Foto: Virvoreanu Laurentiu

Kriget mot insekterna



Mathias Jansson diskuterar människans ständiga krig mot insekterna.



Myrornas krig. Ett idag nästan bortglömt fenomen som uppstod på den tiden när det fanns analoga TV-apparater och det inte förekom några TV-sändningar. På TV-skärmen kunde tittarna se ett vitt brus, som bestod av ett myller av vita och svarta punkter som slumpvist rörde sig över skärmen. I brist på annan underhållning triggade det igång tittarens fantasi och man föreställde sig att man på Tv:n såg två arméer av myror som krigade mot varandra. I dagens digitala tidsålder är det alltid något på TV:n så myrornas krig är ett utrotat fenomen, tyvärr ett öde som delas av många andra insektsarter.

Genom historien har människan fört ett ständigt krig mot insekterna. Insekterna sprider nämligen sjukdomar genom malariamyggor och flugor, de förstör våra skördar i svärmar av gräshoppor och baggar, de plågar oss som ohyra i form av vägglöss och loppor, dessutom ser insekterna konstiga och otäcka ut. De krälar, kryper, flyger, har många ben, antenner, ögon och segment. Vi kan möjligen uppskatta fjärilar, några humlor och bin i vår trädgård, men för många av oss är insekterna de främmande och otäcka som vi inte vet speciellt mycket om och som vi helt enkelt inte gillar.

Larven utvecklas snabbt och äter sig sedan ut från sin värd vilket resulterar i den berömda scenen där vi ser hur magen hos en av besättningen plötsligt exploderar och en ilsken rymdmonsterbäbis tittar ut. 

Det här avspeglat sig också i kulturen. När vi i filmens värld möter rymdmonster så ser de ofta ut som insekter eller har lånat drag från insekternas värld. Från den svartvita skräckfilmen “Them” från 1954 med muterade jättemyror som anfaller städerna till filmen “Starship Troopers” (1997) där soldater slåss på andra planeter mot myllrande arméer av insekter som hotar mänskligheten. I Ridley Scotts film “Alien” (1979) så har de skrämmande rymdmonstren inspirerats av insekternas värld. Aliens samhällen består av en drottning som lägger många ägg medan boet vaktas av ilskna väktare. För att monstret ska kunna utvecklas fullt ut måste de dock hitta en levande värd där larven kan utvecklas. Larven utvecklas snabbt och äter sig sedan ut från sin värd vilket resulterar i den berömda scenen där vi ser hur magen hos en av besättningen plötsligt exploderar och en ilsken rymdmonsterbäbis tittar ut. 

Stöd Tidningen Kulturen

Tidningen Kulturen är gratis att läsa, men inte att producera...

Stöd oss med en femtiolapp i månaden!

Klicka här:
Bidra till Kulturen
Betalas via PayPal.

I naturen finns det olika sorters av parasitsteklar som lägger sina ägg inuti andra insekter som nyckelpigor, där larven sedan kalasar på de inre organen innan den kryper ut. Genom ett virus kan larven även ta över nyckelpigans hjärna och styra den som en zombie och på så sätt skydda larven mot angripare, nu är det inte Science Fiction vi pratar om utan en inblick i insekternas märkliga värld.

I Franz Kafkas novell “Förvandlingen” (1915) hittar vi en av litteraturens mest kända insektsscener. Första raden är väl citerad: “När Gregor Samsa vaknade en morgon ur sina oroliga drömmar fann han sig liggande i sängen förvandlad till en jättelik insekt.” Hans utseende väcker avsky hos betraktaren och hans familj tar avstånd från honom då han inte längre är nyttig och kan jobba och försörja familjen. I vredesmod bombarderar hans pappa honom med äpplen och Samsa blir svårt skadad och dör bortglömd av sina skador och svält. Skräcken att förvandlas till en insekt är också något David Cronenberg behandlar i filmen “Flugan” (1986). En forskare har uppfunnit en teleportör, men under teleporteringen blandas hans DNA med en oinbjuden fluga och han börjar därefter på ett motbjudande sätt förvandlas till en fluga.

Kafka kom från en judisk släkt och dog av TBC redan 1924, men hade han fortsatt att få leva så skulle han fått uppleva hur nazisterna i sin propaganda använde just liknelsen mellan judar och insekter i form av onyttig ohyra. Man såg på juden som något främmande, något oönskat som bara belastade samhället och som helst skulle utrotas och glömmas bort. För insekter ska helst utrotas, de är ohyra och skadedjur och otaliga kemikalier har därför sprutats och sprejats för att ta kol på angriparna, för de är många och förökar sig snabbt. Priset för vårt krig mot insekterna har dock varit högt. Även nyttiga insekter som bin och humlor dör ut och pollinering av växter för vår livsmedelsförsörjning hotas. Vi har också allvarligt skadat många livsmiljöer där insekterna lever, vilket påverkat många viktiga ekosystem och konsekvenserna kan bli allvarliga i framtiden.

Under de senaste åren har vi börjat omvärdera insekternas betydelse. Det har kommit en hel del böcker som lyfter fram hur betydelsefulla insekterna är för vårt ekosystem och vår fortlevnad. Det är väl fortfarande först och främst humlor, bin och fjärilar som är mest populära att skriva om eller göra film av. Animerade filmer som “Antz” (1998), “Maya The Bee Movie” (2014) och Benjamin Syrsa som återkommer varje julafton har väl gett några insekter ett bättre rykte. Vi behöver dock få upp ögonen för alla andra insektsarter och framför allt för den mångfald och den komplexa värld som insekterna bidrar till. Bland de senaste årens bokskörd om insekter kan man nämna populära böcker av den engelska professorn i biologi Dave Goulson: “Galen i humlor” (2015) och “Galen i insekter” (2016). Lotte Möllers augustnominerade skildring från 2019 om ”Bin och människor”. För att inte nämna Anne Svedrup-Thygesons utmärkta bok “Insekterna planet: Om småkrypen som vi inte kan leva utan.” (2019).

För vi kan verkligen inte leva utan insekterna. Svedrup-Thygesons skriver i sin bok att om alla arter skulle vara representerade i FN:s generalförsamling och få rösträtt efter antalet individer så skulle insekterna få majoritet. Det beräknas att det går mer än 200 miljoner insekter per människa på jorden. Insekterna fungerar som en viktig föda för andra djur som fåglar, de pollinerar växter så vi får frukt och grödor på vårt bord, de städar upp i naturen och staden genom att ta hand om döda djur, växter och matrester. De senaste åren har forskarna också vänt sig till insekterna för att få inspiration, från trollsländor för att skapa bättre drönare, myror för att hitta mediciner mot antibiotikaresistenta bakterier, och insekter som förhoppningsvis kan hjälpa oss att bryta ner all plast som vi producerar. 

Men det ser mörkt ut för insekterna. Vårt krig mot dem har varit effektivt. Medan mänskligheten har fördubblats de senaste 40 åren så har antalet insekter minskat med hälften. En fjärdedel av alla insekter kan idag vara utrotningshotade. Förutom bekämpningsmedel, så gör klimatförändringar och omvandling av skogar och våtmarker till jordbruksmarker med en monokultur där enorma fält odlas med en enda gröda, att det blir allt svårare för insekterna att överleva. 

De många tipsen vi får om att hjälpa våra insekter genom att bygga insektshotell och inte ha en perfekt skött trädgård är tyvärr bara en droppe i havet och kommer inte att rädda många insekter från att utrotas. Insekter som specialiserat sig på att leva i hundraåriga ihåliga ekar, eller i regnskogen, är inte hjälpt av ett insektshotell när deras bostäder får ge vika för ett nytt villaområde eller åkermark. Förutom en drastisk förändring av vår syn på naturen skulle insekternas rykte och betydelse behövas uppdateras. Istället för att skildra dem som otäcka, äckliga och konstiga i litteratur och film, så kunde kanske en kackerlacka, en stekel eller en skalbagge för en gångs skull beskrivas som en intelligent, spännande superhjälte som räddar vår planet och mänskligheten.

Text Mathias Jansson
Tidningen Kulturen vill återupprätta den kulturkritiska essän som litterär form. Det för att visa på konst och humanioras betydelse i denna mörka tid. Förenklade analyser av vår samtid finns det gott om, men i TK vill vi fördjupa debatten och visa på den komplexitet som speglar vår samtid.

Tidningen Kulturen är gratis att läsa, men inte att producera...

Stöd oss med en femtiolapp i månaden!

Klicka här:
Bidra till Kulturen
Betalas via PayPal.

UTGÅVA 2020:3 | KRIG & FRED

Foto: Andrea Ullius. Beskuren

Ålandsexemplet – föredöme eller motsatsen

Rolf Karlman diskuterar ett föredöme på fredlig konfliktlösning.

Av: Rolf Karlman
2020 | 3 | KRIG & FRED | 02 oktober, 2020

Foto: Virvoreanu Laurentiu

Kriget mot insekterna

Mathias Jansson diskuterar människans ständiga krig mot insekterna.

Av: Mathias Jansson
2020 | 3 | KRIG & FRED | 02 oktober, 2020

William Turner. Ancient Rome; Agrippina Landing with the Ashes of Germanicus, 1839. Beskuren.

Moln, moln, moln

Bo Gustavsson resonerar kring molnens idéhistoria och symbolik.

Av: Bo Gustavsson
2020 | 3 | KRIG & FRED | 02 oktober, 2020

Foto: Elias Sch.

Ett tredje världskrig är omöjligt

"Traditionens krafter tror att de leder spelet, men i verkligheten är de redan marginaliserade." - Guido Zeccola diskuterar makten och kriget.

Av: Guido Zeccola
2020 | 3 | KRIG & FRED | 02 oktober, 2020

naparte ante la Esfinge, por Jean-Léon Gérôme.

Historiens djup

Tobias Harding om tidens och historiens outgrundliga djup.

Av: Tobias Harding
2020 | 3 | KRIG & FRED | 02 oktober, 2020

 Sir John Everett Millais, Ofelia (1852).

Det ockultas återkomst

Esoterism, symbolik och mystik i vår samtida konst.

Av: Lena Månsson
2020 | 3 | KRIG & FRED | 02 oktober, 2020

Kulturens KRITIK

Detalj ur omslag

Nycklar försedda med löv

BOK | Esbjörn Hogmarks ”Nyckelharpan” ger en helhetsbild av det för Sverige unika speldonet och berättar om en mans passion för ämnet. ”Ett måste för den folkmusik- och kulturintresserade”, skriver Erling Öhrnell.

Av: Erling Öhrnell
Kulturens kritik | 19 oktober, 2020

Detalj ur omslag

Socialism på jiddisch

BOK | Den socialistiska, judiska arbetarrörelsen Bund är föga känd i Sverige, men får i Håkan Blomqvists senaste bok sin historia berättad. Den ”bidrar med kunskap och till att vårt synfält vidgas”...

Av: Thomas Wihlman
Kulturens kritik | 19 oktober, 2020

Jorge Luis Borges. Foto: Wikimedia Commons

Den räddande ängel jag hade behövt i min ungdom

BOK | Robert Boström kastar sig över Danteessäerna i samlingsvolymen ”Borges III” och ”slukar dem ’så som man slukar bröd när man är svulten.’”

Av: Robert Boström
Kulturens kritik | 19 oktober, 2020

Hilary Mantel. Foto: Joshua Irandi

Historien måste tolkas och bli förstådd

BOK | Arne Melberg resonerar brett kring historieromanen och leder oss via Manzoni och Tokarczuk till Hilary Mantel och hennes berättarteknik i ”Spegeln och ljuset”.

Av: Arne Melberg
Kulturens kritik | 12 oktober, 2020

Detalj ur omslag

Livets teater – det grekiska dramat i en vidare kontext

BOK | Björn Sundberg är emeritusprofessor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet och har bland annat givit ut böcker om Hjalmar Söderberg, August Strindberg och om nutida svensk dramatik. Marit Jonsson läser hans...

Av: Marit Jonsson
Kulturens kritik | 12 oktober, 2020

Karin Tegenborg Falkdalen. Foto: Johanna Jeansson. (Beskuren)

Bakom kulisserna i kungahuset

BOK | Drottningarna som suttit på Sveriges tron är otaliga. Karin Tegenborg Falkdalens bok innehåller allt vi behöver veta om dem. Lisbeth Ekelöf recenserar.

Av: Lisbeth Ekelöf
Kulturens kritik | 12 oktober, 2020

Mer kritik

Kulturens lyrik

Skrot Fotograf: Karl Andersson

Ellipser

Månadens lyrik, Sebastian Andersson debuterar med det korta diktverket Ellipser. Verket har tidigare visats i annan form på Galleri Inkognito i Umeå.

Av: Sebastian Andersson
Kulturens lyrik | 21 december, 2019

voieferréehorizonvisuelcarton. Foto: Timothy Perkins

Månadens lyrik | 2019:07

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens poet, Marie Silkeberg.

Av: Marie Silkeberg
Kulturens lyrik | 01 juli, 2019

Odilon Redon, Fallen angel looking at cloud. Detalj.

Månadens lyrik | 2019:06

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens poet, Ann Jäderlund.

Av: Ann Jäderlund
Kulturens lyrik | 03 juni, 2019

Mer lyrik

Kulturens prosa

Charlie Chaplin i

Chaplin i Iran

"Jag lärde känna en iransk kvinna med judisk bakgrund för vad som nära nog var exakt ett decennium sen, vi hamnade i samspråk och trivdes i varandras sällskap under en...

Av: Robert Halvarsson
Kulturens prosa | 27 april, 2020

Foto: Myriam Zilles

Konkav och konvex

"Det är någonting alldeles särskilt det där med att min farfar var grosshandlare i renar och gjorde affärer med samerna under norrsken och midnattssol."

Av: Per Teofilusson
Kulturens prosa | 27 september, 2019

Mer prosa
close