- 2018:06
- Publicerad:
"Kärlek är lagen, kärlek styrd av viljan"
BOK | ”Människan, när hon agerar utan anknytning till resultatet av sina handlingar, börjar uppfylla sin sanna vilja och blir Gud. Kort sagt, bara genom viljeakten, befriad från dubbelhet och "lust av resultat", uppnår människan den ideala "ateismen" som beskrivs av Crowley.” Guido Zeccola har läst den KG Johanssons översättning av ”Lögnernas bok”.
Författare: Aleister Crowley
Översättare: KG Johansson
Lögnernas bok
h:ström – Text & Kultur
Om Aleister Crowley finns det mycket litteratur. Det handlar mer om legender och skandaler än om riktiga, djupa studier. Crowley kallade sina texter ”en enkel kurs i etik, tänkt för den vanliga människans eget bruk.” Ska vi tro på honom? Sanningen är att dessa skrifter är en fortsättning på ”Thelemalagarna”. Lagar som tillhör Liber AL vel legis (den bok som enligt Crowley uppenbarades av en icke-världslig entitet vid namn Aiwass, för vilken han var medlare).
Bokförlaget h:ström ger nu ut ännu en bok av den, minst sagt, aparta författaren Aleister Crowley: Lögnernas bok. Man skulle kunna sammanfatta ”Lögnernas bok” i två meningar: ”Gör det du vill, det är din egen lag” och ”Kärlek är lagen, kärlek styrd av viljan”. I ”Liber Librae” (Bokens bok) finner vi Traditionens två grundpelare: den stoiska viljan att inte ge upp vid motgångar samt behärskande av tanken som den invigde bara når genom hård och ren disciplin. Denna andligt aristokratiska lära i Aleister Crowleys verk har tolkats och misstolkats av många så kallade ”sökare”.
”Det finns bara två saker som är oändliga: Universum och okunnighet, även om jag fortfarande tvivlar på den första.” (Albert Einstein)
”Lögnernas bok” är en ännu mer hermetisk bok. Kommentarerna av KG Johansson är djupa och lärda och ofta mer intressanta än själva boken. Gör och tänk vad du vill och se till att det kommer att bli hela lagen. För att objektivt och korrekt undersöka Aleister Crowley, samt de filosofiska och andliga aspekterna hos författaren behöver vi fånga den historiska miljön då Mästaren Therion producerade sina minst sagt arkana verk.
Stöd Tidningen Kulturen
Stöd oss med en femtiolapp i månaden!
Klicka här:
Bidra till Kulturen
Betalas via PayPal.
Crowley kommer till världen under ett artonhundratalets samhälle som påverkats starkt av det Viktorianska tänkesättet, i ett kaotiskt kulturklimat (på grund av den vetenskapliga och filosofiska oron hos vissa europeiska intellektuella och politiska miljöer). Detta utgjorde i själva verket en konflikt mellan två världar, den ”gamla” och traditionella, och den moderna och nyskapande. Men det som i själva verket skulle bli Crowleys destinerade ”mission” i världen är det som tvingar honom att ta upp arvet från den gamla världen och (trots sig själv), ta ansvar för att sålla det användbara från det värdelösa, samt det vidskepliga från det vetenskapliga, i syfte att på ett ansvarsfullt sätt anpassa sin lärdom och andliga benägenhet till den nya tidens behov.
Under sin ungdom levde Crowley fortfarande i en miljö där teknik och vetenskaplig kunskap, som senare revolutionerade hela det mänskliga samhället, inte var aktuella. Så småningon blev det mänskliga samhället avsett för en radikal förändring, kanske den största sedan historien började, och det är precis här som Crowleys andliga äventyr börjar.
De kategoriska moraliska begreppen gott och ont är enligt författaren centrerade på idén om ”skam”. Relativitet är därför ett mycket intressant ämne som sammanfattar och alkemystiskt koagulerar det andliga sökandet i ”Lögnernas bok” eftersom det tvingar Crowley till observation av varje fenomen. För att bättre begripa både sig själv som person och universum där saker uttrycks, föreslår Crowley en kunskapsteoretisk strategi som kommer att bli grunden för hans ”magi”, vilken tycks vara en blandning av Einstein och poeten och filosofen Giacomo Leopardi som 1822 skriver ”Det finns nästan ingen annan absolut sanning, förutom att allt är relativt. Detta måste ligga till grund för all metafysik.” (Operette morali).
”Lögnernas bok” inte bara stöder denna ”relativitets saker”, utan placerar den i mitten av sitt universum, och matchar begreppet Gud med begreppet sanna Jag, ”Jag är ensam: det finns ingen Gud där jag är.” I detta avseende varnar Crowleys kommentar till denna vers: ”Att uppmana Gud är att se mot Gud och inte vara Gud. Dualitetens förbannelse.” Och sedan fortsätter det: ”När man förstår sin egen Sanning finns det inget utrymme för någon annan uppfattning. Det innebär också att begreppet Gud har att gå med de andra reliker av rädsla födda av okunnighet och limbo till all barbari.”
Ateismen hos Aleister Crowley berövar oss inte transcendenta visioner eller en mystisk väg till kunskap.Ateismen hos Aleister Crowley berövar oss inte transcendenta visioner eller en mystisk väg till kunskap. Faktiskt, i några skrifter kallar han Thelema som Via-Andlig ateism. I vissa aspekter är hans uppfattning nära den stora engelska poeten Percy Bysshe Shelley, som i sin bok ”Nödvändigheten av ateism” anger att icke-existensen av Gud, eller gudarna, utesluter dock inte ”möjligheten av en genomträngande evig ande i universum”.
Människan, när hon agerar i enlighet med ett icke-dualitets perspektiv, och förblir utan anknytning till resultatet av sina handlingar, börjar uppfylla sin sanna vilja och blir Gud. Kort sagt, bara genom viljeakten, befriad från dubbelhet och ”lust av resultat”, uppnår människan den ideala ”ateismen” som beskrivs av Crowley. För att kunna förverkliga sin vilja på detta sätt, får man inte dyrka eller lagra all tro på tvivelaktiga antaganden eller övernaturliga enheter. Från människans handlingar måste uppstå ett verkligt medvetandetillstånd där hon själv uppfattas som ”gud”, och helt eliminera, på detta sätt, begreppet ”Gud” från universum.
I huvudsak är Crowleys teorier mycket nära Friedrich Nietzsche, när han förklarade för första gången i sin ”Den glada vetenskapen”, och senare i ”Så talade Zarathustra” att ”Gud är död”, och utmanar människan att ”besegra skuggan av Gud som fortfarande lurar i allt”. Tyvärr måste Crowley erkänna att denna skugga är fortfarande är närvarande i oss, och kvarstår i många former av tro: pengar, droger, sprit, det övernaturliga och så vidare. Alla former av icke-fysisk verklighet åtskilda från det fysiska, det vill säga: former av dualism! Magin blir för honom den vetenskap och konst som kan orsaka förändringar i överensstämmelse med den sanna viljan. Vad är då denna sanna vilja? Låt läsaren av den underbara och svåra boken Lögnernas bok själv begripa det.
Text Guido Zeccola
 |
|
Tidningen Kulturen vill återupprätta den kulturkritiska essän som litterär form. Det för att visa på konst och humanioras betydelse i denna mörka tid. Förenklade analyser av vår samtid finns det gott om, men i TK vill vi fördjupa debatten och visa på den komplexitet som speglar vår samtid.
Tidningen Kulturen är gratis att läsa, men inte att producera…
Stöd oss med en femtiolapp i månaden! Klicka här: |
