Ett exempel på ett nummer AVB.

När det var bättre förr



Det är över femtio år sedan sista numret av Sveriges utan konkurrens bästa novelltidskrift kom ut. Någon riktig efterföljare har den aldrig fått och det är lite synd att behöva notera att i det här sammanhanget så var det faktiskt bättre förr.

UR ARKIVET

Månadstidningen "All världens berättare" (AvB) startades 1945 och fick uppleva tolv årgångar. Tidskriften gjorde verkligen skäl för sitt namn. Författare från hela världen och från alla tänkbara genrer, som mainstream, deckare, skräck, science fiction, humor etc. fyllde sidorna. Bland författarna återfanns Nobelpristagare vid sidan om kioskboksförfattare. Bara de bästa russinen ur allsköns kakor var gott nog.

Även om AvB inte fick någon efterföljare så hade den sina föregångare. Tidigt ute var "Hemmets Noveller" som kom 1907. De första numren innehöll berättelser av bland andra Anna Branting, Thomas Byrnes, Gustaf Hellström, Luigi Pirandello, Palle Rosenkrantz och Oscar Wilde. Och på 1920-talet kom "Bonniers Novell Magasin" med författare som Vicki Baum, Conan Doyle, Theodore Dreiser, W. Somerset Maugham, Vladimir Semitjov, Anton Tjechov, Rolf Wiesler, P.G. Wodehouse och Alvar Zacke.

Men inget av dessa och andra tidiga novellmagasin kan mäta sig med AvB i något avseende. Varken innehållsmässigt eller layoutmässigt. Till skillnad från föregångarna som i stort sett höll sig till samtida författare, kunde AvB lite dubbeltydigt ha kallat sig "Alla tiders Berättare". AvB rörde sig nämligen fritt i tid och rum. Herodotus och Dashiell Hammett, Augustinus och Ray Bradbury, alla fick de samsas sida vid sida med Rainer Maria Rilke och Lord Byron, med Fritjof Nilsson Piraten och Damon Runyon och Beppe Wolgers. Kända och okända namn trängdes med varandra. Numera bortglömda författare som George Duhamel och Francisco A. Coloane kan fortfarande blända från AvB:s sidor. De samlade numren av AvB i bokhyllan har något tidlöst över sig.

Även om nu denna tidskrift främst var ett novellmagasin, så innehöll den också annat. Inte minst lyrik. Dessutom använde sig redaktionen av en rad skickliga svenska illustratör. Bland omslagstecknarna kan nämnas Torolf Engström, Anders Henschen, Gösta Kriland, Otte Sköld, och Stig Södersten. Insidorna var rikt illustrerade i svart-vitt av Hans Arnold, Folke Dahlberg, Adolf Hallman, Eric Palmquist, Uno Stallarholm, Stig Södersten, etc.

Stöd Tidningen Kulturen

Tidningen Kulturen är gratis att läsa, men inte att producera...

Stöd oss med en femtiolapp i månaden!

Klicka här:
Bidra till Kulturen
Betalas via PayPal.

AvB höll i stort sett samma höga klass in i det sista. Tyvärr ändrade man på en del vinnande grepp. Således ersattes omslagen av en rad svenska konstnärer med färgfotografier av författare som dessutom intervjuades inne i tidskriften samtidigt som man recenserade nyutkommen litteratur. Det var i och för sig inget fel, men snöpte magasinet på dess ursprungliga renhet att främst tillhandahålla texter, alltid utomordentligt beledsagade med kort introduktion av författaren.

Initiativet till AvB togs 1945 av Albert Bonnier junior. Som mest fick den en upplaga om 40.000 exemplar. När den lades ned gick det inte spårlöst förbi. I en gemensam ledare skrev huvudredaktören Gert Landin och litteräre redaktören Mårten Edlund att "det är med en känsla av vemod som vi nödgas ta farväl. Det har sagts mycket, på många håll, om denna nedläggning. Både hätska och besvikna kommentarer har förekommit. Vi skall inte ge ytterligare näring åt diskussionen, bara konstatera att vi, med all respekt för företagsledningens säkerligen väggrundade ekonomiska motiv, anser beslutet olyckligt."

