- 2018:07
- Publicerad:
Fredagsbönen | 2018-08-03
Äntligen fredag, din välkylda Pommac i solen! Ner i trädgårdsstolen och upp med mungiporna, ty nu är det helg igen.
Har du sålt smöret och tappat pengarna? Är det svårt nu igen? Hav förtröstan, ty i veckans Fredagsbön går vi ånyo igenom brev från läsekretsen och ger dig det förlösande svaret, lyfter bördan från dina tyngda axlar och sätter plåster på såren och säger ”såja”.
Idag kan vi med stor glädje meddela att i Fredagsbönen sedan länge välbekante leg. psykolog Belsebub från Botsmark slutligen, något motvilligt, antagit erbjudandet om att bli medarbetare i Tidningen Kulturen. I egenskap av expertis rörande själsliga plågor och dito frågor kommer Belsebub framgent att fungera som bisittare i Fredagsbönen och vid behov även besvara brev från läsarna. Fredagsbönen ser fram emot ett givande samarbete med Den Gyllene Psykologguden Belsebub, psykologvärldens svar på Keith Richards.
Signaturen ”Robert från Lycksele”, verksam som gammskötare och storrökare och löskekarl i Södra Lappland, håller på att förtäras av bitterhet så till den grad att han vill framföra klagomål visavi Fredagsbönen. Belsebub ger svar på tal i ett replikerande inlägg:
”Till berörande som det vederbörligt vederberör!
I Fredagsbönen som publicerades i förra numret av Tidningen Kulturen (TK no 6 – 2018, reds. anm.) talades det om seder och bruk i Västerbottens inland, samt påstods att det i Lycksele sedan gammalt anses tursamt att råka få bajs på byxorna. Men det där lät ju som klämmigt, tyckte ju jag då. Och nu bar det sig inte bättre än att jag var godtrogen och lättpåverkad av mig. Och inför Wheelsträffen i Ume och Motorveckan i Lycksele tänkte jag således försöka följa de där vidlyftiga råden ni kommer med, för att bli lite hipp och populär och beundrad och få mycke kompisar.
Sagt å gjort, ja tog ju på mig cowboyskorna å Stetsonhatten å skoteroverallen å smorde in mä med duktigt me dynga å satte mä i Dodge Darten (en 65:a givetvis!!!!!!!!) som ja hade nytvättat motorn på. Å ja for neråt Ume, glad i hågen å peppad nå rent råjävulst. Å ja spela kassettband me Roxette på värsta volymen. Å ja sjöng liksom som i duett ihop me Marie Fredriksson ini Dodgen å lät fin å känsli på rösten min, liksom ”OUÄÄÄ-ÄÄÄÄ OUÄÄÄÄ-ÄÄÄÄ”, å va som i en bubbla av eufori å tjosan hejsan. Å ja tänkte att: ”Men nu då. Nu ska väl livet börja leka och le och präglas av kamratskap”.
Å alltså underbara Wheels Umeå, me sin nya slogan: ”WHEELS – NÄR ALLA JOBBIGA DUMJÄVLAR I HELA JÄVLA INLANDET TAR PÅ SIG FINASTE FLANELLSKJORTAN OCH KOMMER FARANDE TILL UMEÅ”. Wheels ä ju så jävla härlit å mysit, me god kamratanda å gemenskap me likasinnade, förenade i ett brinnande motorintresse, å det här att få kolla på gammbilar å glo ner i motorhuvar tillsammans, å va impad å rent av andäktig nå rent jävulst å ta sä en burgare i glada vänners lag å såna saker. Å sjukt mäktit å läckert å värsta feelingen å cruisa runt å framföra ett storhelvetes otympligt åbäke till fordon som blir omkört av typ alla andra fordon, hela tiden. Å typ få kappköra me epa-traktorer me livet som insats.
