• 2019 | Kvartal 3 | DET BOKLIGA
• Publicerad: 27 september, 2019

Varför läsa skönlitteratur?

Varför läsa skönlitteratur? Här är svaren!

1.Vilket är bäst:
Att läsa romanerna/novellerna/dikterna e-l-l-e-r lyssna?
Svar:
JA.

2. Vilket är bäst:
Läsa/lyssna själv (i sängen, på toaletten, i mobilen, via ögonen, i öronen) e-l-l-e-r tillsammans med läsvänner (i en bokcirkel – en köttslig eller en virtuell)?
Svar:
JA. I detta jakande ingår såväl tystläsning som högläsning.
Och JA. (För vi är många som har upptäckt att vi inte vet vad vi tänker och tycker om en bok innan vi har fått tala med en eller flera läsare/lyssnare av samma bok om vad vi tänker och tycker.)

Men tänk om jag då upptäcker att jag apropå en bok talar om mig själv!  Strunt i det du, de andra pratar också om sig själva apropå en bok ….

3. Vad ska den där läsningen/lyssningen ska vara bra för, vad ska den användas till?
Svar:
3a) Möten med livsöden som liknar mina eller inte alls liknar mina, konfrontation med nya tankar, ökad inlevelse i dåtid, framtid och nutid, genusöverskridanden.
3b) Verklighetsflykt.
But:

”Fantasy is hardly an escape from reality. It´s a way of understanding it.” (Lloyd Alexander).

3c) Kafkayxa för att hugga hål på den frusna isen inom mig.
3d) Snuttefilt = biblioterapi mot stress och allt möjligt annat otrevligt.
3e) Svar på mina nyfikna frågor om vad som händer i boken och om hur det som händer gestaltas i stil och språk.
3f) Ökad kulturell status. Kanske. Mycke kanske.
3g) Jag blir mindre tråkig. Jag/du/vi blir kanske spirituella?
(I bonus på 3 a,b,c,d,e,f får jag och du som läsare ett större och rikare ordförråd = vilket är ett vanligt argument om vad som är ”BRA” när det gäller glyttarnas läsning.)

4. Vilka böcker?
Svar (i urval):
– Klassiker.
– Aktuell och omtalad litteratur. Dagbok (Lundell/Norén …), autobiografi, identitetslitteratur, relationsroman (kanske Arv och miljö av Vigdis Hjorth) .
– Fantasy.. – Sci.fi .
– Feel-good. – Feel-bad.
– Klimatrelevant litteratur.

5. Visst måste jag väl gilla den författare vars böcker jag läser i sängen på kvällen eller samtalar om med mina bokcirklare? Hen måste väl vara en bra människa …. eller?
Svar:
Om detta är viktigt för dig och dina vänner så är det klart att ni moraliskt ska rannsaka de döda och levande författare vars verk ni läser eller lyssnar på. Men, OBS!:
då finns det en risk att du/ni går miste om fantastiska berättelser av chauvinisten Tolstoj. Eller av antiseminiterna Dostojevskij och Hamsun. Eller av revolutionären Majakovskilj…

6. Känslig fråga om identitetspolitik, identitetslitteratur …
Får en vit kvinna skriva om en svart man, får en person med normallängd skriva om kortväxta, får Majgull Axelsson skriva en bok om Mirjam utan att själv vara rom, får Kristina Sandberg skriva om Maj utan att själv vara hemmafru, får Aris Fioretos som är man skriva om Mary? Ja, vem äger en berättelse?
Svar:

”Om likar bara får skriva om likar – blir inte bara litteraturen utan hela tillvaron fattig. Bra skönlitteratur är ett trolleritrick: läsaren får för en stund kliva in i en annan människas kropp. Så länge illusionen fungerar, spelar det någon roll vem författaren är? För läsaren: nej. Ur ett kulturpolitiskt perspektiv. Definitivt.”  (Philip Teir)

7. Men – FRAM NU MED SANNINGEN!- visst är några böcker liksom bättre än andra … Vilka berättelser är de mest älskansvärda?
Svar:
Kanske (nu är jag djärv!) är det de berättelser som, enligt en känd norsk-svensk-engelsk författare, innehåller något som han kallar ”de outtömligt exakta”. Själv tänker jag då påVäggen av Marlen Haushofer, Bödeln av Pär Lagerkvist, Pappan och havet av Tove Jansson …

I ”Själens Amerika” skriver Karl Ove Knasugård:
– ”Det outtömligt exakta är den vita valen i Melvilles roman. det är förvandlingen till skalbagge i Kafkas novell, brodermordet i Första Moseboken, sanatoriet i Bergtagen, låtsasriddaren i Cervantes roman, med andra ord det som i sig samlar in något stort och odefinierbart, utan att peka på det, bara genom att VARA det, och samtidigt alltid vara något annat.”

8. Om jag och ingen annan tycker om en bok, är den bra då?
Svar: Ja.

Tidningen Kulturen vill återupprätta den kulturkritiska essän som litterär form. Det för att visa på konst och humanioras betydelse i denna mörka tid. Förenklade analyser av vår samtid finns det gott om, men i TK vill vi fördjupa debatten och visa på den komplexitet som speglar vår samtid. Tidningen Kulturen är gratis att läsa, men inte att producera… Stöd oss med en femtiolapp i månaden! Klicka här: Bidra till Kulturen Betalas via PayPal.

• böcker