När AvB startades 1945 med Karl Johan Rådström som redaktör hade förlaget räknat med förlust, men det gick mycket bättre än väntat. Upplagan steg alltså till 40.000 exemplar. 1949 började upplagan att sjunka och föll ned till 14.000 exemplar för att sedan sakta öka igen. Tre månader före nedläggningen var den uppe i 21.000 exemplar för första gången sedan 1951 samtidigt som antalet prenumeranter var 9000, det största antalet prenumeranter i tidningens historia.

I dagens läge, då novellen lever att tillbakadraget liv i smärre genretidskrifter som CDM, Minotauren, Mitrania och Nova Science Fiction, har vi inte något som kan jämföras med AvB. Jämförelseobjekten är närmast föregångarna.

Tomrummet efter AvB har aldrig fyllts. Men än i dag träffar man många gamla läsare som med nostalgisk värme minns denna superba tidskrift.

Vi är nu några miljoner fler människor i Sverige än vi var perioden 1945-1956. Ibland undrar jag om det inte vore dags att återuppliva den formula som gjorde AvB så älskad och uppskattad för femtio år sedan. Eller är tiderna så totalt förändrade och kulturlivet så totalt förslummat av bästsäljarraseri och kändisslafs att en sådan tidskrift är omöjlig i vår oroliga tid? Kanske. Men hittar Du ett ex eller en årgång AvB på ett antikvariat, så tveka inte. Hugg direkt!

Text Bertil Falk
Tidningen Kulturen vill återupprätta den kulturkritiska essän som litterär form. Det för att visa på konst och humanioras betydelse i denna mörka tid. Förenklade analyser av vår samtid finns det gott om, men i TK vill vi fördjupa debatten och visa på den komplexitet som speglar vår samtid.

Tidningen Kulturen är gratis att läsa, men inte att producera...

Stöd oss med en femtiolapp i månaden!

Klicka här:
Bidra till Kulturen
Betalas via PayPal.

UTGÅVA 2019:3 | DET BOKLIGA

Foto: Bibliotheek Bornem

Varför läsa skönlitteratur?

Varför läsa skönlitteratur? Här är svaren!

Av: Lena Kjersén Edman
2019 | Kvartal 3 | DET BOKLIGA | 27 september, 2019

Illustration av Antoine Joseph Wiertz

Ingemisco

Guido Zeccolas lyrik kretsar här kring döden, kärleken, ideal och omoral.

Av: Guido Zeccola
2019 | Kvartal 3 | DET BOKLIGA | 30 september, 2019

Ett exempel på ett nummer AVB.

När det var bättre förr

Det är över femtio år sedan sista numret av Sveriges utan konkurrens bästa novelltidskrift kom ut. Någon riktig efterföljare har den aldrig fått och det är lite synd att behöva...

Av: Bertil Falk
2019 | Kvartal 3 | DET BOKLIGA | 27 september, 2019

Bertolt Brecht. Wikipedia

Ett bibliotek att fundera på

Vilka var böckerna Bertolt Brecht använde sig av i sitt skrivande?Jan Myrdal har närmare skärskådat Bertolt-Brecht-Archivs nya praktutgåva av den bibliografiska förteckningen över författarens efterlämnade bibliotek.

Av: Jan Myrdal
2019 | Kvartal 3 | DET BOKLIGA | 27 september, 2019

Foto: Thorsten Frenzel

Antikvariaten och framtiden

Hela samhället förändras - snabbt. Hur förändras antikvariaten? Svenska antikvariatföreningens ordförande Mats Petersson resonerar kring antikvariatens plats och betydelse.

Av: Mats Petersson
2019 | Kvartal 3 | DET BOKLIGA | 27 september, 2019

Foto: Stocksnap

Bibliofiler i alla länder, förenen eder!

Vad är böcker? Peter Bodén, antikvariatsbokhandlare, slår ett slag för bibliofilin.

Av: Peter Bodén
2019 | Kvartal 3 | DET BOKLIGA | 27 september, 2019

Foto: Leeroy agency

Den brinnande boken

Att bränna en bok - Mathias Jansson diskuterar bokens brinnande aktualitet.

Av: Mathias Jansson
2019 | Kvartal 3 | DET BOKLIGA | 28 september, 2019

Detalj ur omslag

Hur viktiga är bokomslagen?

Väljer du böcker efter bokomslaget? Författaren? Berättelsen? Genren? Det är många kriterier att ta hänsyn till när man ska välja en bok att läsa. I dag tar det visuella stor...