Men ja kom ju int längre än till K-RAUTA vid infarten till Ume från Vännäshållet. Där ringde personalen polisen när ja skulle köpa mä en grillkorv. Å de blev ju ett jävla ståhej runt omkring mä, me tanter som kräktes på golvet å personal som tog på sä skyddshandskar å ifrågasatte min rätt att beställa grillkorv å vistas inne på K-RAUTA å överhuvudtaget leva å andas, å försökte fösa ut mä på parkeringen. Å ja ba stod på mä å vägra gå ut därifrån å hävda min rätt att köpa grillkorv med bröd å senap å ketchup å rostad lök å även räksallad. Å småbarna som grina å illskrek: ”MAMMA, VA ÄRE FÖR KONSTI FARBROR??? HAN LUKTA BAJS”.
Å poliserna, sju karlar å fem fruntimmer, va ju förbannade nå rent jävulst när dom hann fram till K-RAUTA me värsta blåljusena. Å dom höll allihopa pickadollerna riktade mot mä stadigt me båda händerna som i deckare på teve å diskutera me spända röster mellan varandra å sa att dom int våga skicka polisschäfern Edvard på mä för då skulle den stackarn få dynga på pälsen å ini käftn å kanske bli sjuk å dö.
Å poliserna ba: ”FREEZE MADDÖRFAKKER. OCH HANDS UP. OCH LÄGG IFRÅN DEJ GRILLKORVEN OCH SENAPSTUBEN JÄÄÄÄVLIGT LÅNGSAMT OCH FÖRSIKTIGT. ANNARS JÄVLAR”. Och sen: ”FY FAN VAD DU LUKTAR. SÄTT DEJ I PIKETBUSSEN GODVILLIGT. ANNARS SKJUTER VI IHJÄL DIG PÅ FLÄCKEN, DIN JÄVLA RENSKÖTARE”. Å ja som int ens ä same. Alltså satan vilken kränkning å förolämpning.
”JA Ä AV NYBYGGARSLÄKT”, påtalade jag då, inte utan viss stolthet i rösten. Förfäderna mina bröt ju ny mark i trakterna av Åsele redan på 1720-talet. Så att. Å de sa ja åt poliserna.
”JAMEN ÄNNU VÄRRE”, vråla poliserna å lät ännu mera förbannade. Å sen: ”DIN JÄVLA KOLONIALIST. SÄTT DEJ NU I BUSSEN, JÄVLA NYBYGGARJÄVEL. OVANPÅ SKYDDSPLASTEN. OCH FÖRSÖK ATT INTE KOMMA ÅT BILKLÄDSEL OCH RUTOR OCH DÖRRAR MED HÄNDERNA FÖR DÅ JÄVLAR SMÄLLER DET”.
Å sen blev det ju häktet i Ume å inge grillkorv på K-RAUTA eller Wheelsträff för mej den helgen inte. Å dom håll mä fortsatt inlåst på häktet, så att ja nu riskera å missa även Motorveckan på hemmaplan i Lycksele. Å tydligen håll ju åklagarn vid Ume Tingsrätt nu på å undersöka om de ä möjlit att tillfälligt återinföra dödsstraff i Sverige, lokalt endast i Umeå, för att me lagen på sin sida kunna ta ihjäl mä, så jävla förbannade ä dom på mä i Ume. Å försvarsadvokaten min vill avsäga sig målet för han tyck att ja ä en osympatisk å vidrig människa å att det vore rätt åt mä om ja bli dömd till dödsstraff. Så nu ska ja försöka få Leif Silbersky istället. Om ja bli avrättad i Ume så kom ja ju definitivt att missa Motorveckan i Lycksele, å de skulle ju va jävlit synd. Christer Sandelin spela ju live tillixempel.
