Sir John Everett Millais, Ofelia (1852).

Det ockultas återkomst



Esoterism, symbolik och mystik i vår samtida konst.



I början av 1900-talet sköljde en andlig våg över Europa. Konsten skulle återgå till ursprunget. Den kristna mystiken står i centrum och symbolismen presenteras som en livsåskådning. Konsten skulle återgå till ursprunget, det primitiva som civilisationen fördärvat. Konstnären blev en uttolkare av en högre verklighet gömd bakom den materiella världen. Traditionellt har konstnärligt skapande ansetts som en förmåga att nå bortom det rationella och därför ett språk som passar väl med uttryck och upplevelser av det ockulta. Men ockultismen uppfattades av många som häxkonst och något förbjudet, även om konstnärerna kände att ockulta läror öppnade för nya kreativa utryck. Ordet ockult betyder fördold eller hemlig och med ockultism menas gemensamma läror som utgår från att det finns okända krafter som verkar i världen och som endast ett fåtal människor kan varsebli, förstå och utforska. Till det ockulta räknar man teosofi, antroposofi, spiritism, alkemi, magi spådomskonst och kabbala, det vill säga judisk mystik.

Men ockultismen uppfattades av många som häxkonst och något förbjudet även om konstnärerna kände att ockulta läror öppnade för nya kreativa utryck.

Begreppet esoterism innebär, enligt, forskaren Antoine Faivre, den teoretiska kunskap eller det trossystem som de ockulta metoderna baserar sig på, det anger framför allt ett sätt att tänka. I denna tankevärld är naturen levande och besjälad, det finns ett ömsesidigt beroende­ - förhållande mellan det jordiska och det himmelska, mellan mikrokosmos och makrokosmos. Viktig är även den så kallade transmutationsupplevelsen vilken innebär metamorfos och förädling, en kunskap som bereder väg för en andra födelse. Detta fordrar förberedelse och initiation, vilket lärs ut från mästare till lärjunge.

Den respekterade svenske uppfinnaren och vetenskapsmannen Emanuel Swedenborg (1688-1772) avbröt sin vetenskapliga verksamhet då Gud hade utvalt honom att uppenbara de dolda budskapen i Bibeln. Han sammanställde och utgav sitt första arbete Arcana Caelestia (Himmelska hemligheter)1758. Hans svårtolkade verk befinner sig mellan kristen mystik och esoteriska strömningar och innefattade bland annat korrespondensläran, vilket innebar att allt jordiskt har himmelska motsvarigheter.

Stöd Tidningen Kulturen

Tidningen Kulturen är gratis att läsa, men inte att producera...

Stöd oss med en femtiolapp i månaden!

Klicka här:
Bidra till Kulturen
Betalas via PayPal.

Den tids- och gränslösa esoterismen förenar och binder samman världsreligionerna, vars symboler enligt esoterikerna är universella. Detta tilltalade bland andra Carl Gustav Jung (1875-1961) som införlivade och sekulariserade esoterismen i sin idévärld. De arketyper han utarbetade återfinns inom alkemin, liksom insikten om att den psykologiska utvecklingen endast kan ske genom smärtsamma förvandlingsprocesser. Alkemi är en förvetenskaplig disciplin med målsättningen att förvandla oädla metaller till guld. Under medeltiden kallades alkemi för den hermetiska konsten och den betraktades som sammanfattningen av allt vetande, eftersom den krävde omfattande kunskaper om naturens hemligheter. På den mest esoteriska nivån var alkemisternas oädla metall symbol för det oupplysta jaget, medan guldet med sin oförstörbarhet och förmåga att glänsa var symbol för det förvandlade andliga jaget. I den alkemiska förvandlingsprocessen finner man initiations- schemat lidande – död – uppståndelse. Genom symbolisk död, pina och återfödelse skapas inte endast en ny metall utan också en ny människa. Ockultism och esoterism används vanligen synonymt. Enligt esoterismen omges allt levande av en aura eller osynliga energivågor. Här kan man se en blandning av esoterism och naturvetenskap och många fascinerades av Wilhelm Röntgens upptäckt 1845 som gav nya dimensioner åt seendet och perceptionen.

Teosofi innebär tron på en högre andlig verklighet bortom den synliga som kan nås via uppenbarelser eller intuition. Teosofin kombinerar indiska inslag med västerländsk evolutionism och klassisk mysterietradition, nyplatonism med mera. Teosofin skiljer mellan den yttre sidan (exoteriska) av världens religioner, som för den oinvigde ter sig olikartade och det inre (esoteriska) innehållet som är identiskt för alla religioner Teosofins grundare, ryskan Helena Petrovna Blavatsky (1831-1891), hade funnit att den gemensamma nämnaren för de stora världsreligionerna var tron på en högre andlig verklighet. Hon menade också att mänskligheten genom evolution var på väg att förandligas. Liksom den biologiska evolutionen lett till alltmer sofistikerade arter måste den andliga revolutionen leda till alltmer förfinad andlighet. Ur teosofin har bland annat antroposofin utvecklats.

Antroposofi är en livs- och världsåskådning grundlagd av den österrikiske naturvetaren, filosofen och Goetheforskaren Rudolf Steiner (1861-1925). Den ser sig som en ”andevetenskap”, en väg att utveckla de andliga förmågor som slumrar i varje människa och leda henne till kunskap via meditation och koncentrationsövningar, snarare genom intuition, kreativitet och fantasi än med logiskt tänkande. Antroposofin av spjälkades från början från teosofin och åtskilliga element härrör från indiska religioner. Reinkarnationsläran spelar en viktig roll. En människas nuvarande liv ses som en kedja i en fortgående utveckling.1913 grundades det antroposofiska sällskapet i Stuttgart. Till antroposofernas mest intressanta verksamheter hör Waldorfpedagogiken och den biodynamiska odlingen. Andligt centrum är Goetheanum i Dornach utanför Basel. Centrum för de svenska antroposoferna ligger i Järna.

I slutet av 1800-talet uppstod en motreaktion till naturalismen och realismen och även till den ytliga impressionismen inom litteratur och konst. Prerafaeliterna kallades en konstgrupp i England som drömde om att skapa en idealvärld, en skönhetsreligion baserad på antika myter och medeltida hövisk romantik. William Morris, John Ruskin samt Art & Craft- rörelsen banade väg för en strömning med beteckningen symbolism. Den började som en progressiv rörelse inom fransk skaldekonst under 1800-talets slut med poeter som Arthur Rimbaud, Charles Baudelaire och Paul Verlaine, vilka influerade en rad konstnärer som intresserade sig för det mystika och andliga. Drömmen om det primitiva fick kraft i den civilisation som det västerländska industrisamhället utgjorde, ett samhälle där vetenskapen i hög grad intagit religionens plats och där förnuftet hyllades på fantasins bekostnad. William Blake upplevde förnuftet som en destruktiv kraft och såg fantasin (imaginationen) som den enda vägen ut ur denna fångenskap. I hans konst får virveln symbolisera inbillningens svindlande och ändlösa potential. Fantasin, inbillningskraften, var, enligt Blake, skapelsens urkraft, liksom människans poetiska förmåga.

Den sanne konstnären sågs som ett geni med förmåga att se bortom det materiella och blev en förmedlare av idévärlden och de himmelska sanningarna. Jean Moreau utgav 1880 Symbolismens manifest, som skildrade inre tillstånd, inre syner och fantasier. Man ville se bortom naturens yta till den andra verkligheten bakom med hänvisning till Platons idévärld och Swedenborgs korrespondenslära. Symbolismen betraktades inte som en stilriktning utan snarare en inställning och ett synsätt. Det var delvis en motreaktion mot industrialismen och materialismen som fick konstnären att rikta blicken mot de inre världarnas rikedomar snarare än den yttre verkligheten. Bildkonstnärer, poeter och kompositörer inspirerade varandra och växelverkan mellan konstarterna blomstrade. Konstens främsta uppgift var för målaren inte att avbilda utan att med symbolens hjälp förmedla en idévärld, den förkastade således det objektiva till förmån för det subjektiva. Symbolismen var en idealistisk motrörelse mot trivialiteten och idélösheten i den borgerliga 1800-talskonsten. Symbolistmålaren använde sig av känsloladdade färger och stiliserade bilder för att visualisera halvmedvetna själstillstånd, oartikulerade, intensivt kända snarare än förståndsmässigt registrerade intryck. Det talades mycket om det omedvetna vid denna tid, med rötter i romantiken. För symbolisterna skulle konsten levas fullt ut och det egna livet bli till konst.

Föregångare för symbolismen inom konsten i Frankrike var Gustave Moreau (1826-1898), vars särpräglade stil med drömlika exotiska bilder befolkade av mytiska figurer och märkliga djur gör honom betydelsefull bland symbolisterna. Unga nordiska konstnärer tillägnade sig symbolismen bland dem Hugo Simberg, Magnus Enckell (1870-1925) och hans svenske vän Olof Sager Nelson (1868-1896) liksom Ivan Aguéli (1869-1917). Symbolismens korta blomstring som egentlig konstriktning står inte i rätt förhållande till det inflytande som dess estetik hade för konstens utveckling efter sekelskiftet. Kanske anade våra nordiska konstnärer någonting om symbolismens möjligheter.

Viktiga impulsgivare för den svenska symbolismen var konstnärer som Gauguin, van Gogh och Edvard Munch. Hos alla tre hade färgen inte främst en beskrivande utan en emotionell funktion. Färgen och ljuset blev bärare av känslor. De dekorativa landskapen skildrar en internaliserad natur- upplevelse som samtidigt betonar att konstnären samtidigt är ett med naturkrafterna. Naturen blev själens spegel och landskapet blev alltmer ett själslandskap. Det var inte den objektiva verkligheten utan den subjektiva som blev den centrala. Bildens beskrivande funktion minskade och dess emotionella ökade. Tidiga utövare av den moderna konsten ville att konsten skulle bli mer som musik och förmedla känslor och betydelser genom antydan, förhöjda upplevelser och fria associationer snarare än i deskriptiva former och utseenden. Symbolismen påverkades ofta av spiritualism, anarkism och socialism, synsätt väsensskilda från det etablerade samhällets.

Mystik i kristen bemärkelse beskrivs ofta som delaktighet i Guds natur. Mystik är själens obeskrivliga längtan till det förlorade paradiset. Den kanske mest spridda definitionen på mystik skapades av religionspsykologen William James (1842-1910) som menade att den mystika upplevelsen kännetecknades av att den på en gång var outsägbar och av kunskapsmeddelande karaktär, att den var övergående och oftast förekom i ett tillstånd av uppgivenhet och passivitet. Vissa forskare menar att mystika upplevelser är socialt och kulturellt betingade konstruktioner medan andra, i likhet med James, hävdar att upplevelserna i allt väsentligt är desamma världen över, eftersom alla på ett eller annat sätt innebär kontakt med samma yttersta källa. Mystikerna förnimmer en känsla av kärlek och frid, de har upplevt något underbart över tid och rum upphöjt. Tron är för mystiker inte att omfatta ett antal läropunkter utan innebär alltid en existentiell erfarenhet, en relation. Bibeln och de kristna dogmerna har inget egenvärde och blir i regel obegripliga och meningslösa om man saknar den andliga erfarenheten. Det symboliska språket är även mystikerns modersmål.

Ibland används spiritualism i stället för mystik. Med ordet spiritualism ville man markera att det är fråga om en seriös livsåskådning med ett djupt etiskt innehåll till skillnad från spiritismen som innebär människans förmåga att samtal med de döda via ett medium, vilket allmänt anses suspekt. Grundtanken i den spiritualistiska livsåskådningen är att den fysiska döden endast är en övergång till ett annat existensplan eller medvetandetillstånd. Ivan Aguéli skrev 1894: ”Man måste på nytt odla hos oss själens högre egenskaper. Man måste på nytt bliva mystiker. Man måste lära sig att kärleken är källan till förståelse”.

I jungiansk filosofi är länken mellan människans undermedvetna och utommänskliga arkaiska myter en central tanke. Jung har ibland fått representera en reaktion mot modernism och rationalitet. Hos honom och hans efterföljare är religionen en stark skapande kraft som använder människorna som kanal. Men även inom modernismen finns det metafysiska tänkandet representerat. En av den tidens pionjärer för den abstrakta konsten var Frantisek Kupka (1871-1957). Peter Cornell skriver i boken Den hemliga källan: ”Den tjeckiske målaren Kupka hyste hela sitt liv ett brinnande intresse för ockultism och mystik. Han studerade astrologi, österländsk religion och teosofi och försökte väcka till liv det sjätte sinne som människan en gång besuttit. Kupka såg aldrig sitt måleri som den rena konstens spel med färg och formproblem, utan som ett högst konkret försök att gestalta den kosmiska, andliga ordning som döljer sig bakom de föränderliga föremålen, den gudomliga geometri och energi som är universums grundplan”. Och den vid förra sekelskiftet mest kände pionjären Vasilij Kandinsky som skrev den inflytelserika lilla skriften Om det andliga i konsten 1914, hade liknande idéer: ”Den heliga Ande får inte uppfattas föremålsligt, utan endast föremålslöst. Det är mitt mål att förkunna den Heliga Ande”. Enligt honom är en mystiker den som inspireras av den Heliga Ande och visar det i sitt arbete. På så sätt kan alla konstnärer sägas vara mystiker då de i sitt skapande av ord, bild och ton öser ur en källa långt bortom tanken där eviga värden träder fram i ljuset. Kandinsky och flera andra män menade dock att denna förmåga var förbehållet män och att kvinnor inte kunde förstå de stora andliga sanningarna. Kvinnliga konstnärer kunde, enligt dem, endast reproducera, avbilda.    

Men det händer ibland att konstnärer upptäcks först efter sin död och får större betydelse i en annan tid än sin egen. En av dessa andliga, udda konstnärer är en kvinna, Hilma af Klint (1862- 1944) som fick sin upprättelse på Moderna museet i Stockholm våren 2013. I egenskap av medium såg Hilma af Klint sig inte som upphovsman till sina konstverk. Hon vill få oss att skåda den andliga verkligheten bortom tingen, bortom våra vardagsförnimmelser. Och hon delar på så sätt en av den västerländska konstens allra äldsta ambitioner där konst, poesi och religion smält samman. Som kvinna och symbolist var Tyra Kleen ytterligare en udda fågel inom svensk konst. Hon var vän med Hilma af Klint och engagerade sig liksom henne för ockulta frågor och metafysiska fenomen. Påverkad av Swedenborgs korrespondenslära målade hon uttrycksfulla, fantasifulla målningar med såväl romantiska som skrämmande motiv.

En annan av dessa egenartade, kvinnliga konstnärer och mystiker som idag av någon anledning kommit i skymundan är Violet Tengberg (1920-2014). I sin konst var Violet Tengberg en utpräglad kolorist som använde sig av mättade, glödande färger och ett starkt ljus i sina målningar som är fyllda av symboler. Bruket av symboler bidrar till att väcka intuitionen som skapar helheten. En av de tidigaste symbolerna i Violet Tengberg konst är korset. Konstkritiker har i första hand uppfattat denna symbol i kristna termer. Men Violet Tengberg följer inte konventionella eller schablonmässiga tankemönste.r Hon uppfattade denna symbol som en människa som med utsträckta händer möter sin nästa med kärlek. Korset är för henne, inte främst en symbol för lidande och triumf som i kristendomen utan för medmänsklighet.

Den moderna konsten har ofta avfärdat konstnärer som beskrivit religiösa erfarenheter som psykiskt sjuka. Men mystiker lever till skillnad från neurotiker och psykotiskt sjuka helt och fullt i verkligheten. Upplevelserna styr mystikern. Visioner är budskap från en annan dimension. De är intensiva, inre företeelser som har mer att betyda för den upplevande än den yttre verkligheten – det är alltså fråga om en alternativ verklighet. Mystiker har, trots att de är få till antalet, utövat ett mäktigt inflytande, fastän de mänskligt sett varit enkla och obetydliga. Det gudomliga når alltid fram bäst genom ödmjukhet, öppenhet och naturlighet, det flyr allt som är märkvärdigt och förkonstlat Konstnären måste även ses som en visionär, någon som har förmåga att tyda tecken i tiden och göra dem tydliga för andra. Att kvinnliga konstnärer sällan nått yttre framgångar är allmänt bekant. Ytterligare en av dessa tämligen okända kvinnor var Emma Kunz, en abstrakt konstnär och healer från Schweiz. Konstens uppgift under 1800-talets sista årtionden var att påverka känslor och fantasiliv och längtan till något som inte kan uttryckas med ord. Dessa kvinnliga konstnärer var mystiker, visionärer och profeter. De såg sig som redskap för högre makter och genom sina skapande arbeten gick de igenom en intensiv kamp för att nå den insikt de ville förmedla, nämligen att föra ut ett kärleksbudskap till mänskligheten.

Skönhets och naturdyrkan var genomgående i såväl romantisk som symbolistisk konst. Konstnärerna sökte en andlig verklighet bortom den materiella. William Blakes elev, Samuel Palmer var en av dessa som i sina pastorala idyller försökte återförtrolla världen. Abstrakt expressionism var en konstart som influerats av såväl den kinesiska konsten som Österns mystik, i synnerhet zenbuddhismen. Kvinnor ansågs vid denna tid inte kunna tolka och förstå de stora andliga sanningarna. Därför associeras abstrakt expressionism ofta med maskulinitet men den mest intressanta inom denna stilriktning var utan tvekan en kvinna, Agnes Martin (1912-2004). Expressionismen och abstrakt konst var tidigt viktiga trender i den moderna konstens utveckling och dess inflytande är klart märkbart i många individuella stilar. Kandinsky har hyllats som den abstrakta konstens fader, men under 1900-talets slut väckte Hilma af Klint sensation världen över, därför att hon målade abstrakt konst redan 1905, fyra år före Kandinsky. Tidiga utövare ville att konsten skulle bli mer som musik och förmedla känslor och betydelser genom antydan, förhöjda upplevelser och fria associationer snarare än i deskriptiva former och utseenden. Det expressiva blev viktigare än det narrativa och det estetiska.

Konsten är en av de viktigaste vägarna för att uttrycka vår inre värld och därför livsviktig för samhällets utveckling. Vad konst är bestäms i olika miljöer. Vill man veta något om den tid vi lever i är det hos konstnären man ska skaffa information. Det är i konsten som inspiration till livet finns och det är här som de nya tankarna föds. Forskning har kommit fram till att människan har en intuitiv och medfödd strävan att skapa ordning och reda i tillvaron. Hjärnan söker efter meningsfulla mönster i den ström av intryck som når oss genom sinnena. Enligt detta betraktelsesätt är sökandet efter mening inbyggd i vår biologiska natur. Människan strävar efter att se händelser och skeenden som delar i ett större sammanhang. I och med upplysningstiden har Gud av de tongivande ansetts död och ersatts med vetenskapen som dock aldrig kan tala om för oss varför vi lever. En av de starkaste drivkrafterna för mänskligheten har varit att söka svar på djupa frågor och vi behöver både det naturvetenskapliga och det andliga perspektivet för att förstå både det synliga och det osynliga. Paul Klee (1879-1911) var en av dessa abstrakta konstnärer som i sin konst sökte svar på frågor om den mänskliga tillvarons natur. Han menar att konstens uppgift är att synliggöra det osynliga och inte gestalta det redan synliga. Samtida är inte enbart den konst som skapas idag utan den som lyfter fram det som uppfattas som väsentligt.

Text Lena Månsson
Tidningen Kulturen vill återupprätta den kulturkritiska essän som litterär form. Det för att visa på konst och humanioras betydelse i denna mörka tid. Förenklade analyser av vår samtid finns det gott om, men i TK vill vi fördjupa debatten och visa på den komplexitet som speglar vår samtid.

Tidningen Kulturen är gratis att läsa, men inte att producera...

Stöd oss med en femtiolapp i månaden!

Klicka här:
Bidra till Kulturen
Betalas via PayPal.

UTGÅVA 2020:3 | KRIG & FRED

naparte ante la Esfinge, por Jean-Léon Gérôme.

Historiens djup

Tobias Harding om tidens och historiens outgrundliga djup.

Av: Tobias Harding
2020 | 3 | KRIG & FRED | 02 oktober, 2020

Foto: Virvoreanu Laurentiu

Kriget mot insekterna

Mathias Jansson diskuterar människans ständiga krig mot insekterna.

Av: Mathias Jansson
2020 | 3 | KRIG & FRED | 02 oktober, 2020

Foto: Elias Sch.

Ett tredje världskrig är omöjligt

"Traditionens krafter tror att de leder spelet, men i verkligheten är de redan marginaliserade." - Guido Zeccola diskuterar makten och kriget.

Av: Guido Zeccola
2020 | 3 | KRIG & FRED | 02 oktober, 2020

Foto: Andrea Ullius. Beskuren

Ålandsexemplet – föredöme eller motsatsen

Rolf Karlman diskuterar ett föredöme på fredlig konfliktlösning.

Av: Rolf Karlman
2020 | 3 | KRIG & FRED | 02 oktober, 2020

William Turner. Ancient Rome; Agrippina Landing with the Ashes of Germanicus, 1839. Beskuren.

