Detalj ur omslag

”Nej, jag är inte rojalist. Men, skulle nästan kunna bli”



BOK | Vad var egentligen den mystiske Carl-Gustaf Svingels roll i friköpandet av medborgare i DDR och vilken roll spelade drottning Silvia i sammanhanget? Det är de frågor som journalisten Ingrid Thörnqvist försöker besvara i sin bok om Sverige och kalla krigets DDR.



Köp Carl-Gustaf Svingel och Silvias familj i det kalla krigets Berlin hos bokus.com
Ingrid Thörnqvist
Carl-Gustaf Svingel och Silvias familj i det kalla krigets Berlin
Ekerlids

Nej, jag är inte rojalist. Men, skulle nästan kunna bli det efter att ha läst Ingrid Thörnqvists bok om Carl-Gustaf Svingel och Silvias familj i det kalla krigets Berlin.

Varför? För att det som framkommer är en tydlig bekräftelse på vår drottning Silvias humanitära engagemang. Vi har sett det tidigare när det gäller för barn. Nu gäller det något annat, nämligen utsatta människor och även släktingar till drottningen själv, bosatta i diktaturen DDR. Drottningen är handlingskraftig och agerar diskret för en bättre tillvaro för dessa utsatta människor. Utsattheten blir också politik och den ska ju Gud bevars en drottning inte blanda sig i, men hon gör det ändå, om än diskret. Journalisten Thörnqvist lyckas efter lång övertalning och med lite list få drottningen att berätta en hel del om det som utspelat sig.

Bokens handling för oss i huvudsak till det kalla krigets Tyskland, där Svingel är delaktig i insatser för att få ut människor från det som bara kan beskrivas som fängelset DDR, och det är här bokens tema om Silvias familj kommer in. Men det är också en beskrivning av en homosexuell persons liv, Carl-Gustaf Svingel, i ett Sverige där homosexualitet, såväl under andra världskriget som lång tid därefter, var något brottsligt.

Relationen mellan kungahuset och Svingel förblir oklar, trots att Thörnqvist letar intensivt i arkiv, gör intervjuer med olika personer som kände Svingel och till sist, efter ett väl genomfört taktiskt upplägg vid flera tillfällen, får träffa drottningen. I vad mån Svingel bidrog till att få ut delar av drottningens familj till väst förblir oklart, men Silvia förnekar inte att hon visste vem Svingel var och att han kan ha haft betydelse.

Stöd Tidningen Kulturen

Tidningen Kulturen är gratis att läsa, men inte att producera...

Stöd oss med en femtiolapp i månaden!

Klicka här:
Bidra till Kulturen
Betalas via PayPal.

Någon absolut sanning om Svingel finns kanske inte att nå. Han påstår själv att han är oäkta barn till Gustav V. Dock framkommer det inte några påtagliga bevis för Svingels påstående om sin härkomst under Törnqvists researcharbete.

Egentligen är den bakgrunden kanske mindre intressant, men uppenbarligen spelade Svingel en roll i den handel med människor, inklusive drottning Silvias släktingar, som friköptes ur DDR. I det sammanhanget stöter vi på den kristne advokaten Wolfgang Vogel från DDR, västtyske politikern Herbert Wehner, ja, t.o.m. Willy Brandt. Det är också fullt möjligt att Svingel hade en roll i andra fritaganden, sådana som skedde utan DDR-regimens medgivande.

Kanske var det också så att Svingel överdrev sin betydelse för att efter en misslyckad sångarkarriär få en framträdande plattform i något sammanhang. Sångkarriären tog ett abrupt slut efter dåliga recensioner när han fick hoppa in i rollen som Erik i Värmlänningarna. Historien om Sovjetunionens försök att få spionen Wennerström frisläppt i utbyte mot Raoul Wallenberg för tankarna till just detta, hans behov av att hävda sig.  Svingel hävdade nämligen att man från Sovjets sida gett honom ett erbjudande om att medverka i ett sådant utbyte, och initiativet satte igång diskussioner på svenska UD.

Även om just den historien kan betvivlas visar den på hur svenska tjänstemän, som t.ex. flera ledande diplomater, ville pröva frågan om utbyte. Andra, såsom utrikesministern Östen Undén, ser Sovjet som ett rättssamhälle och att det därmed inte kan bli fråga om ett sådant utbyte. Särskilt under 80-talet blir denna skillnad i åsikter och bedömningar påtaglig. I Thörnqvists intervju med förre statsministern Ingvar Carlsson uppfattar jag även där en dualitet, med en förhållandevis mjuk hållning hos denne mot Sovjet och DDR, men även med en tydlighet kring bristerna i DDR både materiellt och när det gäller mänskliga rättigheter. Eftersom jag själv var involverad politiskt under 80-talet känner jag igen min gamla frustration över det bristande engagemanget hos svenska politiker att i handling agera för mänskliga rättigheter i Sovjetunionen och Östeuropa, även hos den sympatiske Carlsson.

Kyrkan spelar en viktig roll i Thörnqvists bok. Dels den i DDR där vi t.ex. finner medlemmar ur Silvias egen familj, som farbrodern Ernst Sommerlath, internationellt känd teolog bosatt i Leipzig, dels den svenska kyrkan med utlandskyrkan i Västberlin. Kopplingen mellan Svingel, kyrka och religion är påtaglig. De kristna värderingar som han fick med sig i sin bohuslänska uppväxtmiljö kan vi följa i olika sammanhang, och de för oss även fram till Svingels deltagande i Slottskyrkans julmässor, där kungaparet är på plats.