Å som en konsekvens av att jag var lättpåverkad av mä och lyssna på era jävla råd så har jag nu alltså blivit utskämd inte bara i Ume utan även i Lycksele å i hela Västerbottens inland. Alla ä ju syskon och föräldrar med alla på grund av den utbredda inaveln, och rykten sprids snabbare än en trimmad snöskoter. Till och med att jag hamnade i Nordnytt på teven och blev framställd som äcklig av mig och något av en samhällsfara och en sanitär olägenhet i hjälpligt mänsklig skepnad. Å sen napppa ju riksmedia på storyn, så de blev ju Aktuellt å Rapport å morrontidningar å Aftonbladet å Expressen. Å Alex Schulman vill skriva en barnbok om mä.
Jag har blivit ”Fekalie-Robban” med en ansenlig del av svenska folket, och frugan och barna och barnbarna har tagit avstånd ifrån mig och flyttat utrikes och bytt efternamn till Goebbels för att slippa bli ännu mera utskämda. Man har jävlats med mig och hittat på rackartyg, och enligt grannarna mina har illvilligt folk varit inne på tomten min å smetat in handtagen på fyrhjulingen min med järvspillning å gömt bort banjon min bakom en rotvälta ute i skogen så att den blev fuktskadad. Å ja misstänker starkt att de ä grannarna själva som gjort sig skyldiga till dessa illdåd, för dom lät ju så jävla lea på rösten när dom ringde till häktet å berätta om det.
Och över telefon blev ja utesluten ur kören på Pingstkyrkan, det var pastorn Kent-Erik som ringde, med motiveringen att ja visserligen lukta helt ok enligt deras standard, men att det fanns annat rörande min person som var oförenligt med medlemskap i den där jävla sångkören. ”De ä int ovanlit att Pingstvänner å även baptister å Missionsförbundare ha brister gällande hygienen å karaktären å även diverse roliga lyten”, fortfor pastor Kent-Erik. ”Ytterligheter i skapelsen som endast n´Jesus accepterar och tål med”. Men att nu när ja riskera dödsdom i Ume ä ja närmast att betrakta som yrkeskriminell å nästan typ som en charmig psykopat, mena han på. Och att dom som rediga kristna int vill ha samröre med den sorten. Och att dom för övrigt tyck att de ä jävlit tjänligt åt mä om Tingsrätten ta död på mä i Ume. Och att dom ändå alltid tyckt att jag har en för jävla ful sångröst.
Och på Hotell Lappland och Restaurang Knut´n och även Konsum och vårdcentralen på Stenbergska är jag portad på livstid med hänvisning till livsmedelshygien och livsmedelsverket och salmonella och ebolavirus och spetälska och smittsskyddsinstitutet och karantän och fan och hans mormor.
Och här på häktet i Umeå ha personalen jävlats me mä å rita med tusch och skrivit ”KUKEN” på Stetsonhatten min i äkta bäverhårsull som ä köpt i utlandet så att de int gå att tvätta bort och så att ja aldri kom till å törsa ha den på mä ute på samhället nåt mer. Så mycket förbannat.
Och allt detta är Fredagsbönens och Tidningen Kulturens fel. Fy fan för er som narras på det här sättet. Ni bör dräpas, era jävlar.
/Robert i Lycksele”
BELSEBUB GER SVAR PÅ TAL:
”Men hallå Robban!
Du ä ju för jävla rolig. Här på Fredagsbönens redaktion skratta vi så vi grina när vi läste brevet ditt. Nämen alltså du få ju int tro att vi ha jävlats med dig medvetet å försökt lura i dä nåt som vi ba ha hitta på å såna saker. Int vill Fredagsbönen va dum me nån gammskötare i Lycksele int, de få du int tro.
Saken är ju den, att för oss som int kom från Lycksele låter ju allt ni gör där onormalt å avvikande å rent av nästan obehagligt å omänskligt på nåt vis. Å då blir vi ju inte det minsta förvånade när vi hör att ni smetar in byxor å skoteroveraller å cowboystövlar å allt va de ä me avföring för å bli poppis å få mera kompisar. Å att detta ska ge upphov till nån slags idolstatus på orten. Snacka vi Lycksele så är ju detta att betrakta som inom normalzonen, så mycke har vi ju förstått.