Moln, moln, moln

Bo Gustavsson resonerar kring molnens idéhistoria och symbolik.

Av: Bo Gustavsson
2020 | 3 | KRIG & FRED | 02 oktober, 2020

 Sir John Everett Millais, Ofelia (1852).

Det ockultas återkomst

Esoterism, symbolik och mystik i vår samtida konst.

Av: Lena Månsson
2020 | 3 | KRIG & FRED | 02 oktober, 2020

Kulturens KRITIK

Detalj ur omslag

Nycklar försedda med löv

BOK | Esbjörn Hogmarks ”Nyckelharpan” ger en helhetsbild av det för Sverige unika speldonet och berättar om en mans passion för ämnet. ”Ett måste för den folkmusik- och kulturintresserade”, skriver Erling Öhrnell.

Av: Erling Öhrnell
Kulturens kritik | 19 oktober, 2020

Detalj ur omslag

Socialism på jiddisch

BOK | Den socialistiska, judiska arbetarrörelsen Bund är föga känd i Sverige, men får i Håkan Blomqvists senaste bok sin historia berättad. Den ”bidrar med kunskap och till att vårt synfält vidgas”...

Av: Thomas Wihlman
Kulturens kritik | 19 oktober, 2020

Jorge Luis Borges. Foto: Wikimedia Commons

Den räddande ängel jag hade behövt i min ungdom

BOK | Robert Boström kastar sig över Danteessäerna i samlingsvolymen ”Borges III” och ”slukar dem ’så som man slukar bröd när man är svulten.’”

Av: Robert Boström
Kulturens kritik | 19 oktober, 2020

Hilary Mantel. Foto: Joshua Irandi

Historien måste tolkas och bli förstådd

BOK | Arne Melberg resonerar brett kring historieromanen och leder oss via Manzoni och Tokarczuk till Hilary Mantel och hennes berättarteknik i ”Spegeln och ljuset”.

Av: Arne Melberg
Kulturens kritik | 12 oktober, 2020

Detalj ur omslag

Livets teater – det grekiska dramat i en vidare kontext

BOK | Björn Sundberg är emeritusprofessor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet och har bland annat givit ut böcker om Hjalmar Söderberg, August Strindberg och om nutida svensk dramatik. Marit Jonsson läser hans...

Av: Marit Jonsson
Kulturens kritik | 12 oktober, 2020

Karin Tegenborg Falkdalen. Foto: Johanna Jeansson. (Beskuren)

Bakom kulisserna i kungahuset

BOK | Drottningarna som suttit på Sveriges tron är otaliga. Karin Tegenborg Falkdalens bok innehåller allt vi behöver veta om dem. Lisbeth Ekelöf recenserar.

Av: Lisbeth Ekelöf
Kulturens kritik | 12 oktober, 2020

Mer kritik

Kulturens lyrik

Skrot Fotograf: Karl Andersson

Ellipser

Månadens lyrik, Sebastian Andersson debuterar med det korta diktverket Ellipser. Verket har tidigare visats i annan form på Galleri Inkognito i Umeå.

Av: Sebastian Andersson
Kulturens lyrik | 21 december, 2019

voieferréehorizonvisuelcarton. Foto: Timothy Perkins

Månadens lyrik | 2019:07

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens poet, Marie Silkeberg.

Av: Marie Silkeberg
Kulturens lyrik | 01 juli, 2019

Odilon Redon, Fallen angel looking at cloud. Detalj.

Månadens lyrik | 2019:06

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens poet, Ann Jäderlund.

Av: Ann Jäderlund
Kulturens lyrik | 03 juni, 2019

Mer lyrik

Kulturens prosa

Charlie Chaplin i

Chaplin i Iran

"Jag lärde känna en iransk kvinna med judisk bakgrund för vad som nära nog var exakt ett decennium sen, vi hamnade i samspråk och trivdes i varandras sällskap under en...

Av: Robert Halvarsson
Kulturens prosa | 27 april, 2020

Foto: Myriam Zilles

Konkav och konvex

"Det är någonting alldeles särskilt det där med att min farfar var grosshandlare i renar och gjorde affärer med samerna under norrsken och midnattssol."

Av: Per Teofilusson
Kulturens prosa | 27 september, 2019

Mer prosa
close