Detalj från omslag

I spåren av den litauiska förintelsen



BOK | En skrämmande redovisning om hur man tog livet av judiska män, kvinnor och barn.



Köp Vårt Folk – En resa genom den litauiska förintelsen  hos bokus.com
Efraim Zuroff och Rūta Vanagaitė
Vårt Folk – En resa genom den litauiska förintelsen
Karneval

Att följa i spåren av Förintelsen är en icke ovanlig resa, som företas både i verkligheten och i litteraturen. Det gäller också den del av Förintelsen som försiggick i Östeuropa, där en stor judebefolkning fanns.

Så har till exempel på senare år i litterära sammanhang Augustpris-nominerade Peter Handbergs Världens yttersta platser – Judiska spår uppmärksammat att spåren av Förintelsen i Polen försvinner. Skönlitterärt finner vi förstås också 2018 års nobelpristagare i litteratur, Olga Tokarczuk, med till exempel Jakobsböckerna, med handlingen förlagd till de polsk-litauiska gränstrakterna. Det är också värt att nämna Semmy Stahlhammers för några år sedan utgivna Kodnamn Frisör. I den ger Semmys far sin beskrivning av ett rikt judiskt liv i småstaden Krasnik, av jiddisch och klezmermusik, men också av den polska majoritetsbefolkningens pogromer mot judarna, sitt liv bland partisaner osv. Det finns anledning att tro att förhållandena i litauiska småstäder var likartade de som fadern upplevde.

I Vårt Folk – En resa genom den litauiska förintelsen, av den litauiska journalisten Rūta Vanagaitė och Efraim Zuroff, chef vid Simon Wiesenthal-centret, ges en utförlig redovisning av Förintelsen och av utplånade spår. Med väldigt olika utgångspunkter möts Vanagaitė och Zuroff, de företar en resa genom Litauen till en del av de ca 200 platser där tusentals judar mördats. De möter människor som minns, de diskuterar och de grälar. Rūta hade släktingar som deltog i dödandet och Zuroff, som är av litauisk-judisk härkomst, släktingar som mördades. De har alltså en del att prata om, att se och diskutera.

Fokus i Vanagaitės och Zuroffs bok är alltså Litauen, bland de baltiska staterna det land som hade i särklass störst antal judar (totalt ca tio procent av Litauens befolkning på drygt två miljoner. I stora städer som Vilnius och Kaunas var andelen ännu större). Av Litauens 200 000 judar överlevde bara 8 000 kriget.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Mördandet utfördes till stor del av litauer, inte av tyskar, vilket Vanagaitė med frenesi åskådliggör. Det är en skrämmande redovisning, som upptar ungefär halva boken, som beskriver i detalj hur man tog livet av judiska män, kvinnor och barn. Och det är också kring orsaken till detta och följderna av det som boken handlar, inberäknat att minnet av judarna är i det närmaste utplånat, samt att den egna befolkningens deltagande i Förintelsen så lite uppmärksammas. Detta deltagande har Litauen ej gjort upp med och det är nödvändigt att göra, därom är Vanagaitė och Zuroff eniga. Det går till och med så långt att 27 000 exemplar av den återstående upplagan av Vårt Folk bränns av förlaget, utan någon riktig förklaring – vi anar bara att intrånget i den litauiska självbilden blev för stark. Ändå, det måste sägas, tas boken emot positivt och med engagemang av många, inte minst av ungdomen, och säljer väl innan den försvinner från bokhandelsdiskarna.

I en intervju i Hufvudstadsbladet säger Vanagaitė själv:

”Svartvitheten, tron på sammansvärjningar, att nationella myter är heliga och att individen inte spelar någon roll... Allt detta är en del av sovjetarvet. Ingen kan tro att jag gör detta därför att jag är intresserad av ämnet, att jag tror på yttrandefriheten. Nej, det måste vara någon annan som ligger bakom. Någon som betalar mig bra. Ryssland, Putin eller judarna!”

Varför deltog då bort emot 20 000 litauer i mördandet? Förklaringarna kan vara fler, en antisemitism som fanns redan före kriget, beskrivet i Vårt Folk som ”Ned med judarna-lagen”, men också att många var unga och outbildade. Omständigheter, som att tyskarna, och vänskapen med dem, sågs som en väg till att återupprätta den litauiska självständigheten, kan också ha spelat roll. Särskilt bland militären var tyskarna välkomna.