Men alltså, Robban. Det måste ju ändå få finnas gränser för mänsklig anständighet. Ni kan ju inte få hålla på så här i Lycksele. Vi måste ju hitta en permanent lösning för den här jävla styggelsen till sönderavlad tätort innan det är för sent. Vi har ju ett ansvar inför kommande generationer. I förra Fredagsbönen (TK no 6 – 2018, reds. anm.) var det ju en kvinna med signaturen ”ROLLING STONES-BRUDEN, 37 HÖSTAR” som skrev hit och ansåg att man för länge sen skulle ha låtit NATO få fria händer och bomba sönder hela jävla Lycksele kommun, av etiska och estetiska skäl. Och det var tammefan det finaste jag hört sen Arne Weise på sin tid satt i teven å va empatisk nå rent ohyggligt å sa att han tände ett ljus för alla människor som de va synd om å hade protes å satt ensamma på julafton. Nästan som rörd till tårar blev man av det läsarbrevet. Man vädrade morgonluft och kände en antydan till hopp.
Och Robban, du måste ju begripa att Fredagsbönen inte kan bära bära ansvar för att du ä svagsint å lättpåverkad av dä å kleta runt me bajs å far till Umeå å stör friden å skräm upp personal å kunder på K-RAUTA. Begrip du int att du såra folk å gör dom ledsna å rädda å på dålit humör som du far åt? Hur äre ställt med din empatiska förmåga? Ä du Sverigedemokrat eller va fan äre me dä?
Fredagsbönen känner ju självklart jävlit starkt med dig å tyck att de hörs hemskt tråkit att du nu riskera dödsstraff vid Umeå Tingsrätt. Men alla vettiga människor med nån som helst självbevarelsedrift i kroppen skulle välja häktet i Umeå å dödsstraff framför att bo i Lycksele. Det kan du fråga vem som helst om. Tänkt positivt nu, Robban”.
Stöd Tidningen Kulturen
Stöd oss med en femtiolapp i månaden!
Klicka här:
Bidra till Kulturen
Betalas via PayPal.
Och därmed är det dags för undertecknad att utbrista i en skål för god hälsa samt önska eder alla en mycket bra helg!
Beteendetips: Spralligt beteende. Du är alltjämt en månraket med destination Partyplaneten.
Dryckestips: Polsk vodka. Särskilt den där som är smaksatt med bison grass.
Snackstips: Rädisor med salt.
Musiktips: Fredagsbönen 180803 – The Soundtrack (Spotify):
1. Rolling Stones – “Let It Bleed” (1969).
2. First Aid Kit – ”Running Up That Hill” (2018).
3. Doktor Kosmos – “Nassesvin” (2018).
4. Candi Staton – ”I Fooled You, Didn´t I?” (2018)
5. Kraftwerk – “Tour De France” (2003).
6. Underworld featuring Iggy Pop – “Get Your Shirt” (2018)
7. Säkert! – “Arktiska oceanen” (2018).
8. Säkert! – “Skadat exemplar” (2018).
9. “Blue Öyster Cult – “This Ain´t the Summer of Love” (1976).
10. Greta Van Fleet – “When The Curtain Falls” (2018).
11. Led Zeppelin – “Celebration Day” (1970).
12. Ghost – “Pro Memoria” (2018).
13. Lucifer – “Dancing with Mr. D” (2018).
Text Fredrik Östensson
Bild Erik Domellöf, 2018
![]() |
|
Tidningen Kulturen vill återupprätta den kulturkritiska essän som litterär form. Det för att visa på konst och humanioras betydelse i denna mörka tid. Förenklade analyser av vår samtid finns det gott om, men i TK vill vi fördjupa debatten och visa på den komplexitet som speglar vår samtid.
Tidningen Kulturen är gratis att läsa, men inte att producera…
Stöd oss med en femtiolapp i månaden! Klicka här: |

































