Pieter Bruegel den äldre, "Alkemisten" (beskuren)

Guldet i våra innersta kretsar



Mathias Jansson går från tanke till objekt och skriver om alkemins guldålder, men lyfter här också fram guldet och guldåldern som en symbol för människans andliga och kulturella mognad.



”Så finner jag i en gammal kemi hemligheten i mitt förfaringssätt för att göra guld…”

I boken Inferno skildrar författaren August Strindberg sina försök att skapa guld i ett hotellrum i Paris i slutet av 1800-talet. Den gamla kemin som Strindberg fördjupar sig i är alkemin och drömmen om att förvandla oädla metaller till guld. Men att stå i ett ovädrat hotellrum och blanda giftiga kemikalier, som kvicksilver, kan knappas ha varit bra för hälsan. Men när guldfebern griper tag i oss glömmer vi lätt riskerna för vår egen hälsa och för miljön.

I dag hittar vi en annan form av alkemister i u-länderna som också drömmer om guld och rikedomar.

I dag hittar vi en annan form av alkemister i u-länderna som också drömmer om guld och rikedomar. Det är fattiga människor som vandrar omkring på soptipparna där västvärlden har dumpat sin kasserade elektronik som mobiler, datorer och kylskåp. Agbogbloshie i Ghana är en sådan plats, en av världen största soptippar för e-waste (elektroniskt avfall) och en av världens mest förgiftade platser. Vid sina eldar, där giftig svart rök från plast och andra farliga ämnen bolmar mot skyn, försöker människor utvinna guld och andra  ädla metaller för att kunna tjäna pengar till mat och uppehälle.

En modern mobiltelefon innehåller visserligen bara en bråkdels gram guld, men om runt 5 miljarder människor har en mobil och dessutom byter ut sina mobiler med några års mellanrum så blir det väldigt stora mängder guld i längden, och med tanke på det höga guldpriset, en hel del pengar. Företag Apple meddelade för ett par år sedan att under ett år kunde de återvinna 1 ton guld ur kasserade Iphone och Ipads till ett värde av runt 300 miljoner kronor. Lägg sedan till alla datorer och andra elektroniska produkter runt om i världen som innehåller guld så blir summan svindlande. 

Stöd Tidningen Kulturen

Tidningen Kulturen är gratis att läsa, men inte att producera...

Stöd oss med en femtiolapp i månaden!

Klicka här:
Bidra till Kulturen
Betalas via PayPal.

De alkemister som Strindberg refererar till i boken Inferno ska nog snarare betraktas som pionjärer inom kemins område än lycksökande guldgrävare. Det var snarare, precis som hos Strindberg, experimentlustan och nyfikenhet som drev dem än girighet. Under 1600-talet blev alkemins värld ett populärt motiv i Holland genom att konstnärer som Pieter Bruegel den äldre (1525–1569) och därefter Jan Steen (1625-1679) tog upp motiven i sin konst. En typisk 1600-talsmålning om alkemi föreställer en interiör med en äldre skäggig man som sitter vid en trefot och värmer någon blandning i ett kärl. I alkemistens verkstad kan man se olika kolvar, rör, mortlar och ingredienser som har experimenterar med. Det är en bild som många av oss fortfarande förknippar med alkemi.

Jan Steen,
Jan Steen, "En alkemist"

Alkemi handlade nu inte bara om att förädla och transformera oäkta metaller till värdefulla ämnen. Utan alkemin var också en symbol för människans andliga mognad. Bergsmän hade iakttagit att det i blymalm fanns små mängder silver och att det i silvermalmen fanns små mängder guld. Man drog slutsatsen att bly med tiden utvecklades till guld. Det var en utvecklingsprocess som många menade också kunde ske i den mänskliga själen och i samhället. Civilisationer utvecklades med tiden från enkla samhällen till mer högtstående, tills man nådde den högsta nivån som man helt enkelt kallade guldåldern.  

Kvicksilver, denna märkliga och dödliga metall, som länge har använts inom gruvindustrin för utvinna silver och guld ur malmen, var också central för alkemin. Alkemisterna kände till metallens speciella egenskaper och använde därför grundämnet i processerna för att förvandla oädla metaller till guld. Idag vet vi att kvicksilver kan omvandlas till guld, men att man måste använda sig av en partikelaccelerator. Kostnaden för att skapa guld på konstgjord väg överstiger än så länge marknadspriset så det är mer frågan om experiment än om ekonomisk vinning.

Det går att hitta ännu en sorts alkemister i vår moderna digitala värld. Förutom att ta till vara guldet som finns i elektronikens inre kretsar kan även innehållet som produceras i den digitala världen omvandlas till stora värden. Jag tänker på alla de företag som omvandlar digital data till guld. Företag som Facebook och Google omvandlar vår till synes värdelösa blygrå användardata till guldklingande annonsintäkter och därmed miljardvinster till företagen. 

Goldfarming kan ses som ett exempel på hur den digitala världen riskerar att skapa nya former av digitalt slaveri, där fattiga och lågutbildade utnyttjas får att gräva fram digitalt guld åt de som redan är rika och privilegierade.

Ett annat begrepp i den digitala världen är goldfarming. I on-linespel där många människor kan spela tillsammans, som World of Warcraft, finns det personer som har som heltidsjobb att samla på föremål och spelens inhemska valuta. Dessa kan sedan säljas för riktiga pengar till andra spelare som inte vill lägga ner så många timmars speltid för att lyckas med spelen. Det sägs att kinesiska fångar har fått arbeta med goldfarming i spel som World of Warcraft och att de föremål och den valuta som de samlat in sedan sålts av fängelsevakterna. Goldfarming kan ses som ett exempel på hur den digitala världen riskerar att skapa nya former av digitalt slaveri, där fattiga och lågutbildade utnyttjas får att gräva fram digitalt guld åt de som redan är rika och privilegierade. 

På så sätt kan vi säga att vi lever i en guldålder där det pågår en digital guldrush, men precis som i tidigare epoker i historien där människan har varit på jakt efter guld har det skett på bekostnad av både människors hälsa och miljö. De stora digitala plattformarnas serverhallar behöver enorma mängder energi och de ångor som stiger upp ur sociala medias smältdeglar för med sig hat, rasism och lögner, som långsamt förgiftar våra själar. 

Text Mathias Jansson
Tidningen Kulturen vill återupprätta den kulturkritiska essän som litterär form. Det för att visa på konst och humanioras betydelse i denna mörka tid. Förenklade analyser av vår samtid finns det gott om, men i TK vill vi fördjupa debatten och visa på den komplexitet som speglar vår samtid.

Tidningen Kulturen är gratis att läsa, men inte att producera...

Stöd oss med en femtiolapp i månaden!

Klicka här:
Bidra till Kulturen
Betalas via PayPal.

UTGÅVA 2020:1 | GULDÅLDRAR

Foto: Olle August (beskuren)

Sven Delblanc och sanningen

Bo Gustavsson skriver om Sven Delblancs litterära testamente. Delblanc jagar sin egen förklaring genom att titta tillbaka på antikens guldålder i jakt på sin egen.

Av: Bo Gustavsson
2020 | 1 | GULDÅLDRAR | 26 april, 2020

Foto: ExporerBob

Efter individuell terapi hos Kirke blevo alla helt återställ…

Läs Carl Robert Boströms återaktualisering av de antika klassikerna i ett försök att rena sin egen själ och finner samtidigt en tro på framtiden.

Av: Robert Boström
2020 | 1 | GULDÅLDRAR | 26 april, 2020

Foto: TanteTati

Madge Gill – Särlingskonstnär, spiritualist och medium

Lena Månsson skriver om särlingskonsten i allmänhet och Madge Gill – särlingskonstnär, spiritualist och medium – i synnerhet. Här finner vi tankarna om konsten som en brygga mot en guldålder.

Av: Lena Månsson
2020 | 1 | GULDÅLDRAR | 25 april, 2020

Pieter Bruegel den äldre,

Guldet i våra innersta kretsar

Mathias Jansson går från tanke till objekt och skriver om alkemins guldålder, men lyfter här också fram guldet och guldåldern som en symbol för människans andliga och kulturella mognad. ...

Av: Mathias Jansson
2020 | 1 | GULDÅLDRAR | 25 april, 2020

Johann Sebastian Bach. Porträtt av Elias Gottlob Haussmann (beskuren)

Ovetenskapliga spekulationer om Johann Sebastian Bachs geni

Olof Lindberg tar oss med på en initierad resa från den världsfrånvände Bach, via den odiplomatiske, till den kompromisslöse, där han visar på värdet i att ”skära emot träets fibrer”...

Av: Olof Lindberg
2020 | 1 | GULDÅLDRAR | 25 april, 2020

Lucky Luke Show på High Chaparral. Foto: High Chaparral Sweden (CC3)

High Chaparral som kulturell metafor

Autenticitet, spatialitet, motstånd. Peter Carlsson skriver om autenticitetbegreppet med avstamp i den småläändska temaparken High Chaparall och analyserar vår tids kulturella metafor.

Av: Peter Carlsson
2020 | 1 | GULDÅLDRAR | 25 april, 2020

Utsikt från konstskolan på Hydra. Okänd fotograf

Hydra – en gång internationell, kreativ scen

Som en kulturell metafor kan man se den karga, grekiska ön Hydra, som Peter Ejewall skriver om i denna essä. Han berättar om denna lilla ös guldålder, när den var...

Av: Peter Ejewall
2020 | 1 | GULDÅLDRAR | 25 april, 2020

Zhao Ziyang, 1985. Foto: Rob Bogaerts (CC3)

En tystad premiärministers försvarstal som väcker frågor

Anneliese Fältström skriver om Zhao Ziyangs memoarer, ett postmaoistiskt vittnesmål och ett motstånd mot synen om att litteratur ska förstärka och bekräfta det politiska systemets suveränitet.

Av: Anneliese Fältström
2020 | 1 | GULDÅLDRAR | 26 april, 2020

Friedrich Nietzsche, kring 1875

Tragedins födelse

Om konstens natur, och ytterst om kulturens och civilisationens natur.

Av: Tobias Harding
2020 | 1 | GULDÅLDRAR | 25 april, 2020

Carl Kylberg i sitt hem. Fotograf okänd.

Carl Kylberg - Den helige målaren

Carl Kylberg (1878-1952) är liksom Aguéli och Hilma af Klint en särling i svenskt 1900-tal.

Av: Lena Månsson
2020 | 1 | GULDÅLDRAR | 26 april, 2020

Illustration: DarkWorkX

Vygotskijs teorier i praktiken

Denna essä tar upp frågorna hur vi kan och i så fall om vi idag kan omsätta Vygotskijs teorier i praktiken. Dagens svenska läroplaner uppmanar oss att praktisera en pedagogik...

Av: Karl-Gustaf Svanström
2020 | 1 | GULDÅLDRAR | 26 april, 2020

Kulturens KRITIK

Puk Qvortrup. Foto: Roar Paaske. (Beskuren)

En stjärnas ljusa tröst

BOK | Puk Qvortrups första roman, ”In i en stjärna”, handlar om en djup, påtaglig och personlig sorg. Hans-Evert Renérius recenserar.

Av: Hans-Evert Renérius
Kulturens kritik | 17 november, 2020

Detalj ur omslag

En skärskådan av ensamheten

BOK | Robert Myhreld läser ”Elín, diverse” och hamnar i sin egen barndom.

Av: Robert Myhreld
Kulturens kritik | 17 november, 2020

Peter Gembäck och Annika Sohlander. Foto: Ekerlids

Ett inifrånperspektiv – där förövaren också är ett offer

BOK | ”Hur är det rimligt att se Åsa Waldau som Kristi brud, trots att ingen egentligen tycker om henne eller ens anser henne frisk?” Anna Bergqvist läser ”Knutby inifrån” av Peter...

Av: Anna Bergqvist
Kulturens kritik | 17 november, 2020

Detalj ur omslag

Turbulent Gotland i "Herrens år 1398"

BOK | Kan bra populärhistoriker bli bra romanförfattare? Lisbeth Ekelöf frågar sig detta när hon läser ”Herrens år 1398” av Dick Harrison.

Av: Lisbeth Ekelöf
Kulturens kritik | 31 oktober, 2020

Thomas Tidholm. Foto: Po Tidholm

En dos anarkism, en dos mysticism och en dos romantik

BOK | ”Tänkvärt men ingen vägledande filosofi”, skriver Anders Tidström om ”Jordlöparens bok”.

Av: Anders Tidström
Kulturens kritik | 31 oktober, 2020

Johan Croneman. Foto: Mondial

Lika kongenial som lekfull

BOK | ”Han roterar sitt självmedicinerande liv som en vykortssnurra.” William Csergö om ”Jag är olyckligt här” av Johan Croneman.

Av: William Csergö
Kulturens kritik | 31 oktober, 2020

Mer kritik

Kulturens lyrik

Skrot Fotograf: Karl Andersson

Ellipser

Månadens lyrik, Sebastian Andersson debuterar med det korta diktverket Ellipser. Verket har tidigare visats i annan form på Galleri Inkognito i Umeå.

Av: Sebastian Andersson
Kulturens lyrik | 21 december, 2019

voieferréehorizonvisuelcarton. Foto: Timothy Perkins

Månadens lyrik | 2019:07

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens poet, Marie Silkeberg.

Av: Marie Silkeberg
Kulturens lyrik | 01 juli, 2019

Odilon Redon, Fallen angel looking at cloud. Detalj.

Månadens lyrik | 2019:06

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens poet, Ann Jäderlund.

Av: Ann Jäderlund
Kulturens lyrik | 03 juni, 2019

Mer lyrik

Kulturens prosa

Charlie Chaplin i

Chaplin i Iran

"Jag lärde känna en iransk kvinna med judisk bakgrund för vad som nära nog var exakt ett decennium sen, vi hamnade i samspråk och trivdes i varandras sällskap under en...

Av: Robert Halvarsson
Kulturens prosa | 27 april, 2020

Foto: Myriam Zilles

Konkav och konvex

"Det är någonting alldeles särskilt det där med att min farfar var grosshandlare i renar och gjorde affärer med samerna under norrsken och midnattssol."

Av: Per Teofilusson
Kulturens prosa | 27 september, 2019

Mer prosa
close
Cron Job Starts