För judarna blev däremot tyskarna fienden, naturligt nog, och en del av judarna lyckades också fly till Sovjetunionen. Propagandan och vanliga media, i den mån sådant fanns, spädde dock på judehatet hos den litauiska befolkningen. När Sovjetlitauen återupprättades 1944, efter den tyska ockupationen av Litauen, medförde det att judar från andra delar av Sovjetunionen återvände till Litauen (en del av dem då kommunister.) Det var även under den Sovjetlitauiska perioden som en del av de litauiska mördarna dömdes, inte sällan till döden.

Zuroff driver i boken hårt tesen att det är helt nödvändigt för litauerna att göra upp med hur många landsmän agerade under kriget. Det menar även Vanagaitė, men hon söker också nå en förståelse varför det blev så här och pekar också på att en del av dem som ingick i t.ex. Litauiska Aktivistfronten vägrade att delta i mördandet. Tyskarna då? Ja, de verkar mera ha haft rollen av att administrera och övervaka mördandet, än att själva agera med gevär och pistol.

Vårt Folk – En resa genom den litauiska förintelsen, är en skakande och viktig bok därför att den ger ökad kunskap om Förintelsen, men den är också genom sitt upplägg något svårförståelig och rörig. Den inledande beskrivningen av mördandet och citaten från olika personer som sett detta eller medverkat är en gripande läsning, men väl lång. Ändå är detta en väsentlig del av boken, därför att det ger oss en enastående inblick i vad som faktiskt hände och hur de inblandade säger sig ha tänkt och känt.

Referenserna är många, men jag hade gärna sett mer hänvisningar till annat än litauisk litteratur och forskning. Ändå är det lätt att ge rekommendationen: läs boken du som vill få ökad förståelse och kunskap om Förintelsen och om ett av våra grannländer.

Text Thomas Wihlman


Kulturens KRITIK

Detalj från omslag

I spåren av den litauiska förintelsen

BOK | En skrämmande redovisning om hur man tog livet av judiska män, kvinnor och barn.

Av: Thomas Wihlman
Kulturens kritik | 27 januari, 2020

Detalj ur omslag

Tidlösa fragment som berättar om en sårbarhet inför livets f…

BOK | Anneliese Fältström har läst Drömmarnas väg.

Av: Anneliese Fältström
Kulturens kritik | 03 januari, 2020

D.H.Lawrence, Boccaccio Story

Fallosdyrkan i neoromantikens spår och den kvinnliga lustens…

Elena Dahl granskar (vrång)bilderna av kvinnlig sexualitet och orgasm via Freud, D. H. Lawrence och Elizabeth Gilbert.

Av: Elena Dahl
Kulturens kritik | 27 december, 2019

Gunilla Thorgren. Foto: Göran Segeholm

Sexualiteten som något tillåtet

BOK | Julia Hariz läser en biografi om Ottar, som la grunden till lagen om obligatorisk sexualundervisning i skolan, rätten till fri abort och en lagstiftning som jämställer homosexuell kärlek med heterosexuell.

Av: Julia Hariz
Kulturens kritik | 21 december, 2019

Detalj ur omslaget

Mörkrets hjärta för och om vår tid

BOK | Christian Ekvalls nyöversättning av Mörkrets hjärta gör Conrad större rättvisa än Conrad själv.

Av: Anna Bergqvist
Kulturens kritik | 21 december, 2019

Detalj från omslag

Sorgen – ett tillstånd

BOK | Roland Barthes borrar i sin egen sorgs spegelbild.

Av: Bengt Berg
Kulturens kritik | 19 december, 2019

Mer kritik

Kulturens lyrik

Skrot Fotograf: Karl Andersson

Ellipser

Månadens lyrik, Sebastian Andersson debuterar med det korta diktverket Ellipser. Verket har tidigare visats i annan form på Galleri Inkognito i Umeå.

Av: Sebastian Andersson
Kulturens lyrik | 21 december, 2019

voieferréehorizonvisuelcarton. Foto: Timothy Perkins

Månadens lyrik | 2019:07

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens poet, Marie Silkeberg.

Av: Marie Silkeberg
Kulturens lyrik | 01 juli, 2019

Odilon Redon, Fallen angel looking at cloud. Detalj.

Månadens lyrik | 2019:06

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens poet, Ann Jäderlund.

Av: Ann Jäderlund
Kulturens lyrik | 03 juni, 2019

Mer lyrik

Kulturens prosa

Foto: Myriam Zilles

Konkav och konvex

Tidningen Kulturen presenterar stolt september månads prosa.

Av: Per Teofilusson
Kulturens prosa | 27 september, 2019

Mer prosa
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts