Besök i Kothwa Village, Danapur, Indien. Foto: Bill & Melinda Gates Foundation, Prashant Panjiar

Jämlikhet är bara en milstolpe



BOK | ”En radikal miljardär i mänsklighetens tjänst”. Elena Dahl skriver om Melinda Gates arbete för kvinnor och socialt utsatta världen över.



Köp Kvinnor förändrar världen hos bokus.com
Melinda Gates
Översättare: Peter Staffansson
Kvinnor förändrar världen
Natur & Kultur

Bill och Melinda Gates stiftelses verksamhet är vida känd, och parets insatser för den globala hälsan, bl.a. inom kriget mot polio och HIV, är erkända och beundrade. Melinda Gates är både filantrop och investerare. I sin bok, som i fjol översattes till svenska, skildrar hon vägen dit, samt berättar varför hon gör det. Problematiken, som hon med all rätt definierar den, stavas fattigdomen. Och fattigdomen har med sig sjukdom och förtidig död. De fattigas korta liv framlevs i maktlöshet och förnedring. Mer än så, även bland fattiga finns skiljelinjer, det finns de som har mindre eller ingenting alls att säga till om sina egna liv, som lever i dubbelt förtryck. Det handlar om kvinnor. Marginaliserade gräsrötter. Diskriminerade och utnyttjade av både rika och fattiga.

En erkänd sanning är att kvinnorna måste vara med på tåget för att man ska uppnå utvecklingsmålen inom hälsa och utbildning. En betydligt mindre känd sanning är att man kanske måste ta en annan väg, köra långsammare även när det är bråttom och stanna på oväntade platser, om målet ska uppnås. Vilken annorlunda feminism. När Melinda Gates skriver om kvinnor börjar det likna slavmarknad. Hennes hjältinnor kan vara omskurna. De kan vara prostituerade. Det kan handla om gifta barn, med kroppar, för alltid förändrade av förlossningar som de inte är mogna för. Men de är just vardagshjältinnor som lyft både sig själva och – kanske ovetandes – sin skildrerska.

Och det visar sig att det lönar sig att utveckla Melinda Gates! Hon är både lyhörd och läraktig!

"Receptet heter att krossa önskan att marginalisera andra människor."

Stöd Tidningen Kulturen

Tidningen Kulturen är gratis att läsa, men inte att producera...

Stöd oss med en femtiolapp i månaden!

Klicka här:
Bidra till Kulturen
Betalas via PayPal.

Hon fann den där hävstången som Arkimedes talade om, den som behövdes för att flytta världen, i fall en plats att stå på finns. Åtminstone för att förändra världen till något bättre än den är nu. Receptet heter att krossa önskan att marginalisera andra människor. Eller bara ställa denna önskan i skamvrån, fullt synlig för alla som vill se. Hon gjorde det av egen kraft, tillsammans med andra människor, tillsammans med sina arbetspartners, tillsammans med sin livspartner Bill Gates. Ändå handlar boken Kvinnor förändrar världen om Melinda Gates egen utveckling till en stor positiv kraft och mångas förebild.

Melinda Gates tillhör miljardärernas utvalda skara. Hon upptäckte dock tidigt att när man vill stoppa en sjukdom handlar det paradoxalt nog inte om pengar, åtminstone inte enbart om pengar. Någonting långt viktigare än pengar finns och måste lokaliseras. Inga pengar i världen räcker till för att övertyga om att de utomståendes lösningar är de rätta. De köper inte heller tillbaka liv som håller på att gå förlorade i fattigdom och förnedring. Och inga pengar väcker en aktivist i en person som inte redan brinner för att bli en del av problemets lösning. Men för eldsjälar som känner till problemen på sitt bara skinn, i fattiga områden där sjukdomar grasserar, kan pengar göra skillnad. De kan bekosta lokalhyra, lättbegripliga trycksaker, utrustning, personal, materiel och mycket mer. Det gäller att finna dessa eldsjälar på lokalnivå och ta reda på vad de behöver. Inte tala om för dem vad de ska göra och vilka utmärkta ting man har inköpt för deras behov.

"När man vill stoppa en sjukdom handlar det paradoxalt nog inte om pengar, åtminstone inte enbart"

Det mest talande exemplet på det som Melinda Gates anför är hur Indiens prostituerade stoppade HIV. Programmet kallades Avahan (”uppmaning till handling” på sanskrit) och lanserades 2003 i Kolkata (tidigare Calcutta), efter ett besök i Moder Teresas kloster som startskott. Målen var tydligt formulerade: att lära upp prostituerade att bli den första försvarslinjen mot den dödliga sjukdomen, att förse dem med information, kondomer, bromsmediciner. Det blev stopp i första instansen. Svaret blev: Vi vet allt om kondomer, men behöver hjälp för att stoppa våldet mot prostituerade. Något som gick utanför ramarna för projektet.

