- 2018:05
- Publicerad:
Cavefors, solens skugga
BOK | Guido Zeccola har läst Ragni Svenssons avhandling om Bo Cavefors förlagsprofil och mediala mytbilder.
Ragni Svensson
Cavefors - förlagsprofil och mediala mytbilder i det svenska litteratursamhället 1959-1982
ellerströms
Boken är en doktorsavhandling om Bo I Cavefors som förläggare. Verket är rikt illustrerat och med ett antal detaljerade tabeller om förläggarens utgivna böcker under loppet av åren. Ett måste för många. Syftet är att undersöka Bo I Cavefors som litteraturförmedlare och idéspridare både i en politisk och kulturell mening. Ragni Svensson citerar teoretiker om bokhistorien som Robert Daron och Bourdieu och bedömer Cavefors som ett sorts ”deviant fall” i denna värld.
En annan teoretiker, Bo Peterson har påpekat att medan det engelska ordet Publisher poängterar förläggarens roll som offentliggörare av ett bokverk, betonar det svenska ordet Förläggare istället rollen som ekonomisk garant. Men, i denna värld var Cavefors, som Folkets i Bilds Arne Häggqvist påpekade, en komet eller en sputnik?
Ett definitivt ord går inte att yttras. Det enda jag ser är Bo I Cavefors otroliga strävan och vrede att ge ut böcker av så många författare och poeter som t ex Ezra Pound, Louis Althusser, Alain Badiou, Roland Barthes, Walter Benjamin, Pablo Neruda, Marx, Mao, Luxenburg, Lenin, Stalin men också Nietzsche, Nizan, Orwell, Russell, de Sausurre, Peter Weiss, Georg Lukács, Tematiska böcker om Afrika (flera böcker) plus en mängd svenskar poeter och essäister som Cavefors börjar ge ut från och med början av 1970-talet.
Det finns en skillnad mellan de böckerna som förläggaren gav ut under 1960 talet och de som han kan börja publicera från 1972. Jag kan ta fel men jag ser det som att Cavefors kände en större frihet att kunna välja bland storheter som Mao, Nietzsche, Jünger, Dali, Lautréaumont, Marx, Pound, Percival, Pasolini, och sedan Stig Claesson, Sture Dahlström, Henry James, Foucault, Leonard Cohen, Stalin, Wole Soyinka, och Bruno K med flera. Utgivningen av tidskriften Svarta Fanor (H:ströms) och inte minst den viktiga, tysksvenska parallell-utgåvan av Röda Armé Fraktionens skrifter är och förblir unika och legendariska händelser i vårt ofta räddhågsna kulturklimat.
Stöd Tidningen Kulturen
Stöd oss med en femtiolapp i månaden!
Klicka här:
Bidra till Kulturen
Betalas via PayPal.
Cavefors säger om sig själv när han, en aning arg, svarar på en av mina frågor i en intervju: - ” jag är ingen ”portalfigur” och har aldrig strävat efter att bli det. För det andra: jag har ingen ”passion” för böcker utan ser dem som redskap, ibland utomordentligt vackra (estetiskt vackra) redskap med förbluffande, uppskakande, vackert innehåll i form av bilder och texter. För det tredje: jag har ingen passion för att skandalisera/provocera – snarare tvärtom: jag är en meditativ person – eventuella ”skandaler” eller vad som kan uppfattas som ”provokationer”, är resultatet av min öppenhet” -.
Cavefors inför rättan
Länsåklagaren Lennart Eliasson anklade förläggaren för att ha gjort sig skyldig till flera fall av ekonomisk brottslighet: bokföring, skatter, och anklagelserna främst gällde utgivningen an en specifik bok: den tyska utgåvan av RAF-antologin Texte der RAF. Men boken ingick inte i förläggarens normala verksamket! Rättigheterna tillhörde Komitee zur Verteidung politischer Gefangener in Westeuropa. Kan jag tolka det som en elegant sätt att, än en gång, attackera yttrandefriheten! Men den gamle Lennart Eliasson var riksbekant för sina ”mål” mot de han bedömde mäktiga personligheter.
Bo I Cavefors som författare
Bo I Cavefors har själv publicerat böcker och dossier före, under och efter ”querellen”:titta här: https://sv.wikipedia.org/wiki/Bo_Cavefors. Han har också bidragit med 100-tals artiklar till Tidningen Kulturen sedan 2006. Jag gillar Bo och han vet det, det var efter honom som jag, en tid, när någon ställde frågan om mina politiska tendenser kallade mig: Anarkokonservativ, men jag tror att dessa är bara ord eller en brist på ord, snarare en antonym till en mycket begränsad intellektuell frihet och jantelagens svenskhet. Det är därför som jag kallar honom solens skugga.
Tack för att du finns!
Text Guido Zeccola
 |
|
Tidningen Kulturen vill återupprätta den kulturkritiska essän som litterär form. Det för att visa på konst och humanioras betydelse i denna mörka tid. Förenklade analyser av vår samtid finns det gott om, men i TK vill vi fördjupa debatten och visa på den komplexitet som speglar vår samtid.
Tidningen Kulturen är gratis att läsa, men inte att producera...
Stöd oss med en femtiolapp i månaden! Klicka här: |
