- Kulturens kritik
- Publicerad:
En febrig medvetandeström
BOK | ”Snarare ett lyriskt verk än en roman.” Anna Bergqvist saknar en rätare linje i ”dröm natten till idag:” av Anna Järvinen.
Anna Järvinen
dröm natten till idag:
Förlaget
Oh life
It´s bigger than you
And you are not me
För Anna Järvinen, tror jag, är REM:s textrad mer än ett citat från en förebild inom popmusiken. Citatet är snarare valt utifrån sitt budskap och innehåll och kan mycket väl tänkas kapsla in temat i Järvinens mer lyriska än prosaiska dröm natten till idag:.
Stöd Tidningen Kulturen
Stöd oss med en femtiolapp i månaden!
Klicka här:
Bidra till Kulturen
Betalas via PayPal.
Det snart 50-åriga liv som i korta, många gånger poetiska strofer dissekeras i romanen är verkligen ”bigger than you”. Större än det som går att beskriva och formulera i en rät tidslinje. Författaren försöker. Romanen sträcker sig över alla femtio år. Vi får korta fragment av barndom, blixtsnabb smärta från tonårstid, växande pubertetsbröst, påträngande manliga blickar. Lika viktiga är tjugoårsålderns hybris, att vänta och föda barn, att möta döden, att minnas barndom och att finna en rätsida på livet. Vad är egentligen upp eller ner i ett liv som redan från början varit splittrat och osäkert? Järvinen väljer att se livet som större än jaget och som omöjligt att beskriva annat än på det här sättet: fragmentariska minnes- och ögonblicksbilder som kanske, eller kanske inte, kan komma att bilda en hel väv.
"Vad är egentligen upp eller ner i ett liv som redan från början varit splittrat och osäkert?"
Den sexåriga Anna lämnar hemmet i Finland för ett nytt liv med mamma och styvfar i ett Stockholm hon inte vet något om. Hennes första barnkalas firas utan vänner, men med grannbarn som hon ännu inte har ett språk för att kommunicera med. Romanen bärs upp av denna dualitet: att vara svensk finska eller att vara finsk svenska. I Sverige finns mamma, dottern, livet, utbildningen, kärlekarna och den konst hon mer och mer erövrar och gör till sin – men också en odefinierbar skam och en alkoholiserad styvfar. I Finland, dit hon åker varje lov, finns inget av det som definierar den vuxna Anna, men allt som betyder något för hennes inre. Hon beskriver hur hon stiger av färjan och aldrig längtar till Sverige. I Finland finns mummo och morfar, den fasta punkt jaget ständigt saknar. ”Jag vet hur kort min mummo är och hur hennes rygg kröker sig. Jag vet hur förklädet sitter på henne, hur höga hennes tofflor är, hur det låter när hon borstar tänderna och spottar efter [–––] Jag vet hur min mummos skratt pärlar. Allt det vet jag och det finns inte mer.”
Det är inte bara i det svenska och finska som jaget upplever splittring. Många är de tillfällen i romanen som lyfter tankarna till det tveeggade i att vara kvinna. Såväl barnet som den tonåriga, unga och medelålders kvinnan i romanen brottas med en dubbelhet i sin kvinnlighet. Är hon för smal eller är hon för stor? Är brösten som sväller hennes att fritt visa eller dölja? Är visslingarna hon får av män att känna stolthet eller skam inför? På pappans begravning säger prästen att pojkarna, sönerna, var viktiga, men om Anna, dottern, säger prästen ingenting. Hon tas för given. Det skrapar upp hennes sår, gör att hon aldrig får läka.
Att läsa dröm natten till idag: är att få frågor om livet formulerade för sig – även om inte ett enda frågetecken finns i romanen, inte ens där frågor faktiskt ställs. ”Är du ute och går. Känner du havet. Är ljuset vitt där du är. Varför tänker jag på dig.” Inte heller väljer Järvinen att klart definiera för läsaren vem bokens jag eller du är. Det här är en jag-berättelse, en inre monolog, eller stream of consciousness om man så vill, som inte fastslår någonting. Den öppnar för frågor, visar på tolkningsmöjligheter, men vägrar konsekvent att skriva någonting alls på läsarens näsa.
"Den som känner henne som textförfattare och popsångerska blir inte besviken."
Det lyriska och fragmentariska passar Järvinens språk väl. Den som känner henne som textförfattare och popsångerska blir inte besviken. Stilen passar också bra till temat, varandet och jaget kanske bara går att formulera i en febrig medvetandeström. Det är välskrivet och vackert och många gånger mycket precist. Ibland när jag läser kommer jag dock på mig med att önska en rätare linje, vilja ha mer utfyllnad i berättelsen om vad som format livet. De gångerna får jag påminna mig om att jag snarare läser ett lyriskt verk än en roman och att jag ska stanna i formuleringarna, orden och ögonblicken av drömmar. Då är det stundtals riktigt bländande läsning.
Text Anna Bergqvist
 |
|
Tidningen Kulturen vill återupprätta den kulturkritiska essän som litterär form. Det för att visa på konst och humanioras betydelse i denna mörka tid. Förenklade analyser av vår samtid finns det gott om, men i TK vill vi fördjupa debatten och visa på den komplexitet som speglar vår samtid.
Tidningen Kulturen är gratis att läsa, men inte att producera...
Stöd oss med en femtiolapp i månaden! Klicka här: |
