• 2018:03
• Publicerad: 28 mars, 2018

Att uppfostra mannen: tankar om Selma Lagerlöfs & Elin Wägners liv och författarskap

Det har på hundra år gått framåt för kvinnorna i Sverige men inget har vunnits utan kamp. Enel Melberg reflekterar över Selma Lagerlöfs feministiska handling och författarskap.

”Det är en tingssal ute på landsbyden. Vid domarbordet högst uppe i rummet sitter en gammal häradshövding (…) Han har just börjat med ett av de sista målen, som skola komma före under dagen. Det rör sig om en fordran på uppfostringshjälp. Detta ärende har avhandlats redan på förra tinget, och protokollet från det föregående rättegångstillfället håller på att läsas upp. Därav får man för det första veta, att käranden är en fattig torpardotter, och att svaranden är en gift man.”    

Så börjar Selma Lagerlöfs kortroman ”Tösen från Stormyrtorpet”, som utgavs i samlingen En saga om en saga och andra sagor 1908, och sedan blev filmatiserad 1917 av Viktor Sjöström, vilket inledde det som har kallats svensk stumfilms guldålder.

Vi förstår att Helga har blivit ”förförd” av sin husbonde, som termen lyder vid den här tiden, men hon har också i viss mån gått med på det frivilligt, får vi tro. Denna frivillighet vilar dock på en mycket ojämlik grund …Historien är mycket lämpad för stumfilmen med sina tydliga konflikter och med det dramatiska utspelet vid rättegångsscenen. Vi förstår att Helga har blivit ”förförd” av sin husbonde, som termen lyder vid den här tiden, men hon har också i viss mån gått med på det frivilligt, får vi tro. Denna frivillighet vilar dock på en mycket ojämlik grund: För det första är han gift och har inte en tanke på att ändra på detta. För det andra har han varit Helgas husbonde och har bara som många andra utnyttjat sin makt. Och för det tredje är han man och kan svära sig fri från faderskapet, medan hon som kvinna har fått bära de synliga följderna av relationen; genom graviditeten och födandet, som har medfört skam och dessutom ekonomisk misär, för ingen vill anställa henne mer.

Husbonden nekar till faderskapet och menar att pigan stämt honom bara för ”vinnings” skull. Den enda utvägen att få bidrag till barnet om fadern vägrade ta på sig faderskapet på tiden det handlar om var att gå till tings. Vilket naturligtvis även då innebar att käranden fick skylta med sin skam. Vid det förra tinget har det bestämts att svaranden skall ”värja sig vid edgång”, dvs svära ed med handen på bibeln att han inte har ”bedrivit någon kärlekshandel” med henne, för att slippa betala för barnet.

Flickan är mycket ung, ser förskrämd ut och gråter av blygsel men står fast vid sitt ord. Husbonden är ca fyrtio år, med ett ”käckt och raskt utseende”, det är inget nöje att stå där men han ser inte heller besvärad ut. Han är beredd att avlägga eden. Käranden rycker till och hon tror nu att domaren, som är en klok karl, kommer att hindra svaranden från att begå en så stort brott som mened, och därtill svära på bibeln. Hon tror att domaren förstår att hon inte kan ljuga i en sådan sak, ”att hon skulle ha nedkallat en sådan ryslig olycka över sig själv, om hon hade haft någon annan att anklaga än en gift man”. Han måste hindra edgången!

Men mannen är beredd att göra det, även om domaren inskärper allvaret i honom. Helga hoppas fortfarande att han ska avstå från synden så att han inte går miste om sin salighet. Men han har redan lagt fingrarna på bibeln och börjar säga efter orden som förestavas honom. Då ropar hon: ”Du får inte gå eden!” – ”Vad skriker du om?” frågar domaren, ”Har du mist vettet?” Men hon står fast, han är far till barnet, hon tycker om honom än, och hon vill inte att han ska svära falskt, så hon lägger ner rättegången.

Det är nu Selma Lagerlöf träder in med projektet förädla mannen, eller åtminstone uppfostra honom. Det är ingen indignationsroman av 1880-talssnitt, inte heller en samtidsengagerad 10-talsroman. Nej, ”Tösen från Stormyrtorpet” presenterar en typisk Lagerlöfsmoralitet. Även om hela rättegångscenen och berättelsens vidare utveckling bär tecken på kunskap om de svåra förhållanden en utstött piga och torpardotter kunde tvingas utstå så har den ockå ett syfte som går ut på att visa att även män; hur slarviga, narcissistiska, vilda eller svaga de än är, kan domesticeras av en kvinna, som genom självövervinnelse och självuppoffring visar på en högre moral.

Hon hade i debutverket låtit Gösta Berling genomgå en liknande förvandlig. Han hamnade i ett litet torp tillsammans med den forna grevinnan Elisabet Dohna, där de fick hanka sig fram genom arbete. Hon lät Ingmar Ingmarsson hämta hem sin fästmö från fängelset där hon suttit för sitt brott; hon hade dödat deras barn, för att han hade tvingat sig på henne, och skjutit upp bröllopet av snålhet. När han hämtar henne gör han det rätta och kan börja kallas Stor-Ingmar.

Ännu under sina sista år tampades Selma Lagerlöf med rädda mannen-projektet, hon orkade inte längre fullfölja några böcker, men funderade på ett bättre slut för Karl-Artur Ekenstedt, den fanatiskt-idealistiske, narcissistiske prästen i ”Charlotte Löwensköld” och ”Anna Svärd”.Ännu under sina sista år tampades Selma Lagerlöf med rädda mannen-projektet, hon orkade inte längre fullfölja några böcker, men funderade på ett bättre slut för Karl-Artur Ekenstedt, den fanatiskt-idealistiske, narcissistiske prästen i ”Charlotte Löwensköld” och ”Anna Svärd”. ”Jag har försökt göra honom ädel och god, men han ville inte”, har hon skrivit i ett brev. Författaren har sänt honom ut i hednamissionen men är däremot inte nöjd med återkomsten. Vad ska hon göra av honom? Hans hustru, den dugliga dalkullan Anna Svärd har nämligen klarat sig utmärkt utan honom och till och med kunnat försörja det egna barnet plus de tio barn han obetänksamt ropat in på auktion.

Till och med den alkoholiserade busen David Holm i ”Körkarlen” blir frälst på slutet, eftersom den lilla slumsystern tar med sin kärlek till honom i döden. Det går att omvända män, vill Selma Lagerlöf visa. Men, vissa är inte värda någon omvändelse. Och i ”Tösen från Stormyrtorpet” är det inte heller den menedsbenägna husbonden som blir omvänd, utan en bättre och grannare karl som förälskar sig i flickan och strax innan sitt förestående bröllop med den rika och fördömande bonddottern i stället väljer den utstötta godhetsaposteln. Även domaren tillsammans med de övriga i rättssalen har låtit sig imponeras av Helga så att hon får upprättelse i byns ögon.

Selma Lagerlöf skrev inga samhällsromaner, även om hon var aktiv i samhället och deltog i kvinnornas kamp för rösträtten. Främst kan vi minnas det bejublade tal hon höll vid den stora internationella rösträttskongressen som hölls i Stockholm 1911. Det brukar sägas att Selma Lagerlöf fick Nobelpriset innan hon fick rösträtt. Den kom först tio år senre, 1919. I samma kamp var den tjugofyra år yngre Elin Wägner mycket aktiv och hennes roman ”Pennskaftet”(1910) är en kvick, frispråkig och intelligent partsinlaga – inte utan romantiska förvecklingar – baserade på Elin Wägners egna erfarenheter från såväl, journalistik, rösträttskamp och egna kärlekbesvikelser och romanser. Den blev en veritabel succé och rönte stora försäljningsframgångar.

