Den digitala älskaren

Den digitala älskaren



Kan vi få det vi verkligen vill ha, eller bör vi nöja oss med att få det vi behöver? Ja, det är en klassisk fråga som både Rolling Stones, The Weekend och Jaqcues Lacan har sökt att svara på. Tidningen Kulturens Mathias Jansson resonerar om frågan nu i den så kallade Internet-åldern.



Som ett förälskat par står de mitt emot varandra och utbyter små kärleksdikter. En av dem är smittad av en farlig sjukdom som kommer att bryta ner och förstöra deras relation. I Sneha Solankis installation The Lovers från 2001 ser vi två datorer som står skärm mot skärm anslutna till samma nätverk. De skickar små textfiler med kärleksdikter till varandra, men en av datorerna är infekterad med ett virus, som sprider sig i deras minnen.  Kommunikationen försämras, missförstånd, konflikter och fel uppstår tills hela gränssnittet blir en oläslig poetisk mutation av sig själv.

Regissören Orson Wells har i ett citat sagt att: ”Vi föds ensamma, vi bor ensamma, vi dör ensamma. Bara genom kärleken och vänskapen kan vi skapa en illusion om att vi inte är ensamma.” Kanske är det denna längtan efter att undkomma ensamheten som gör att vi ofta tappar huvudet när det gäller kärlek och släpper allt logiskt och rationellt tänkande och faller rakt ner i honungsfällan?

Som när du sitter ensam en sen fredagskväll framför din dator och får ett mail med en bilaga som säger ILOVEYOU. Kanske nyfikenheten tar över ditt rationella tänkande och du öppnar filen för att se vem din hemliga beundrare är.Som när du sitter ensam en sen fredagskväll framför din dator och får ett mail med en bilaga som säger ILOVEYOU. Kanske nyfikenheten tar över ditt rationella tänkande och du öppnar filen för att se vem din hemliga beundrare är. Denna enkla psykologi var idén bakom ett av de tidigaste och mest framgångsrika datavirus. Love Bug eller Love Letter släpptes i maj 2000 från en dator på Filippinerna. I bilagan till mailet fanns en datormask som attackerade och spred sig till miljontals PC runt om i världen.

Love Letter-viruset inspirerade också till utställningen I LOVE YOU under konstfestivalen Transmediale.03. Det var en av de första utställningarna där datavirus presenterades som ett konstnärligt medium och en av konstnärerna som deltog var just Sneha Solankis med installationen The Lovers. En annan konstnär var [epidemiC] med ett verk där man i en video kunde se den italienska mediafilosofen Franco Berardi läsa källkoden till viruset  "I LOVE YOU". 

Stöd Tidningen Kulturen

Tidningen Kulturen är gratis att läsa, men inte att producera...

Stöd oss med en femtiolapp i månaden!

Klicka här:
Bidra till Kulturen
Betalas via PayPal.

I utställningen Data Dating som kuraterades av Valentina Peri på Galerie Charlot i Paris sommaren 2018 ställde man sig frågan: ”Vad betyder det att älska i Internetåldern? Hur påverkar de digitala gränssnitten våra personliga relationer? ” 

Precis som i Sneha Solankis installation The Lovers bestod Adam Basanta installation Truly Magical Moment av två skärmar mittemot varandra. Skärmarna var två Iphones monterade på var sin selfie-pinne med appen Facetime installerat. Besökare eller internetanvändare kunde ringa telefonerna med hjälp av Facetime. Om två personer samtidigt anslöt sig och deras ansikten visades på skärmen hände något magiskt. Skulpturen börjar rotera snabbare och snabbare samtidigt som romantisk musik spelades upp. Under 60 sekunder snurrade de två uppkopplade personerna omkring som ett förälskat par på dansgolvet. Rummet snurrade allt snabbare och bakgrunden suddades ut medan de uppkopplade personerna stirrade varandra djupt i ögonen.

I ensamhushållens Sverige har online-datingen, precis som i stora delar av världen, blivit en växande industri och flyttat från epost via sociala medier till datingappar som Tinder och Match.com. Med Tinder kan du hitta en partner i din geografiska omgivning och swipa höger på deras profil om du är intresserad eller vänster om du är ointresserad. Tom Galles performance Tinder VR ägde rum i New Yorks tunnelbana. Konstnären gick omkring med ett par VR-glasögon märkta med Tinder-logotypen och sökte efter kärleken virtuellt genom att swipa med fingret i luften framför sig. För Galles var det ett sätt att undersöka hur vi framtiden kommer att söka efter kärleken i en virtuell värld. Ett annat verk av Tom Galle som visades på utställningen Data Dating var målningen med titeln VR Hug. På målningen ser vi en man och en kvinna som bär VR-glasögon och som omfamnar varandra. Hur kommer den fysiska kontakten se ut och tillgodoses i framtiden när vi blir allt mer blir digitala och virtuella?

Dagens online-dejting bygger på algoritmer som söker efter mönster för att hitta din perfekta match. Desto mer data du matar in i appen och desto mer du använder den desto troligare är det att den perfekta matchen dyker upp i nästa swipe. Det är iallafall tanken. Mängden data från dejtingstjänsterna är därför enorm. Jonathan Harris och Sep Kamvar har i olika projekt arbetat med big data som de har förvandlat till visuella och interaktiva konstverk. På Alla hjärtans dag 2018 invigde de ett konstverk på MoMA New York med titeln Want You To Want Me.

De hade hämtat stora mängder data från olika dejtingstjänster och skapat ett interaktivt verk som visades på en högupplöst pekskärm. Skärmen bestod av en himmel där ballonger flög omkring, de blå var män och de rosa kvinnor som sökte efter en partner. I varje ballong syntes en människosiluett och pekade man på ballongen fick man fram en datingprofil, som sedan kunde sorteras, jämföras och undersökas närmare baserat på intressen, önskemål och önskningar om den perfekta partnern. När vi skapar profiler på nätet så vill vi gärna presentera oss från vår bästa sida och det är lätt hänt att vi överdriver våra egenskaper för att framstå som den perfekta partnern. 

Men vad händer när den digitala föreställningen om den perfekta partnern inte infrias? För vi människor är i verkligheten ganska ofullständiga och bristfälliga. Vad ska vi göra när vi inte hittar den rätta trots ett enormt utbud av profiler på nätet? Den grekiska skulptören Pygmalion skapade en staty av en kvinna som han tyckte var så vacker och realistisk att han blev upp över öronen förälskad och inte längre var intresserad av andra kvinnor. Desperat vände han sig till Afrodite, kärlekens gudinna, och bad om hjälp. Afrodite väcktes av medlidande med den kärlekskranka konstnären och väckte statyn till liv så att de kunde gifta sig och leva lyckliga tillsammans.

Idag har vi en sexrobotindustri som har som mål att skapa realistiska och perfekta sexdockor som kunderna kan bli förälskade i och älska. I den moderna versionen av Pygmalion kommer vi då att beställa vår partner på nätet och skräddarsy deras profil i en app? För varför skulle vi nöja oss med en partner som är full av fysiska och psykiska brister och fel när vi kan skapa den perfekta artificiella partnern i framtiden? Eller är det så att det ofullständiga, det hemlighetsfulla och obekanta som egentligen är kärlekens kärna?

Text Mathias Jansson
Tidningen Kulturen vill återupprätta den kulturkritiska essän som litterär form. Det för att visa på konst och humanioras betydelse i denna mörka tid. Förenklade analyser av vår samtid finns det gott om, men i TK vill vi fördjupa debatten och visa på den komplexitet som speglar vår samtid.

Tidningen Kulturen är gratis att läsa, men inte att producera...

Stöd oss med en femtiolapp i månaden!

Klicka här:
Bidra till Kulturen
Betalas via PayPal.

UTGÅVA 2019:4 | BEGÄR

Den digitala älskaren

Den digitala älskaren

Kan vi få det vi verkligen vill ha, eller bör vi nöja oss med att få det vi behöver? Ja, det är en klassisk fråga som både Rolling Stones, The...

Av: Mathias Jansson
2019 | Kvartal 4 | BEGÄR | 19 december, 2019

Eros. Geoffjhyland/Pixabay

Ty döden är också en sol

Tidningen Kulturens urfader och tidigare redaktör, här i ett essäbrev till en ideal mottagare om Eros, Thanatos och begäret.

Av: Guido Zeccola
2019 | Kvartal 4 | BEGÄR | 19 december, 2019

Anthodites x Sätt att se

Tidningen Kulturen presenterar stolt numrets konstnär Emil Holmer, här i sällskap med konsthistorikern Sebastian Andersson. Dialogen är baserad på ett seminarium som hölls i samband med Holmers utställning ”Anthodites” som...

Av: Emil Holmer & Sebastian Andersson
2019 | Kvartal 4 | BEGÄR | 21 december, 2019

Napoli. Greissdesign/Pixabay

Neapel – mellan böckerna och den brutala verkligheten.

Neapel, en stad att se (eller åtminstone läsa om) för att sedan dö? Erik Cardelus undersöker återigen det litterära landskapet, denna gång med sikte på hur en faktiskt lokalitet, en...

Av: Erik Cardelus
2019 | Kvartal 4 | BEGÄR | 19 december, 2019

Michail Bulgakov (1891-1940)

Margarita och Mästaren - liven bakom livsverket

Elin Parkman Smirnova skriver om förhållandet mellan författaren och den trogna medhjälparen - Mästaren och Margarita.

Av: Elin Parkman Smirnova
2019 | Kvartal 4 | BEGÄR | 19 december, 2019

Bar. Free-photos/Pixabay

Alkohol och skaparkraft

”Att konsten har ett släktskap med ruset är känt sedan urminnes tider. Berusningen är ett klassiskt sätt att övervinna tid och död.” Rolf Karlman om ett historiskt samband mellan sprit...

Av: Rolf Karlman
2019 | Kvartal 4 | BEGÄR | 20 december, 2019

Kulturens KRITIK

Svartsjukans förödande effekt

BOK | Lisbeth Ekelöf läser om otrohet och besatthet i Julian Barnes roman ”Innan hon träffade mig”.

Av: Lisbeth Ekelöf
Kulturens kritik | 19 Maj, 2020

I Schopenhauers närvaro (Detalj ur omslag)

Houellebecqs kreativa pessimism

BOK | "Det enda vi som människor kan använda någorlunda bra är vårt förnuft, vilket bara kan bekräfta att allt är en illusion." Carsten Palmer Schale läser "I Schopenhauers närvaro" av Michel...

Av: Carsten Palmer Schale
Kulturens kritik | 18 Maj, 2020

Detalj ur omslag

Världen är ett utbrett lidande

BOK | Carsten Palmer Schale läser "Hålla sig vid liv", Houellebecqs skrift om klassisk poetik och vårt sätt att leva.

Av: Carsten Palmer Schale
Kulturens kritik | 18 Maj, 2020

Annika Norlin. Foto: Elin Berge

Frågeställningar kring det obekväma

BOK | Tina K. Persson läser Annika Norlins skönlitterära debut ”Jag ser allt du gör”.

Av: Tina K. Persson
Kulturens kritik | 17 Maj, 2020

Isabella Nilsson

Nonsens med en livsviktig funktion

BOK | Julia Hariz läser ”Vårt behov av vers” där Isabella Nilsson bjuder in läsaren till sina demoner på kaffe och kaka.

Av: Julia Hariz
Kulturens kritik | 13 Maj, 2020

Torget. (Detalj ur omslag)

Det upplysta torget

BOK | Poeten, journalisten och läraren Hebert Abimorad har skrivit en diktsamling som både förenar och belyser. Den lever i sin treradiga, koncentrerade form ett eget liv.

Av: Hans-Evert Renérius
Kulturens kritik | 13 Maj, 2020

Mer kritik

Kulturens lyrik

Skrot Fotograf: Karl Andersson

Ellipser

Månadens lyrik, Sebastian Andersson debuterar med det korta diktverket Ellipser. Verket har tidigare visats i annan form på Galleri Inkognito i Umeå.

Av: Sebastian Andersson
Kulturens lyrik | 21 december, 2019

voieferréehorizonvisuelcarton. Foto: Timothy Perkins

Månadens lyrik | 2019:07

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens poet, Marie Silkeberg.

Av: Marie Silkeberg
Kulturens lyrik | 01 juli, 2019

Odilon Redon, Fallen angel looking at cloud. Detalj.

Månadens lyrik | 2019:06

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens poet, Ann Jäderlund.

Av: Ann Jäderlund
Kulturens lyrik | 03 juni, 2019

Mer lyrik

Kulturens prosa

Charlie Chaplin i

Chaplin i Iran

"Jag lärde känna en iransk kvinna med judisk bakgrund för vad som nära nog var exakt ett decennium sen, vi hamnade i samspråk och trivdes i varandras sällskap under en...

Av: Robert Halvarsson
Kulturens prosa | 27 april, 2020

Foto: Myriam Zilles

Konkav och konvex

"Det är någonting alldeles särskilt det där med att min farfar var grosshandlare i renar och gjorde affärer med samerna under norrsken och midnattssol."

Av: Per Teofilusson
Kulturens prosa | 27 september, 2019

Mer prosa
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.