Vad gör man när ens karta inte stämmer med terrängen och man plötsligt befinner sig på okänd mark? Melinda Gates berättar på ett övertygande sätt om inkluderingen. Varför skulle kvinnorna göra något för sitt land som inte ville veta av dem – som tolererar att de misshandlas, våldtas, dödas? En stor del av våldet skedde dessutom på polisstationerna, vilka representerade det samhälle som skulle skydda dem som åtminstone till namnet var medborgare? Prostituerade är oberörbara – vid alla andra tillfällen än sexakt och misshandel. Avahans stormöte tog snabbt kursen mot kramkalas: kvinnorna möttes, delade sina livshistorier och framför allt rörde vid varandra – rent fysiskt, kramades helt enkelt.

Historierna var skakande. Författaren skildrar hur hon och maken Bill grät när en kvinna berättade om sin dotters självmord då skolan uppdagade moderns yrke – som hon utövade just för att hålla sitt barn i skolan. Långsamt, långsamt lärde sig Melinda Gates vägen – bekräftelse och inkludering var nyckelorden. Den största pesten var inte smittan. Det var fattigdomen och utsattheten. Men Avahan rann inte ut i sanden med tårar och kramar. Stärkta av den nyvunna gemenskapen skapade kvinnorna ett nätverk mot våldet. Avahan försåg dem med ett larmsystem: De som skulle hämtas till polisstationen aktiverade ett larmnummer. Andra prostituerade strömmade dit, följda av en frivillig jurist och en reporter. Våldet avtog och systemet spriddes över hela Indien. När det mest akuta problemet löstes tog man itu med HIV. Drop in-kvinnocentra startades där kvinnorna kunde bli testade för HIV, hämta kondomer och bromsmediciner som minskade risken för smittan med över 90 procent. Och Indiens prostituerade ställde upp för sitt land. De började ta bromsmedicinerna förebyggande. The Lancet konstaterade 2011 sambandet mellan Avahans insatser och en minskad förekomst av HIV i några av Indiens mest folkrika stater. Sexarbetarna hejdade spridningen av HIV till den bredare befolkningen och räddade miljontals liv.

Vi är vana att associera kvinnans frihet med jobb, karriär inom tidigare otänkbara områden som rymden, nobelprisinbringande avancerad forskning, kvinnliga ansikten i regeringar, ansedda internationella organisationer, kvinnliga namn under kända konstverk. Vi är inte vana att räkna fattiga indiska prostituerade bland hjältar som räddar sitt land från en livsfarlig sjukdom. Men exakt så ligger det till. Och det startade med erkännande av deras människovärde.

"Vi är inte vana att räkna fattiga indiska prostituerade bland hjältar som räddar sitt land från en livsfarlig sjukdom."

Melinda Gates är feminist. Jag var på vippen att kalla henne konservativ feminist à la Betty Friedan, författare till The Feminine Mystique (1963), som omfamnar de klassiska framstegen, t.ex. kvinnlig rösträtt, rätten och möjligheten till utbildning och som vidkänner kvinnorna ansvar för sina handlingar under frihet. Och förvisso startade hon där. Men ”hennes” kvinnor har ingen annan frihet än att svälta ihjäl tillsammans med sina barn. Melinda Gates egen bakgrund – skyddad uppväxt i en katolsk familj med pappa rymdingenjör, examen inom datavetenskap, avancerad karriär inom tech, hemmatillvaro med de tre barnen samt verksamhet som filantrop och investerare – hade ingen som helst relevans för att uppnå målen: att göra global skillnad inom folkhälsan. Hon kom och hon såg världens kvinnors ofrihet – och hennes svar var att diskrimineringen skulle synliggöras. Hon radikaliserades som feminist. Hon blev en katolik som aktivt arbetade för familjeplanering – en fråga som bortprioriterades i USA på 1990-talet, men som var viktig globalt. Hon ställde in fokus på människorna i marginalen – ett råd som förmedlades av hennes svenske mentor Hans Rosling. Hon angrep fattigdomen genom att stärka kvinnorna, vilket till stor del förklarade de uppnådda framgångarna inom vaccinationsprogrammet på 1990-talet, tillsammans med stater. Barnadödligheten minskade med hälften – från 12 miljoner förlorade liv till 6 miljoner.

"Prostituerade är oberörbara – vid alla andra tillfällen än sexakt och misshandel."