Den rappa kvinnliga journalisten, som bara kallas ”Pennskaftet” i boken, tar sig också an uppgiften att uppfostra mannen. Hon värvar till och med en baron som sitter i första kammaren för saken. Han låter sig naturligtvis övertalas av hennes ungdomliga charm.

”- Tänk er, fortfor han, i faderligt undervisande ton, som om han velat omvända sin unga gäst till bättre tankar, hur skulle tillståndet bli i hemmen? Ni vet, mannen tycker inte om att bli motsagd i sådana frågor, som han är van att bestämma ensam över, om nu hustrun eller döttrarna hade andra synpunkter än han själv, så skulle det ju bli ständiga strider och ingen ände på split. Om så till på köpet hushållet bleve försummat, så är jag rädd, att han blev så ursinnig, att han begärde skilsmässa dagen efter valen. – Det bevisar bara, tycker jag, att mannen inte skall gifta sig, innan han lärt sig behärska sig en smula, var Pennskaftets oväntade svar.”

Elin Wägner som själv hade fått uppleva mäns dubbelmoral och svek blev mentor och väninna åt den elva år yngre journalisten Ester Blenda Norström, som också var aktiv i rösträttskampen och gjorde det första undersökande reportaget 1914; om pigornas situation, vilket blev boken ”En piga bland pigor”, som väckte stor uppmärksamhet och hjälpte till att förbättra villkoren för bondpigorna. Wägner fick efter Selma Lagerlöfs död 1940 uppdraget att skriva den första biografin om henne. Den kom ut 1942-43 och året därpå blev Elin Wägner själv invald i Akademien som den andra kvinnan i dess historia. Lagerlöf blev ju själv den första kvinnliga ledamoten 1914.

När den dåvarande ständige sekreteraren Erik Axel Karlfeldt ringde Selma Lagerlöf för att meddela henne invalet, var hon först betänksam, men hon hade ju fått priset och borde visa tacksamhet, och så menade han att det skulle främja ”kvinnosaken”. Karlfeldt dog 1931 och fick själv nobelpriset postumt, han hade avböjt det medan han levde. Han kunde i alla fall inte vara någon modell till bonden i ”Tösen från Stormyrtorpet”, för i motsats till andra män undandrog han sig inte allt ansvar för de barn han avlat, utan gjorde vad han kunde för att ge dem ”uppfostringsstöd”. Men han gifte sig med sin hushållerska, Gerda Holmgren, först när hon hade fött honom tre barn. Han kanske hade sin egen förebild i Goethe, som också äktade sin hushållerska när det redan fanns ett antal barn. Att en tjänsteflicka ställde sin kropp till förfogande för en socialt överordnad man var inte så ovanligt och ansågs fullt acceptabelt så länge förbindelsen sköttes diskret.  

Det har på hundra år gått framåt för kvinnorna i Sverige. Vi har fått rösträtt, vi har blivit ministrar, vi behöver inte gå till tings för att få barn som fötts utan vigsel försörjda, fler av oss har kommit in i Svenska Akademien och fler har fått priser. Sekreteraren är kvinna och sitter på Selma Lagerlöfs stol; men inget har vunnits utan kamp, vare sig det gäller försök att förälda mannen eller uppnå rösträtt och rättigheter; motståndet har varit segt, inte minst bland konserverande kvinnor som har bidragit till hålla fast vid det gamla gamla med näbbar och klor, och vem kan med handen på hjärtat säga att vi ha nått ända fram till full jämställdhet med männen idag?

• BOKTIPS #1 – Böcker av och om Selma Lagerlöf

Tidningen Kulturen vill återupprätta den kulturkritiska essän som litterär form. Det för att visa på konst och humanioras betydelse i denna mörka tid. Förenklade analyser av vår samtid finns det gott om, men i TK vill vi fördjupa debatten och visa på den komplexitet som speglar vår samtid. Tidningen Kulturen är gratis att läsa, men inte att producera… Stöd oss med en femtiolapp i månaden! Klicka här: Bidra till Kulturen Betalas via PayPal.

• Selma Lagerlöf
• Feminism