Klargör då Thörnqvist allt och alla roller? Nej, självklar inte. Uppenbarligen spelade Svingel någon roll i friköpandet av östtyskar, men lika uppenbart är att han inte var någon Raoul Wallenberg. Drottning Silvia uttalar sig också försiktigt, men det är också förståeligt att man inte minns alla detaljer efter 40–50 år.

Vi kan nog ändå få känna oss nöjda med att få oss till livs en spännande beskrivning med verklighetsbakgrund. SVT:s gamle tysklandsjournalist kan sitt Tyskland och hon visar upp en god förmåga till kontaktskapande och grävande journalistik. Det är också rappt och tydligt skrivet, om än med några enstaka språkmissar.

För oss som är lite östeuropanördiga innebär boken en del igenkännande, för andra en möjlighet att närma oss en enskild persons förehavanden under det kalla kriget. Därmed kan man också få en viss förståelse för den perioden, en förståelse och kunskap som många svenskar idag saknar. Boken är dessutom försedd med ett innehållsrikt personregister och en gedigen källförteckning, för den som vill veta mer. Så det finns anledning att vara tacksam för att Thörnqvists lättlästa bok nu finns tillgänglig.

Text Thomas Wihlman


Tidningen Kulturen vill återupprätta den kulturkritiska essän som litterär form. Det för att visa på konst och humanioras betydelse i denna mörka tid. Förenklade analyser av vår samtid finns det gott om, men i TK vill vi fördjupa debatten och visa på den komplexitet som speglar vår samtid.

Tidningen Kulturen är gratis att läsa, men inte att producera...

Stöd oss med en femtiolapp i månaden!

Klicka här:
Bidra till Kulturen
Betalas via PayPal.

Kulturens KRITIK

Detalj ur omslag.

När livet gått i stå

BOK | Vad händer när livet rinner ifrån oss? Har vi kraften att förändra och förbättra? Lennart Hagerfors tar oss med på en tur i vårt inre för att rannsaka oss själva...

Av: Lisbeth Ekelöf
Kulturens kritik | 27 december, 2020

Detalj ur omslag

I Prousts ateljé och laboratorium

BOK | Arne Melberg läser ”Mot Sainte-Beuve”, en samling av Prousts anteckningar, skisser och skriverier från perioden före den stora romansviten.

Av: Arne Melberg
Kulturens kritik | 27 december, 2020

Detalj ur omslag

Tänk vad covid-19 kan inspirera oss att göra

BOK | ”Covid-19 demonstrerar för oss vår bristande beredskap inför en eventuellt mycket dödligare pandemi”. Elena Dahl läser Debora MacKenzies ”Pandemiernas tid” med sällsynt optimism.

Av: Elena Dahl
Kulturens kritik | 27 december, 2020

Odenplan. Foto: Okänd.

Som fond till #MeToo-rörelsen

BOK | ”Skrämmande många detaljer i kvinnornas liv i Stockholm är sig lika.” Sofie Niemi läser ”Norrtullsligan”, Elin Wägners roman om en disparat samling kvinnliga kontorister i slutet av 1800-talet.

Av: Sofie Niemi
Kulturens kritik | 27 december, 2020

Detalj ur omslag

Religion och religiositet i dess vackraste form

BOK | Anna Bergqvist lägger fokus på religiositeten och humanismen i Ola Larsmos utvandrarepos ”Översten”.

Av: Anna Bergqvist
Kulturens kritik | 22 december, 2020

Eduardo Galeano. Foto: Robert Yabeck

Latinamerikanska dagsedlar

BOK | "Att läsa Galeano är att lämna spelrum för väldigt motstridiga reaktioner". Bengt Berg recenserar "Omfamningarnas bok".

Av: Bengt Berg
Kulturens kritik | 22 december, 2020

Mer kritik

Kulturens LYRIK

Skrot Fotograf: Karl Andersson

Ellipser

Månadens lyrik, Sebastian Andersson debuterar med det korta diktverket Ellipser. Verket har tidigare visats i annan form på Galleri Inkognito i Umeå.

Av: Sebastian Andersson
Kulturens lyrik | 21 december, 2019

voieferréehorizonvisuelcarton. Foto: Timothy Perkins

Månadens lyrik | 2019:07

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens poet, Marie Silkeberg.

Av: Marie Silkeberg
Kulturens lyrik | 01 juli, 2019

Odilon Redon, Fallen angel looking at cloud. Detalj.

Månadens lyrik | 2019:06

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens poet, Ann Jäderlund.

Av: Ann Jäderlund
Kulturens lyrik | 03 juni, 2019

Mer lyrik

Kulturens PROSA

Foto: jplenio

Turisterna

En roman av Joakim Muschött som kommer att gå som följetong i TK under året. Kapitel 1.

Av: Joakim Muschött
Kulturens prosa | 08 mars, 2021

Charlie Chaplin i

Chaplin i Iran

"Jag lärde känna en iransk kvinna med judisk bakgrund för vad som nära nog var exakt ett decennium sen, vi hamnade i samspråk och trivdes i varandras sällskap under en...

Av: Robert Halvarsson
Kulturens prosa | 27 april, 2020

Foto: Myriam Zilles

Konkav och konvex

"Det är någonting alldeles särskilt det där med att min farfar var grosshandlare i renar och gjorde affärer med samerna under norrsken och midnattssol."

Av: Per Teofilusson
Kulturens prosa | 27 september, 2019

Mer prosa