Peter Gembäck och Annika Sohlander. Foto: Ekerlids

Ett inifrånperspektiv – där förövaren också är ett offer



BOK | ”Hur är det rimligt att se Åsa Waldau som Kristi brud, trots att ingen egentligen tycker om henne eller ens anser henne frisk?” Anna Bergqvist läser ”Knutby inifrån” av Peter Gembäck och Annika Sohlander.



Köp Knutby inifrån – så förvandlades pingstförsamlingen till en sekt hos bokus.com
Peter Gembäck och Annika Sohlander
Knutby inifrån – så förvandlades pingstförsamlingen till en sekt
Ekerlids

Händelserna i Knutby 2004 har blivit en aldrig sinande källa till böcker, akademiska artiklar, poddar, film, granskande reportage och teater. Det är därför svårt att tänka sig att Knutby inifrån ska kunna bidra med något nytt. För den som följt händelserna noggrant gör den rent faktamässigt inte heller det, men den ger ett annat perspektiv på händelseförloppen. Jag skriver ordet i plural, eftersom det ju inte är bara en katastrof som drabbar den lilla pingstförsamlingen, utan flera. Peter Gembäck själv menar att han vill ge förövarens perspektiv. Det tycker jag kanske inte att han helt igenom lyckas med, han lägger ofta skulden precis där den traditionellt har lagts, men han lyckas väl med ett inifrånperspektiv. Det är helt enkelt något totalt annorlunda att läsa om morden, misshandeln och det destruktiva i sekterismen utifrån någon som faktiskt var med.

Vidare lyckas författarna synnerligen väl med att ge ett religionsvetenskapligt förhållningssätt. Ofta när sekter och sekterism analyseras och beskrivs är skildringen enbart den sociologiska. Den sociologiska utgångspunkten finns här också, så klart, men tyngdpunkt ligger på det religionsvetenskapliga: på bibeltolkning, på pingströrelsens utveckling och kyrkohistoria, och på teologiska tvistefrågor. Häri ligger bokens stora styrka. Det är i detta Knutby inifrån verkligen förtjänar sin plats i den långa raden av verk som försöker förklara, beskriva eller slå mynt av denna mänskliga katastrof. Den blir läsvärd för den som läst allt om Knutby, och den tillför även något för den religionsvetenskapligt intresserade och bevandrade på ett sätt som få andra böcker om sekten gör.

Knutby inifrån är traditionellt berättad. Den återger händelserna grundligt i den ordning de kronologiskt inträffade. Den tar sin början vid tiden före Knutby: Gembäcks barndom och uppväxt, Åsa Waldaus och Helge Fossmos slingriga vägar till Knutby Filadelfia, via Tirsa-profetian, morden, mediebevakningen och radikaliseringen. Sista delen behandlar de händelser som ledde till tre fällande domar sommaren 2020, samt de frågeställningar, den skuld och de tankar som Gembäck nu, efter församlingens upplösning, brottas med.

"En nästan omänskligt mänsklig bild av Jesus"

Stöd Tidningen Kulturen

Tidningen Kulturen är gratis att läsa, men inte att producera...

Stöd oss med en femtiolapp i månaden!

Klicka här:
Bidra till Kulturen
Betalas via PayPal.

Man kan ana att den sista delen är den som känns viktigast för Gembäck att ge sin syn på. Trots detta tycker jag att den del som är starkast är den som handlar om tvivel och de otäcka skyddsmekanismer som församlingsmedlemmarna, var och en på sitt håll, brottas med kring de rent teologiska frågeställningarna. Hur är det rimligt att se Åsa Waldau som Kristi brud, trots att ingen egentligen tycker om henne eller ens anser henne frisk? Varför hyllar vi döden bara när den passar in i en högt uppsatt pastors högst profana liv? Och vad är det som gör att en grupp unga kristna ideologer plötsligt accepterar en nästan omänskligt mänsklig bild av Jesus – en Jesus som vill ha sex och måste ta till mänsklig hand för detta? En Jesus som blir arg, slår och straffar – men som samtidigt accepterar alltifrån otrohet, mobbning till mord och övergrepp?

Peter Gembäck har skrivit boken tillsammans med Annika Sohlander, som nu är frilansjournalist, men som vid tiden för Knutbymorden arbetade på Aftonbladets rättsredaktion. Språket i boken är populärvetenskapligt och journalistiskt och därmed lättläst och drivet. Ibland haltar språket något, det gäller framförallt när dialog ska återges samt när innehållet i texten blir komplicerat religionsvetenskapligt, men i huvudsak har den språkliga nivån ändå ett flyt som överraskar mig positivt. Urvalet av händelser som berättas och beskrivs är ju också så kittlande att läsningen flyter på. Sohlanders formuleringar är oftast stringenta och ställer sig aldrig i vägen för läsbarheten.

"Han har i allra högsta grad varit med och skapat förutsättningarna för de grova brott som under många års tid begåtts i församlingen."

Peter Gembäck är ju en av Knutby Filadelfias absoluta ledare, högt uppsatt i hierarkin, medlem i den inre organisationen ”Bordet”. Han har ljugit för media och anhöriga, han har förskjutit medlemmar som ansetts ”fel” och han har i allra högsta grad varit med och skapat förutsättningarna för de grova brott som under många års tid begåtts i församlingen. Han själv är också en förövare och dömdes tidigare i år till villkorlig dom och dagsböter för misshandel, ett brott för vilket han anmälde sig själv. Med boken friköper han sig inte från dessa handlingar eller från sitt ansvar, även om han lyfter över skuldbördan på de människor – främst Waldau, Fossmo och Urban Fält ­– som han tycker är mer skyldiga till katastrofen än andra. Den kritiske läsaren skulle ju kunna hävda att han gör det väl enkelt för sig. Han skyller på människor som redan är dömda och därmed aldrig på ett trovärdigt sätt kan försvara sig, men jag tycker nog att han har fog för sitt resonemang. Dessutom aktar författarna sig för formuleringar som skulle kunna tolkas som att Gembäck friköper sig från ansvar. Bara på ett ställe, i slutet av boken där Gembäck anser sig ha blivit hårdare straffad än Fält och Waldau, slinker sig ett sådant perspektiv igenom, men då är det å andra sidan väl underbyggt.

En för mig ny aspekt på händelserna är den skarpa kritik som författarna riktar mot pingströrelsen i Sverige. Gembäck lyfter fram de felaktigheter han tycker gjorts. Alltifrån hur pingst hanterat de teologiska ”tokigheterna” hos Knutby Filadelfia till uteslutningen efter morden och, något jag anar att han velat skriva mer om, hur han själv som privatperson portats från Hillsong, Stockholms största pingstförsamling.

"I en tid när människor delas upp i 'vi och dom' och där det är så vanligt att radikalisering och fundamentalism tillskrivs enskilda galningar blir det också en mycket viktig bok."

Trots att det skrivits så ofantligt mycket om Knutby Filadelfia – true crime och doktorsavhandlingar, kvällstidningsjournalistik och romaner – så tycker jag att Knutby inifrån lyckas fylla en tom plats. Jag tycker att förövarperspektivet, som Gembäck säger sig vilja ge, är intressant, men tycker kanske att inifrånperspektivet är det mer intressanta. Med hjälp av Sohlander har minnena benats ut och presenteras i boken på ett lättbegripligt sätt, men utan att det religionsvetenskapliga perspektivet negligeras eller förenklas. I en tid när människor delas upp i ”vi och dom” och där det är så vanligt att radikalisering och fundamentalism tillskrivs enskilda galningar blir det också en mycket viktig bok. Knutby inifrån visar att i en osund miljö, där människor upphöjs och trycks ned, kan allt gå snett. Även för den människa som bara vill väl och vars intentioner var alltigenom goda. Det är väl för detta, inte för de kvällstidningssnaskiga detaljerna, som vi må berätta om katastrofen Knutby om och om igen. 

Text Anna Bergqvist


Tidningen Kulturen vill återupprätta den kulturkritiska essän som litterär form. Det för att visa på konst och humanioras betydelse i denna mörka tid. Förenklade analyser av vår samtid finns det gott om, men i TK vill vi fördjupa debatten och visa på den komplexitet som speglar vår samtid.

Tidningen Kulturen är gratis att läsa, men inte att producera...

Stöd oss med en femtiolapp i månaden!

Klicka här:
Bidra till Kulturen
Betalas via PayPal.

Kulturens KRITIK

Puk Qvortrup. Foto: Roar Paaske. (Beskuren)

En stjärnas ljusa tröst

BOK | Puk Qvortrups första roman, ”In i en stjärna”, handlar om en djup, påtaglig och personlig sorg. Hans-Evert Renérius recenserar.

Av: Hans-Evert Renérius
Kulturens kritik | 17 november, 2020

Detalj ur omslag

En skärskådan av ensamheten

BOK | Robert Myhreld läser ”Elín, diverse” och hamnar i sin egen barndom.

Av: Robert Myhreld
Kulturens kritik | 17 november, 2020

Peter Gembäck och Annika Sohlander. Foto: Ekerlids

Ett inifrånperspektiv – där förövaren också är ett offer

BOK | ”Hur är det rimligt att se Åsa Waldau som Kristi brud, trots att ingen egentligen tycker om henne eller ens anser henne frisk?” Anna Bergqvist läser ”Knutby inifrån” av Peter...

Av: Anna Bergqvist
Kulturens kritik | 17 november, 2020

Detalj ur omslag

Turbulent Gotland i "Herrens år 1398"

BOK | Kan bra populärhistoriker bli bra romanförfattare? Lisbeth Ekelöf frågar sig detta när hon läser ”Herrens år 1398” av Dick Harrison.

Av: Lisbeth Ekelöf
Kulturens kritik | 31 oktober, 2020

Thomas Tidholm. Foto: Po Tidholm

En dos anarkism, en dos mysticism och en dos romantik

BOK | ”Tänkvärt men ingen vägledande filosofi”, skriver Anders Tidström om ”Jordlöparens bok”.

Av: Anders Tidström
Kulturens kritik | 31 oktober, 2020

Johan Croneman. Foto: Mondial

Lika kongenial som lekfull

BOK | ”Han roterar sitt självmedicinerande liv som en vykortssnurra.” William Csergö om ”Jag är olyckligt här” av Johan Croneman.

Av: William Csergö
Kulturens kritik | 31 oktober, 2020

Mer kritik

Kulturens lyrik

Skrot Fotograf: Karl Andersson

Ellipser

Månadens lyrik, Sebastian Andersson debuterar med det korta diktverket Ellipser. Verket har tidigare visats i annan form på Galleri Inkognito i Umeå.

Av: Sebastian Andersson
Kulturens lyrik | 21 december, 2019

voieferréehorizonvisuelcarton. Foto: Timothy Perkins

Månadens lyrik | 2019:07

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens poet, Marie Silkeberg.

Av: Marie Silkeberg
Kulturens lyrik | 01 juli, 2019

Odilon Redon, Fallen angel looking at cloud. Detalj.

Månadens lyrik | 2019:06

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens poet, Ann Jäderlund.

Av: Ann Jäderlund
Kulturens lyrik | 03 juni, 2019

Mer lyrik

Kulturens prosa

Charlie Chaplin i

Chaplin i Iran

"Jag lärde känna en iransk kvinna med judisk bakgrund för vad som nära nog var exakt ett decennium sen, vi hamnade i samspråk och trivdes i varandras sällskap under en...

Av: Robert Halvarsson
Kulturens prosa | 27 april, 2020

Foto: Myriam Zilles

Konkav och konvex

"Det är någonting alldeles särskilt det där med att min farfar var grosshandlare i renar och gjorde affärer med samerna under norrsken och midnattssol."

Av: Per Teofilusson
Kulturens prosa | 27 september, 2019

Mer prosa
close