotskij säger vidare att ”kunskap upp­står i kommunikationen mellan människor” och det är vad hela vår historia bygger på, lik­som all vår kultur. ”Kulturöverföring handlar ju om på vilket sätt en viss kulturs värderingar, vanor och idéer går från en generation till nästa”. Vygotskij (1954) intresserade sig mer för över­föringen av kunskap än av själva tillägnandet av kunskap.

Inre processer det som finns i våra huvuden har föregåtts av yttre aktivitet tillsammans med andra, med stöd av hjälpmedel, i specifika kulturella miljöer. Det är i människans yttre aktiviteter som hon skapar sig ett råmaterial för inre processer. Utan detta råmaterial sker det inget inuti huvudet. Det är således vad barn och ungdomar gör när de är i förskolor och skolor som är avgörande för deras utveckling inte vad de har i huvudet. ”Ett kompetent barn fokuserar på vad barnet kan idag och vad det skulle kunna klara i morgon” (Vygotskij, 1954).

”Vad är då barndomen? Och hur skall vi anpassa våra pedagogiska metoder till varelser som på samma gång är så lika och så olika oss? Barndomen … är inte ett nödvändigt ont; det är en biologiskt nyttig fas vars betydelse ligger i dess progressiva anpassning till en fysisk och social miljö.” (Piaget, 1970, s. 153)

Slutsatsen är att det i skolorna behövs ett samspel både emellan barn/elever och mellan lärare och barn/elever. Aktivitet, träning och övning med hjälp av olika verktyg är grund­ackord i utvecklingen. Det kan handla om att ha kompisar som kan eller vet något och få tillfälle att prata med dem. Att leta sådana kreativa samspel är också ett bra sätt för barn med defekter av något slag att komma loss från handlingsförlamning och se möjlig­heter.

Stöd Tidningen Kulturen

Tidningen Kulturen är gratis att läsa, men inte att producera...

Stöd oss med en femtiolapp i månaden!

Klicka här:
Bidra till Kulturen
Betalas via PayPal.

1.2 Lärande som en sociokulturell process

Vygotskijs syn på lärande brukar kallas sociokulturellt. Han ser på omgivningen som av­görande för en individs utveckling och prestationer, där det är väsentligt att ta hänsyn till den historia och den kultur som en sak härrör från. Det är avgörande att vi vet så mycket som möjligt om barnets individuella historia och kultur alltså en sociokulturell historisk process. Med utveckling menar Vygotskij såväl tanke­förmåga och språk som mental och personlig ut­veckling. Denna utveckling sker genom relationer framför allt till för­äldrar och strävar till den kulturella förståelsen, begrepps­världen. På rader av sidor på nätet bl.a. Wikipeida, som i sig inte är en alltför tillförlitlig källa, framtonar hela tiden följande rader vad Vygotskijs kallar internalisation samt vad det innebär. Jag återkommer senare till detta begrepp.

”Den kognitiva utvecklingen och den kulturella förståelsen kallar Vygotskij inter­­nalisation. För att ett barn skall internalisera begrepp och kunskaper krävs att det undervisas och har goda relationer med äldre (föräldrar, lärare, före­bilder etc.). Enligt Vygotskij påverkar alltså de sociala faktorerna intelligensen, som inte enbart beror av biologiska förutsättningar. Hans åsikt att språket är ett krav för tänkandet är viktigt inom kognitiv psykologi” (nätet).

Vygotskij som ser på lärande som en sociokulturell historisk process lyfter fram fyra olika aktiviteter som leder till lärande och utveckling; sociala, medierade, situerade och kreativa. Dessa fyra olika typer av aktiviteter kan förklaras kort på följande sätt:

Sociala - jag lär mig först tillsammans med andra det jag sedan kan göra själv. Det innebar att leken kom först och var den ledande aktiviteten innan skolan, sedan följde skola och därefter arbete. Det är de styrande aktiviteter och de huvudsakliga områden eller domäner där lärande äger rum.

Medierade – är nyckeln till Vygotskijs tankar och är djupt rotad hos honom som något i grunden socialt och kulturellt. Det är det som utspelar sig mellan den lärande och det be­grepp som ska läras och som underlättar inlärning. Definitionen kan komma att förändras under den fortsatta läsningen. Vi möter inte världen direkt utan vår relation till världen är medierad. Mellan oss och världen finns medierande artefakter såsom verktyg och tecken. De hjälper oss när vi löser problem, när vi minns, när vi utför en arbetsuppgift eller när vi tänker. Det är bra att ha både karta och kompass när vi orienterar oss i okänd terräng. Yttre aktivitet med hjälp av verktyg föregår inre tankearbete, som exempel ”utan fingerräkning, ingen huvud­räkning” (Sandberg, 2006).

Övergången från socialt till individuellt beteende eller från lärande tillsammans med andra till för­mågan att göra på egen hand, kallar han sociogenes. Det är något som ingår i Vygotskijs genetiska lagar, precis som överförig. Det är synonymt med mediering och betyder för­ändringen från medfödda beteenden till kulturella beteenden. Genetiska lagar är helt enkelt en uppsättning lagar som har att göra med hur erfarenhet medieras genom interaktion. Dessa lagar var hans förklaring till lärandet. ”Införlivande utgör övergången från yttre till inre tänkande, exempelvis när saker internaliseras” (Vygotskij, 1954). Vad gäller egocentriskt tal definieras det olika av Piaget och Vygotskij som betraktar det som en övergång från inre till yttre tal. Preintellektuellt tal är tal utan tänkande som är möjligt enligt Vygotskij.

Situerade - människans handlingar växer fram i specifika situationer som kulturella kontexter, rum eller platser. Det är lättare att lära sig till bilmekaniker i en bilverkstad än vad det är på en öde ö, som exempel det är lättare att lära sig tyska i Tyskland än i Ryssland.

Kreativa - det fjärde kännetecknet för aktiviteter som leder till lärande och utveckling är att de är kreativa; de överskrider givna gränser. Människor kan inte bara nyttja relationer, hjälp­medel och situationer. Vi kan också omskapa dem. Det är faktiskt så att vi lär oss särskilt mycket när vi omformar våra relationer, hjälpmedel och situationer. När barn och ungdomar påverkar sina lärandesituationer tar de många utvecklingskliv.

Vygotskij
Lev Vygotskij (1896-1934)

2. Vygotskij's praktik

2.1 How to do it

Dagens svenska läroplaner uppmanar oss att praktisera en pedagogik som bygger på Vygotskijs ideér (SOU 1992:94 ”Skola för bildning). Det innebär att vår grundsyn innebär att se lärande som en sociokulturell historisk process och att tänka utifrån de fyra akti­vi­te­ts­­­­­typerna ovan som leder till lärande och utveckling. För att på ett praktiskt plan om­sätta Vygotskij´s teorier utifrån dessa aktiviteter i praktiken har jag utifrån Strandberg (2006) tagit fram åtta olika reflexions­punkter. Utgå ifrån en given kurs eller ett lärandemoment som du eller ditt lärarlag står inför. Sätt er tillsammans i gruppen och diskutera fram hur kursen eller ett lärandemoment på bästa sätt skall utvecklas utifrån Vygotskijs ideér. Det framförs att; ”imitationen, i dess vidsträckta innebörd, är den huvudsakliga form genom vilken inlärningen påverkar utvecklingen” (Vygotskij, 1954). och vidare att; ”bara den inlärning som springer före ut­vecklingen och drar den med sig är bra i barndomen. Men man kan bara lära barnet sådant som det redan har förmågan att lära sig.” Som lärare måste vi också utifrån övergripande planer; ”alltid bestämma den lägsta tröskeln för inlärningen. Men som lärare måste vi också ha förmågan att fastställa den högsta tröskeln för inlärningen” vars ”möjligheter är intimt förbundna med den närmaste utvecklingszonen” (Vygotskij, 1954). Utifrån sociala, medierade, situerade och kreativa övergripande aktiviteter vill jag poängtera betydelsen av ett gott lustfyllt klimat i rummet, ett studentperspektivet och att studenterna upplever att läraren genuint bryr sig om och utvecklar en trygghet. Nedan uttrycker Piaget (1970) sin syn på lärarnas situation.

”Men vad lärarna och deras sociala situation beträffar har dessa gamla peda­go­­giska upp­fattningar kommit lärarna att förvandlas till enbart förmedlare av elementär eller bara obetydligt mer än elementär allmän kunskap utan att de har fått tillfälle till att ta initiativ och ännu mindre till att ägna sig åt forskning och upptäckt, och därmed har de kommit att fängslas vid sin nuvarande låga status” (Piaget, 1970, s. 124)

Låt oss betrakta punkterna som ett diskussionsunderlag för att utifrån de lärande mål som satts upp skapa förutsättningar för ett bästa lärande och en bästa utvecklingsprocess. Lärandet sker parallellt hermeneutiskt med en värdegrundande socialiserings­­­­­­­process och skapar efter varje kurs eller moment en ny ”bildningsnivå” för studenten (förf. tankar).

2.2 Hur rum kan utnyttjas

Rum kan se ut på många sätt och upplevas på många sätt. Rum är både fysiska och kan möbleras men de kan också upp­levas psykiskt och möbleras med känslor och uttryck. Det jag lyfte fram i raderna ovan är ju grundbultar i detta. Grovt kan ju rummen vara byggda för monologer eller för dialoger s.k. tvåvägs undervisning, seminarier som syftar på en under­visnings­aktivitet som består av dialog mellan lärare och elever, även om också alla mono­loger, föreläsningar bör innehålla kommunikation mellan lärare och studenter. Ämnet styr rum­­mets fysiska möblering. Dialogisk handlar om den undervisning där lärare och elev är partner och kommer överens om kursinnehållet och där eleven spelar en aktiv roll i sitt lärande, vilket stämmer väl med Vygotskijs sociala / kulturellt interaktiva idéer.

M.a.o. vad är möjligt att göra i rummet, vad tillåter det av inter­aktioner, aktiviteter verktyg, förlopp och kreativitet. Kan de ”skarpa” projekt som planerats genom­föras. Det går t.ex. att bygga en börsmiljö som på Handels i Göteborg eller en redaktions­­miljö som vid en kurs i Samtida Motkrafter på Mälar­dalens Högskola i Eskilstuna. Valet av rum och möbleringen av rummets karaktär och klimat är grunden för det samspel och interaktion som lärandeuppgiften kräver utifrån Vygotskij.

3.Hur interaktioner kan utvecklas i vardagliga undervisningssituationer

”För Vygotskij är social kompetens ett fundament i människors utveckling. Social kompetens är alla former av mänskligt samspel och samspel grundlägger utveckling” (Strandberg, 2006).

Varaktigt gemensamt tänkande där både lärare och elev fokuserar på samma sak och man under­­söker något som intresserar barnet. Det betyder att barnet kan bli djupt engagerat och det kan sedan bygga nytt meningsinnehåll och ny förståelse genom förhandling med den mer kompetenta andra personen vilket i sig är en aktuell trend inom de tidiga årens pedagogik som är djupt grundad i Vygotskijs idéer. Han menar att alla barns förmågor; intellektuella, emotionella, sociala, existentiella har sina rötter i sociala relationer. Därför blir också frågan, vad är det vi ska göra i rummet för att tillvarata och utveckla detta samspel? Ett samspel vars syfte är att grund­lägga och utveckla intellektet. Vygotskijs (1954) perspektiv är att yttre aktiviteter till­­­­sammans med andra hänger samman med individens inre tänkande och därför öppnar oändligt många fler praktiska pedagogiska dörrar än det perspektiv som vänder sig inåt till individens hjärna där tänkandet får fler uttrycksformer som kroppsligt, aktivitet och socialt.

2.4 Hur arbetslagets lärande samtal kan formas

En start för att förstå detta är att säga; gör det tillsammans. Lös knepiga frågor tillsammans, gör prov tillsammans. I arbetslagets interaktioner skapas lärande samtal. De bygger både på ett utifrån och in samt på en samverkan emellan. Därför kan exempel som Samtida Motkrafter i redaktionell miljö eller kursen Ledning av Människor, där studenterna själva fick hålla kursen och skapa ett både kollektivt och individuellt lärande genom att också rotera de olika rollerna och reflektera över dessa. Vygotskij (1954) hävdade att inte bara vuxna kunde föra lärandet framåt. Ett barn med mer erfarenhet eller kunskap om den aktuella uppgiften skulle kunna göra detta. Någon med mer erfarenhet kallas i vissa av hans arbeten för en mer kompe­tent annan person. Det är ett viktigt begrepp eftersom det påminner om att barn lär av alla sina möten och visar på idéer om hur andra barn kan användas för att främja lärandet hos nybörjare och undervisa dessa. Ett annat sätt är kamratundervisning där en elev tar rollen av expert och undervisar en annan elev, något som är lämpligast för äldre barn. Kognitivt lär­lings­­­­­­skap är ett annat sätt att beskriva en stödstruktur där eleven arbetar jämsides med andra för att iaktta och lära, en annat ord är byggnadsställning.

2.5 Hur elevens inflytande och delaktighet kan utvecklas

Det finns många forum i den pedagogiska miljön där inflytande, delaktighet kan utvecklas. M.a.o. inte bara i under­visnings­form utan också inom ramen för övrig skolverksamhet. På det sättet skapas ett helhetsperspektiv i lärande och socialiseringsprocessen. På vår högskola finns också många sådana former inte bara SöderS utan ämnesråd etc. De delaktigheter och inter­aktioner som skapas utvecklar en social kompetens som grundlägger lärande och individuella kvalifikationer. Sandberg (2006) säger därför; ”öka antalet interaktioner, utveckla kvaliteten i interaktionerna, bygg utvecklingszoner (det vill säga spännande asymmetri i interaktionerna), uppmuntra studenterna att imitera konstruktiva lärmetoder” och Sandberg avslutar med att säga; ”arrangera växelverkan mellan yttre interaktioner och elevens inre prat”. Slutsatsen blir helt kort att; lyft alltid in studenten och ge ansvar.

2.6 Hur elevens lärandeutrustning / verktygslåda kan konstrueras

Under tidigare punkter har vi närmat oss lärandets situerade och sociala natur. Medan Vygotskij under denna rubrik pekar på lärandet som kulturellt medierad aktivitet. Vilken utrustning och vilken verktygslåda har vi för lärandet? I realskolan 1962, hade vi en vikarie i samhällskunskap. Han påtalade redan då hur viktigt det är att skapa verktyg för lärandet. Genom verktygen kan vi lättare lära. Han skrev då på tavlan; Leb Kof Nub Sis Bof vilket jag kommit ihåg sedan dess. Dessa fem till synes meningslösa ord finns kvar i minnet. Även läraren i franska skapade ramsor; meurre peurre veurre encerre enverre vilket sanno­likt styr något, minnet sviker. Läraren i tyska ville inte heller vara sämre utan skapade första och andra säng­regeln som hjälpte till att veta om vi skulle skriva der die eller das vid ackusativ eller dativ. Mängden verktyg är oändlig förutom papper och penna. Datorn är idag ett ofta valt verk­­tyg. Dessa alla verktyg medierar vår relation till omvärlden och kreativitet är en viktig komponent i detta. Vi använder inte bara verktyg i den givna kulturen. Vi skapar också nya verktyg, vi gör historia. Det är därför Vygotskij gav sin teori namnet ”kultur-historisk psykologi” (Vygotskij, 1954). För Vygotskij står kultur för det givna och historia för den process där vi förändrar kulturen, där vi tar personliga initiativ. ”Vi lever inte bara för att förstå världen och anpassa oss till den, vi lever också för att omforma den” (Sandberg, 2006). Vilket här får mig att tänka på tre saker i sin förlängning; solidaritet, bildning och demokrati­process.

2.7 Hur förskola-skola kan samverka kring lärandets progression

Den röda tråden är den önskade utvecklingens infrastruktur. Den har möjliggjort att förskolor och universitet kan samarbeta kreativt i den röda tråden så att utveckling och progression sker. Se på frågan med två parallella uppåtgående pilar, där den ena står för lärandeprocess och den andra för socialiseringsprocess. Sätt sedan en hermeneutisk spiral emellan och dela in pilarna i tre bildningsnivåer. Överst skriver vi demokratisering. Det inne­bär att det finns en röd tråd i processerna från förskola/grundskola och uppåt där bildnings­nivåerna utgör såväl lärande- som socialiseringsmål. Dessa nivåmål sätts progressivt som bildningsmål avseende förskola/grundskola, gymnasie­ och universitet. Då vi talar om livslångt lärande skapas också högre bildning och visdom. För Vygotskij handlar progression inte om att den är ”naturlig” utan att den skall förstås som ”socio-kulturell-historisk praxis” (Vygotskij, 1954). Det handlar om interaktioner, aktiviteter och utvecklingszoner (Sandberg, 2006).

2.8 Hur en ny metod för studieteknik kan se ut

Denna metod handlar om instruktion, imitation och hur dessa verkar i utvecklingszonen. Vygotskij beskriver hur vardagliga aktiviteter sammanstrålar med vetenskapliga processer. Det handlar om samspel, instruktion och lärandets progression och där lärarens roll är både utmanare och deltagare. Då möter de vardagliga begreppen de vetenskapliga och det som uppstår är att de vetenskapliga begreppen framstår som en zon av ”snart förestående möjlig­heter för de vetenskapliga begreppen” (Vygotskij, 1954). Begrepp är tankar och idéer. De veten­skapliga begreppen som läraren i samarbete med studenten bidrar med öppnar i stället ett rum eller en zon där studentens vardagliga begrepp kan ta plats. Vygotskij (1954) talade om elementära eller vardagliga begrepp som uppstår genom erfarenheter av meningsfulla situationer; där föremål ofta hanteras, dels vetenskapliga begrepp vilka uppkommer genom undervisning där studenten fär en chans att lyfta in sina aktiviteter där. Detta nya rum ger fart åt studentens fortsatta utveckling av de vardagliga begreppen. Dessa vetenskapliga begrepp är begrepp som tillägnats direkt genom undervisning och ofta relaterade till abstrakta idéer, en högre funktion precis som viljemässig kontroll vilket är förmågan att fatta beslut om handling. ”Inter­nalisering” (Vygotskij, 1954) är en av Vygotskijs viktigaste idéer som betyder något som går inåt och inte är direkt uppen­bart för andra. Internalisering markerar början av den process där barnen lär sig hantera be­grepp utan att ha själva föremålet eller situationen konkret till hands (Vygotskij, 1954).

2.9 Hur lekens metoder kan användas vid tankesprång

Leken var en ny metod i utvecklingszonerna som Vygotskij såg och tog fasta på. Det centrala i leken är barnets skapande av en låtsasvärld. I denna imaginära värld skapar nämligen barn regler för hur leken skall lekas. Dessa lekregler bidrar till två viktiga färdigheter, för det första att tänkande överordnas aktivitet och för det andra att barnen uppmärksammar vissa saker som tidigare passerat ganska obemärkt (Sandberg, 2006). Olika affärssimuleringsprogram, virtuella världar och sociala medier, som Facebook, är därför nya lekmetoder som kan an­vändas för nya tankesprång också av studenter och äldre.

3. Slutsats

På frågan om vi kan omsätta Vygotskij´s tankar i praktiken är svaret att det beror på oss. Verktyg och lek blir alltmer avancerade och kryper såväl ned som upp i åldrarna. Skapar nya virtuella samhällen och självbilder intolkade i dessa ”nya” världar. Vad vi inte forskat på är hur bildning och demokrati utvecklas i dessa sociala medier och hur vår kultur på det sättet utvecklas utifrån Vygotskij´s synsätt. Vet vi vart vi är på väg? Vilket ansvar måste vi lägga in och hur utvecklas de olika nivåerna i den nyss diskuterade progressionen. Kommer vårt sätt att socialisera att te sig annorlunda i framtiden?

 4. Sammanfattning

Utbildning och forskning driver samhällets modernisering och förnyelse framåt. Genom att satsa på utbildning på samtliga nivåer möjliggörs kunskapssamhället, vyer vidgas, personlig­hets­­utveckling främjas och bättre förutsättningar att möta vår tids ansenliga utmaningar och snabba förändringar i livsvillkor skapas. Vidare ses utbildning som ett av­görande villkor för att befästa demokrati samt att kunna utjämna olikheter i fördelningen av välfärd, inflytande och möjligheter i samhället. Högskolan ses som en nödvändig kraft för social förändring, till­växt och välfärd vilket förut­sätter en hög utbildningsnivå bland hela befolkningen. Mot bak­grund av detta välkomnar den öppna högskolan alla, oavsett bakgrund, etnisk tillhörighet, bo­stadsort, könstillhörighet eller funktionshinder. I Utbildnings­departementet (2001) Debatten om det livslånga lärandet: Den nationella konsultationen om EU-kommissionens memorandum om livslångt lärande (2001) anges också detta vilket ytterligare motiverar en ökning och vidare­­­­utveckling av utbildning och forskning.

Det finns naturligtvis många reflexioner att göra efter denna korta studie. Låt mig bara lyfta fram en. Redan existerande forum, Centrum för Lärande och Bildning, med kurser och själv­reflekterande erfa-utbyte på Södertörn bör utvecklas. Kanske ligger detta inte i Högskolans struktur eller ekonomi, med ett kvalificerat intern­debiteringssystem att tillåta denna kreativa förnyelsevilja. Det kräver tid och det kostar i form av Lt, vilken måste äskas, budgeteras, beslutas, tilldelas. En sak kan vi dock slå fast, nyttan av ett sådant forum är påtaglig ur flera perspektiv.

Källförteckning
Högskolan Halmstad, På tröskeln till ett nytt årtusende. Rapport från arbetsgruppen för högskolans framtida utbildningsstruktur (1993)
Piaget, Jean; Barnets själsliga utveckling, Nordstedts Akademiska Förlag (2008)
SOU 1992:94 ”Skola för bildning”
Strandberg, Leif; "Vygotskij i praktiken. Bland plugghästar och fusklappar" (2006)
Strandberg, Leif; "Bland mentorer, IUP och utvecklingszoner". IUP står för individuella utvecklingsplaner och titeln hänvisar till begrepp ur Vygotskijs teoribygge.
Schwebel, Milton och Raph, Jane; Piaget i skolan, Bokförlaget Aldus, Stockholm (1972)
Utrikesdepartementet, Den första skolboken – en bok om den nya skolan, Christer Persson Tryckeri AB (1994)
Vygotskij, Lev; Tänkande och språk, Bokförlaget Daidalos (1954)
Text Karl-Gustaf Svanström
Tidningen Kulturen vill återupprätta den kulturkritiska essän som litterär form. Det för att visa på konst och humanioras betydelse i denna mörka tid. Förenklade analyser av vår samtid finns det gott om, men i TK vill vi fördjupa debatten och visa på den komplexitet som speglar vår samtid.

Tidningen Kulturen är gratis att läsa, men inte att producera...

Stöd oss med en femtiolapp i månaden!

Klicka här:
Bidra till Kulturen
Betalas via PayPal.

UTGÅVA 2020:1 | GULDÅLDRAR

Foto: Olle August (beskuren)

Sven Delblanc och sanningen

Bo Gustavsson skriver om Sven Delblancs litterära testamente. Delblanc jagar sin egen förklaring genom att titta tillbaka på antikens guldålder i jakt på sin egen.

Av: Bo Gustavsson
2020 | 1 | GULDÅLDRAR | 26 april, 2020

Foto: ExporerBob

Efter individuell terapi hos Kirke blevo alla helt återställ…

Läs Carl Robert Boströms återaktualisering av de antika klassikerna i ett försök att rena sin egen själ och finner samtidigt en tro på framtiden.

Av: Carl Robert Boström
2020 | 1 | GULDÅLDRAR | 26 april, 2020

Foto: TanteTati

Madge Gill – Särlingskonstnär, spiritualist och medium

Lena Månsson skriver om särlingskonsten i allmänhet och Madge Gill – särlingskonstnär, spiritualist och medium – i synnerhet. Här finner vi tankarna om konsten som en brygga mot en guldålder.

Av: Lena Månsson
2020 | 1 | GULDÅLDRAR | 25 april, 2020

Pieter Bruegel den äldre,

Guldet i våra innersta kretsar

Mathias Jansson går från tanke till objekt och skriver om alkemins guldålder, men lyfter här också fram guldet och guldåldern som en symbol för människans andliga och kulturella mognad. ...

Av: Mathias Jansson
2020 | 1 | GULDÅLDRAR | 25 april, 2020

Johann Sebastian Bach. Porträtt av Elias Gottlob Haussmann (beskuren)

Ovetenskapliga spekulationer om Johann Sebastian Bachs geni

Olof Lindberg tar oss med på en initierad resa från den världsfrånvände Bach, via den odiplomatiske, till den kompromisslöse, där han visar på värdet i att ”skära emot träets fibrer”...

Av: Olof Lindberg
2020 | 1 | GULDÅLDRAR | 25 april, 2020

Lucky Luke Show på High Chaparral. Foto: High Chaparral Sweden (CC3)

High Chaparral som kulturell metafor

Autenticitet, spatialitet, motstånd. Peter Carlsson skriver om autenticitetbegreppet med avstamp i den småläändska temaparken High Chaparall och analyserar vår tids kulturella metafor.

Av: Peter Carlsson
2020 | 1 | GULDÅLDRAR | 25 april, 2020

Utsikt från konstskolan på Hydra. Okänd fotograf

Hydra – en gång internationell, kreativ scen

Som en kulturell metafor kan man se den karga, grekiska ön Hydra, som Peter Ejewall skriver om i denna essä. Han berättar om denna lilla ös guldålder, när den var...

Av: Peter Ejewall
2020 | 1 | GULDÅLDRAR | 25 april, 2020

Zhao Ziyang, 1985. Foto: Rob Bogaerts (CC3)

En tystad premiärministers försvarstal som väcker frågor

Anneliese Fältström skriver om Zhao Ziyangs memoarer, ett postmaoistiskt vittnesmål och ett motstånd mot synen om att litteratur ska förstärka och bekräfta det politiska systemets suveränitet.

Av: Anneliese Fältström
2020 | 1 | GULDÅLDRAR | 26 april, 2020

Friedrich Nietzsche, kring 1875

Tragedins födelse

Om konstens natur, och ytterst om kulturens och civilisationens natur.

Av: Tobias Harding
2020 | 1 | GULDÅLDRAR | 25 april, 2020

Carl Kylberg i sitt hem. Fotograf okänd.

Carl Kylberg - Den helige målaren

Carl Kylberg (1878-1952) är liksom Aguéli och Hilma af Klint en särling i svenskt 1900-tal.

Av: Lena Månsson
2020 | 1 | GULDÅLDRAR | 26 april, 2020

Illustration: DarkWorkX

Vygotskijs teorier i praktiken

Denna essä tar upp frågorna hur vi kan och i så fall om vi idag kan omsätta Vygotskijs teorier i praktiken. Dagens svenska läroplaner uppmanar oss att praktisera en pedagogik...

Av: Karl-Gustaf Svanström
2020 | 1 | GULDÅLDRAR | 26 april, 2020

Kulturens KRITIK

Göran Greider. Foto: Ordfront. (Beskuren)

En ömsint och respektfull skildring

BOK | William Csergö läser Göran Greiders ”Hon vars hjärta var som mitt”, en dokumentärfiktiv roman om relationen mellan författaren Dan Andersson och studentskan Märta Larsson.

Av: William Csergö
Kulturens kritik | 14 september, 2020

Dimitri Plax

Vad ska jag göra för att du ska komma tillbaka?

BOK | "Ett smärtskri som nått sitt syfte." Elena Dahl läser Dmitri Plax bok om sorgen efter sonen Peters tragiska bortgång.

Av: Elena Dahl
Kulturens kritik | 14 september, 2020

Ludwig Devrient och E. T. A. Hoffmann, omslag till

Förtrollad och förvirrad

BOK | En ny E. T. A. Hoffmann-antologi ger Jesper Bäcklin en snabb glimt in i det outgrundliga.

Av: Jesper Bäcklin
Kulturens kritik | 06 september, 2020

Patrick Modiano. Foto: JF Robert.

Minnet och glömskan som förenliga med varandra

BOK | Anna Bergqvist läser om minnets relativa osäkerhet i ”Ur den djupaste glömska” av Patrick Modiano.

Av: Anna Bergqvist
Kulturens kritik | 26 augusti, 2020

Detalj ur omslag

Hur vi roats genom tiderna

BOK | Det har alltid funnits personer med förmågan att underhålla och locka andra till skratt. Lisbeth Ekelöf läser om dessa i ”Komikerns historia” av Peter K. Andersson.

Av: Lisbeth Ekelöf
Kulturens kritik | 26 augusti, 2020

Ivan Aguéli, Havsstrand Gotland, 1889.

Syntes där religion och filosofi ingår en helhet med konsten

BOK | För Aguéli var måleriet i första hand inte ett medvetet brott mot traditionen, som hos den framväxande modernismen, utan snarare en väg och en önskan om att nå djupare andliga...

Av: Erling Öhrnell
Kulturens kritik | 26 augusti, 2020

Mer kritik

Kulturens lyrik

Skrot Fotograf: Karl Andersson

Ellipser

Månadens lyrik, Sebastian Andersson debuterar med det korta diktverket Ellipser. Verket har tidigare visats i annan form på Galleri Inkognito i Umeå.

Av: Sebastian Andersson
Kulturens lyrik | 21 december, 2019

voieferréehorizonvisuelcarton. Foto: Timothy Perkins

Månadens lyrik | 2019:07

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens poet, Marie Silkeberg.

Av: Marie Silkeberg
Kulturens lyrik | 01 juli, 2019

Odilon Redon, Fallen angel looking at cloud. Detalj.

Månadens lyrik | 2019:06

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens poet, Ann Jäderlund.

Av: Ann Jäderlund
Kulturens lyrik | 03 juni, 2019

Mer lyrik

Kulturens prosa

Charlie Chaplin i

Chaplin i Iran

"Jag lärde känna en iransk kvinna med judisk bakgrund för vad som nära nog var exakt ett decennium sen, vi hamnade i samspråk och trivdes i varandras sällskap under en...

Av: Robert Halvarsson
Kulturens prosa | 27 april, 2020

Foto: Myriam Zilles

Konkav och konvex

"Det är någonting alldeles särskilt det där med att min farfar var grosshandlare i renar och gjorde affärer med samerna under norrsken och midnattssol."

Av: Per Teofilusson
Kulturens prosa | 27 september, 2019

Mer prosa
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.