Av: Lisbeth Ekelöf
2019 | Kvartal 3 | DET BOKLIGA | 28 september, 2019

Index

Fyra sekel i pekfingrets tjänst

Index är inte bara ett register över innehållet i exempelvis en bok utan också den helvetets mun dit den katolska kyrkan skickade de böcker och de författare den inte gillade...

Av: Guido Zeccola
2019 | Kvartal 3 | DET BOKLIGA | 28 september, 2019

Foto: Counterdesign

En bok är för mig aldrig ett ting

Följ Crister Enander in bland myllrande bokryggar.

Av: Crister Enander
2019 | Kvartal 3 | DET BOKLIGA | 27 september, 2019

Kulturens KRITIK

Ferdinand von Schirach. Foto: Michael Mann

Det finns varken brott eller skuld, men det finns ett straff

BOK | "Samhällskritiskt om en ibland rent gräslig verklighet." Anna Bergqvist läser Ferdinand von Schirachs tredje novellsamling ”Straff”.

Av: Anna Bergqvist
Kulturens kritik | 18 juli, 2020

Gui Minhai. Foto: Nina Hemmingsson. (Beskuren)

Medvetandets gränslösa förmåga att skapa inre världar

BOK | Ett starkt vittnesmål om ett totalitärt systems förtryck av personliga fri- och rättigheter. Anneliese Fältström läser "Jag ritar en dörr på väggen med fingret" av Gui Minhai.

Av: Anneliese Fältström
Kulturens kritik | 18 juli, 2020

Marguerite Duras, Trouville, 1980. Foto: Hélène Bamberger

Meditation över ”Sommaren -80”

BOK | Sommaren 1980 skrev Duras krönikor för tidningen Libération. De utgavs i bokform samma höst och handlar om semesterfirare och regnet, om OS i Moskva, svälten i Uganda, samt om barnet...

Av: Stoika Hristova
Kulturens kritik | 18 juli, 2020

Detalj ur omslag

Nära nog begripliga häxprocesser

BOK | Anders Tidström läser Åsa Bergenheims "Den liderliga häxan", en magnifik skrift om rötterna till och lösningen på de svenska häxprocesserna.

Av: Anders Tidström
Kulturens kritik | 18 juli, 2020

Emily Dickinson

En kombination av koncentration och expressivitet

BOK | ”Hon liknar ingenting i 1800-talets lyrik”. Arne Melberg skriver om Emily Dickinsons liv, verk och metod, och presenterar den svenska utgivningen av Diktens företrädare.

Av: Arne Melberg
Kulturens kritik | 18 juli, 2020

Nina Hemmingsson. Foto: Kaunitz-Olsson

Minimonologer som gör ett statement

BOK | Nina Hemmingsson skapar och utvecklar sin egen estetik med uttryck av ömhet och utsatthet, trots den skarpa tonen. Bengt Berg recenserar.

Av: Bengt Berg
Kulturens kritik | 15 juli, 2020

Mer kritik

Kulturens lyrik

Skrot Fotograf: Karl Andersson

Ellipser

Månadens lyrik, Sebastian Andersson debuterar med det korta diktverket Ellipser. Verket har tidigare visats i annan form på Galleri Inkognito i Umeå.

Av: Sebastian Andersson
Kulturens lyrik | 21 december, 2019

voieferréehorizonvisuelcarton. Foto: Timothy Perkins

Månadens lyrik | 2019:07

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens poet, Marie Silkeberg.

Av: Marie Silkeberg
Kulturens lyrik | 01 juli, 2019

Odilon Redon, Fallen angel looking at cloud. Detalj.

Månadens lyrik | 2019:06

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens poet, Ann Jäderlund.

Av: Ann Jäderlund
Kulturens lyrik | 03 juni, 2019

Mer lyrik

Kulturens prosa

Charlie Chaplin i

Chaplin i Iran

"Jag lärde känna en iransk kvinna med judisk bakgrund för vad som nära nog var exakt ett decennium sen, vi hamnade i samspråk och trivdes i varandras sällskap under en...

Av: Robert Halvarsson
Kulturens prosa | 27 april, 2020

Foto: Myriam Zilles

Konkav och konvex

"Det är någonting alldeles särskilt det där med att min farfar var grosshandlare i renar och gjorde affärer med samerna under norrsken och midnattssol."

Av: Per Teofilusson
Kulturens prosa | 27 september, 2019

Mer prosa
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts