- 2019 : Kvartal 1
- Publicerad:
Att vara Anna i Världen
BOK | Bo Bjelvehammar har läst Anna i Lund, en samling dikter av Anna Rydstedt som tidigare enbart publicerats i studenttidningen Lundagård.
Anna Rydstedt
Redigerad och med inledning och kommentarer av Jonas Ellerström
Anna i Lund
ellerströms
Anna Rydstedt (1928-1994) var en betydande poet i sin generation, hon gav ut tio diktsamlingar, de bästa kom under 1970-talet, men redan under 1950-talet kom hon i kontakt med en av de mest levande poetiska miljöerna i Lund. Anna Rydstedt blev en del av Lundaskolan, med namn som Majken Johansson och Ingemar Gustafson, senare Leckius, en grupp präglad av intellektualitet och kristendom.
Anna Rydstedt kom till Lund1946 för att ta studenten och senare ägna sig åt akademiska studier i humaniora. Det blev en magisterexamen och många års lärararbete på olika folkhögskolor. Rydstedt kom till Lund från en bondgård i Ventlinge på sydöstra Öland, inte långt från Ottenby, i mitten av 1960-talet övertar hon boningshuset på gården, det sker när hennes mor dör.
Hon kom till Lund för att läsa teologi, för att hon kände en kallelse till prästämbetet. Men på den tiden var det inte tillåtet för kvinnor att bli präster, de möjligheterna öppnade sig först med ett beslut på kyrkomötet 1958 och 1960 prästvigdes de första kvinnliga prästerna – Margit Sahlin, Elisabeth Djurle och Ingrid Persson. Anna Rydstedt var utestängd, om detta handlar hennes debutbok från 1953, Bannlyst prästinna.
I hennes dikter finns från början starka influenser från Sartre och Camus, senare visar sig stor påverkan både från Grundtvig och Kierkegaard. Dessutom finns det i flera av hennes dikter en stor närvaro och förankring i den öländska jorden, ingen talar som Anna Rydstedt om den blåbleka cikorian och den deprimerade kabbelekan. Men hennes signatur är dessa rader;
”Jag är också född
och vuxen till det enda:
att vara Anna i världen.”
Stöd Tidningen Kulturen
Stöd oss med en femtiolapp i månaden!
Klicka här:
Bidra till Kulturen
Betalas via PayPal.
Anna i Lund tar upp Anna Rydstedts arbete under studietiden i Lund med dikter och prosatexter, hon lämnar bidrag till studenttidningar, litterära studentmagasin och skriver recensioner för dagspress. Det är ett trevande och ett prövande både form- och stilmässigt. Somliga stycken putsas, ordnas om och kommer med i framtida diktsamlingar. Det finns ett sökande bland lekfullhet och allvar, på vägen mot enkelhet och klarhet passerar hon rösen med både stolpighet och styltighet.
I boken finns ett tjugotal stycken från åren 1951 till 1955, publicerade i studenttidningen Lundagård, det är prosalyriska texter liksom minnen, som visar på ett aktivt samhällsengagemang, liksom på kritisk hållning till det som sker i de akademiska lärosalarna. Stundtals har orden både tyngd och originalitet.
”Plötsligt stannade tåget
vid ingen station.
På en åker
gick rågen i ax.
Sen lämnade tåget
ingen station.”
Lundagård nr 7, 30 september 1953
Anna i Lund är som en resa på väg mot något större, mot en språklig mognad och egenart, som blommar ut senare, det står tidigt klart att både recensioner och prosa håller en lägre kvalitet än lyriken. Detta visar sig tidigt; hon kom alltså till Lund 1946 och flyttar därifrån 1965, samtidigt som hennes mor dör och hon övertar gården på Öland. Allt detta skildras i diktsamlingen Jag var ett barn (1970).
Text Bo Bjelvehammar
 |
|
Tidningen Kulturen vill återupprätta den kulturkritiska essän som litterär form. Det för att visa på konst och humanioras betydelse i denna mörka tid. Förenklade analyser av vår samtid finns det gott om, men i TK vill vi fördjupa debatten och visa på den komplexitet som speglar vår samtid.
Tidningen Kulturen är gratis att läsa, men inte att producera...
Stöd oss med en femtiolapp i månaden! Klicka här: |