När man läser böcker som seriöst behandlar eller tangerar feminismen är #MeToo en prövosten. Melinda Gates drar sig inte för att skildra sexuellt utnyttjande – i vare sig den rika världen eller den fattiga. Och hennes svar liknar definitivt inte den konservativa feministens som t.ex. Joanna Williams ger i Behöver vi fortfarande feminismen? – att moderna kvinnor är ”snöflingor” som överdriver sina lidanden p.g.a. männens sexuella närmanden. Melinda Gates är odelat positiv till #MeToo. Med stor inlevelse och något som liknar vällust skildrar hon #MeToos framgångar inom för henne kända techsektorn i Silicon Valley för bara tre år sedan. I den fattiga delen av världen handlar det i stället om barnäktenskap, utnyttjande av döttrar och även hustrur i prostitution – allt detta möjliggörs av ont kulturellt arv och fattigdom. Författaren berättar om sina resor i Asien och Afrika, sina kontakter med organisationer och projekt som arbetar specifikt med att förhindra utnyttjande av flickor och kvinnor, samt med flickors utbildning och efterlevelse av deras rättigheter. De har dem som oftast genom lagen, men de kränks just p.g.a. att fattiga kvinnor inte kan få sina röster hörda. Att avgrunden är djup är allom bekant. Att man kan göra något åt det, genom att skapa kontakt på plats och vinna förtroende hos dem som bor nära avgrunden, leder på sikt till förbättringar. Men återigen – vägen dit kan vara lång och annorlunda än man från början föreställt sig. Men en vacker dag täcker byborna den farliga fallgropen, eller fyller den. ”Bara” för att de inte längre vill ha den. Plötsligt bestämmer sig byn att även flickor ska skickas till en internatskola på byns bekostnad. Plötsligt bestämmer sig byn att inga flickor längre får omskäras.

"De kränks just p.g.a. att fattiga kvinnor inte kan få sina röster hörda."

Då handlar det förstås om jämlikhet, det efterlängtade och ständigt gäckande tillståndet av jämlikhet mellan man och kvinna, fattig och välbärgad, vit och mörk, tillståndet som ibland närmar sig, men som ibland flyr och måste erövras på nytt. Inte enligt Melinda Gates. Hon betraktar inte jämlikheten som ett slutmål. Hur angeläget det än är att uppnå det, är det ändå inte slutmålet.

Det handlar om samhörigheten. Någonting som kan tyckas självklart, men som i dag knappt är uppnåeligt. Kanske för att ingen tänker på det? Ett tillstånd när alla vapen läggs ner. Och mänskligheten förenar triljoner av små handlingar som alla siktar till det positiva, som för Melinda Gates består av den globala hälsan, rätten och tillgången till utbildning och rättvist välstånd.

Den svenska titeln är något missvisande i sin banalitet. Självklart att både kvinnor och män förändrar världen under sin livstid. Den engelska titeln motsvarar dock innehållet bäst och skapar samtidigt förväntningar. The Moment of Life tillhör både kvinnor och män. Det handlar om en brytpunkt när allting plötsligt förändras, ett svindlande ögonblick när drömmens uppfyllelse rycker närmare, med löfte om hälsa, människovärde och en bättre framtid för barnen. Det är inget man kan få från snälla miljardärer. Men den snälla miljardären Melinda Gates är bjuden till gemenskapen med människor som skapat ”livsögonblicket” – som tack för att hon hjälpt dem på deras villkor.

Kvinnor förändrar världen är jämnåring med Covid-19. Melinda Gates berättade i The Guardian i september i år att pandemin utraderade 25 års arbete för världshälsan på bara 25 veckor. Vaccinationsprogrammet har blivit mycket svårare att genomföra. Både malaria, TBC och HIV har hunnit rycka fram under detta prövningens år. Världsbanken siar om sju procents ökning av extremt fattiga (dit räknas de som måste leva på mindre än 1,90 dollar om dagen), d.v.s. ytterligare 150 miljoner nya fall, under det kommande året.

Hennes svar är – nya tag. Paret Gates donerade 350 miljoner dollar till global bekämpning av Covid-19.

En viktig sak lyser med sin frånvaro i boken. Författaren nämner inte klimatproblematiken som många gånger både ligger bakom och förvärrar fattigdomen i länderna där Bill & Melinda Gates Foundation arbetar. Det är naturligtvis begripligt då hennes fokus ligger på att utrota sjukdomar, vilket är omöjligt om man inte relaterar det till fattigdomsproblematiken. Globaluppvärmningen och förlusten av djurarternas livsmiljö driver dock sitt elaka spel med hälsan. Gamla sjukdomar flyttar in i de tempererade zonerna, samtidigt som nya hoppar in från djur till människor, eftersom djuren tvingas att leva närmare människan än tidigare. Samtidigt som jag har svårt att se Melinda Gates som en klassisk klimataktivist håller jag inte det för otroligt att denna outtröttliga människa, genom sitt sätt att bedriva sina projekt tillsammans med dem som berörs av dem, förr eller senare kommer med kloka praktiska idéer som placerar sig i skärningspunkten mellan hälsan, klimatet och välståndet. Alla andra koncept hör till mänsklighetens förflutna.

