• 2018:07
• Publicerad: 02 augusti, 2018

Sveaborg – minns traumat från 1918

Det är inte många huvudstäder givet att ha en nästan intakt 1700-talsfästning inom räckhåll. Mycket har Sveaborg sett och trots att den aldrig har stormats gömmer den de mest tragiska minnen från det hätska inbördeskriget som följde på frigörelsen från det kollapsade tsardömet.

När Finlands självständighet var säkrad 1918 fick Sveaborg ett nytt finskt namn – Suomenlinna (Finlands borg). Det första åren efter inbördeskriget användes Sveaborg som ett interneringsläger för ”röda ” krigsfångar. Av de 8.000 fångar som förvarades här dog 1.000 av olika umbäranden och 265 blev avrättade. De som dog i fånglägret begravdes på Sandudds begravningsplats där man 1949 reste ett monument över de röda som dött på Sveaborg.

Denna mörka period i Finlands nutidshistoria finns beskriven bl.a. i Jarl Hemmers bok ”En man och hans samvete” som handlar om en pastor som verkade bland fångarna på Sveaborg. Till minne av fånglägret på Sveaborg finns en minnesplats invigd så sent som 2004. Under våren 2018 visar Finland att landet inte förtiger eller förvränger svårare perioder i det unga landets historia.

Det är inte många huvudstäder givet att ha en nästan intakt 1700-talsfästning inom räckhåll. Mycket har Sveaborg sett och trots att den aldrig har stormats gömmer den de mest tragiska minnen från det hätska inbördeskriget som följde på frigörelsen från det kollapsade tsardömet.

I en flygel som var en del av högvakten på Sveaborg påminns besökarna om händelserna våren 1918. I den mörka korridoren med 14 fuktiga, smutsiga och skumma celler med provisoriska sängplatser låg alla de som dömts till döden i väntan på avrättning, som skulle ske ute vid Kungsporten vid Gustavssvärd. Besökarna får här ta del av fångarnas förtvivlade avskedsbrev. Ljudillustrationer tydliggör de dödsdömdas rop och viskningar och stegen som ekar mellan de tjocka stenväggarna. Man hör exekutionspatrullerna på gården. Massdöden och avrättningarna på denna vackra plats har denna vår lyfts fram som en del av bearbetandet av inbördeskrigets många trauman.

Från 1973 är fästningen helt civil. 1991 förklarades Sveaborg av Unesco som en del av världskulturarvet.

Idag är Sveaborg en attraktiv stadsdel i Helsingfors. De ca 1000 invånarna har nära till vatten och grönska. Här finns skola, bibliotek och sjukvård, affärer och restauranger. Färjan till Helsingfors går varje timma. Till Nordisk konstcentrums vackra ateljéer inbjuds kulturarbetare att arbeta.

1998 fyllde Sveaborg 250 år och gästades av 800 000 besökare. 1999 fick Sveaborg det prestigefyllda Europa Nostra – priset för en i allt välplanerad restaurering.

Artikelförfattarens besök på Sveaborg ägde rum en vacker sommardag då syrenerna fortfarande blommade. Som många andra besökare kunde jag konstatera att det är en i sanning märklig plats

Tidningen Kulturen vill återupprätta den kulturkritiska essän som litterär form. Det för att visa på konst och humanioras betydelse i denna mörka tid. Förenklade analyser av vår samtid finns det gott om, men i TK vill vi fördjupa debatten och visa på den komplexitet som speglar vår samtid. Tidningen Kulturen är gratis att läsa, men inte att producera... Stöd oss med en femtiolapp i månaden! Klicka här: Bidra till Kulturen Betalas via PayPal.

• Finland