Text Elena Dahl


Tidningen Kulturen vill återupprätta den kulturkritiska essän som litterär form. Det för att visa på konst och humanioras betydelse i denna mörka tid. Förenklade analyser av vår samtid finns det gott om, men i TK vill vi fördjupa debatten och visa på den komplexitet som speglar vår samtid.

Tidningen Kulturen är gratis att läsa, men inte att producera...

Stöd oss med en femtiolapp i månaden!

Klicka här:
Bidra till Kulturen
Betalas via PayPal.

Kulturens KRITIK

Detalj ur omslag.

När livet gått i stå

BOK | Vad händer när livet rinner ifrån oss? Har vi kraften att förändra och förbättra? Lennart Hagerfors tar oss med på en tur i vårt inre för att rannsaka oss själva...

Av: Lisbeth Ekelöf
Kulturens kritik | 27 december, 2020

Detalj ur omslag

I Prousts ateljé och laboratorium

BOK | Arne Melberg läser ”Mot Sainte-Beuve”, en samling av Prousts anteckningar, skisser och skriverier från perioden före den stora romansviten.

Av: Arne Melberg
Kulturens kritik | 27 december, 2020

Detalj ur omslag

Tänk vad covid-19 kan inspirera oss att göra

BOK | ”Covid-19 demonstrerar för oss vår bristande beredskap inför en eventuellt mycket dödligare pandemi”. Elena Dahl läser Debora MacKenzies ”Pandemiernas tid” med sällsynt optimism.

Av: Elena Dahl
Kulturens kritik | 27 december, 2020

Odenplan. Foto: Okänd.

Som fond till #MeToo-rörelsen

BOK | ”Skrämmande många detaljer i kvinnornas liv i Stockholm är sig lika.” Sofie Niemi läser ”Norrtullsligan”, Elin Wägners roman om en disparat samling kvinnliga kontorister i slutet av 1800-talet.

Av: Sofie Niemi
Kulturens kritik | 27 december, 2020

Detalj ur omslag

Religion och religiositet i dess vackraste form

BOK | Anna Bergqvist lägger fokus på religiositeten och humanismen i Ola Larsmos utvandrarepos ”Översten”.

Av: Anna Bergqvist
Kulturens kritik | 22 december, 2020

Eduardo Galeano. Foto: Robert Yabeck

Latinamerikanska dagsedlar

BOK | "Att läsa Galeano är att lämna spelrum för väldigt motstridiga reaktioner". Bengt Berg recenserar "Omfamningarnas bok".

Av: Bengt Berg
Kulturens kritik | 22 december, 2020

Mer kritik

Kulturens LYRIK

Skrot Fotograf: Karl Andersson

Ellipser

Månadens lyrik, Sebastian Andersson debuterar med det korta diktverket Ellipser. Verket har tidigare visats i annan form på Galleri Inkognito i Umeå.

Av: Sebastian Andersson
Kulturens lyrik | 21 december, 2019

voieferréehorizonvisuelcarton. Foto: Timothy Perkins

Månadens lyrik | 2019:07

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens poet, Marie Silkeberg.

Av: Marie Silkeberg
Kulturens lyrik | 01 juli, 2019

Odilon Redon, Fallen angel looking at cloud. Detalj.

Månadens lyrik | 2019:06

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens poet, Ann Jäderlund.

Av: Ann Jäderlund
Kulturens lyrik | 03 juni, 2019

Mer lyrik

Kulturens PROSA

Foto: jplenio

Turisterna

En roman av Joakim Muschött som kommer att gå som följetong i TK under året. Kapitel 1.

Av: Joakim Muschött
Kulturens prosa | 08 mars, 2021

Charlie Chaplin i

Chaplin i Iran

"Jag lärde känna en iransk kvinna med judisk bakgrund för vad som nära nog var exakt ett decennium sen, vi hamnade i samspråk och trivdes i varandras sällskap under en...

Av: Robert Halvarsson
Kulturens prosa | 27 april, 2020

Foto: Myriam Zilles

Konkav och konvex

"Det är någonting alldeles särskilt det där med att min farfar var grosshandlare i renar och gjorde affärer med samerna under norrsken och midnattssol."

Av: Per Teofilusson
Kulturens prosa | 27 september, 2019

Mer prosa