• Kulturens kritik
• Publicerad: 07 oktober, 2020

Solitären Olle Adolphson

BOK | Rolf Karlman läser ”Trubbel – berättelsen om Olle Adolphson” och överblickar vissångarens liv.

Jan Malmborg
Trubbel – berättelsen om Olle Adolphson
Albert Bonniers

Journalisten Jan Malmborg har skrivit en biografi om Olle Adolphson efter en av hans mest kända visor. Utåt sett var Olle Adolphson född 1934 med silversked i mun i en kändisfamilj i en av Stockholms mest fashionabla stadsdelar.  Etagevåningen låg på Norr Mälarstrand. Pappan var den dåtida superkändisen Edvin Adolphson och mamman Mildred kom från Norge. Edvin Adolphson var en frånvarande pappa. När han inte var på teatern eller spelade in film tillbringade han sin tid hos en älskarinna som bodde i grannskapet. Budskapet från pappa Edvin till sonen var: ”Bli skogvaktare”.

Familjen figurerade i reportage i veckopressen. Olle var omslagspojke i Vecko-Revyn. Han var ett kändisbarn och medverkade tidigt i mediala sammanhang.

Föräldrarna skilde sig när Olle var 12 år. Pappa Edvin lämnade familjen och slog sig ihop med barnflickan i familjen. I Olles nära krets fanns då familjen Taube, och Evert blev både mentor och en form av pappasubstitut. Han såg tidigt och uppmuntrade Olles kreativa sidor.

”Olle Adolphson, vän från tonåren, tillbringade många somrar hos mig på Sjösala. Av mamma Astris plättar åt han alltid dubbelt så många som jag själv, men förblev ändå smal som en sticka.” – Sven-Bertil Taube.

Olle Adolphson och Sven-Bertil Taube förenades i den musikaliska gemenskapen samt intresset för segling och navigering i Sjövärnskåren. Kärleken till Stockholms skärgård väcktes tidigt. En livslång vänskap grundlades. Under skolåren uppträdde de gemensamt när det var pauser på skoldanser.

”I 20-årsåldern var Olle Adolphson etablerad i den tidens intellektuella parnass.”

I 20-årsåldern var Olle Adolphson etablerad i den tidens intellektuella parnass. Han började samarbeta med Beppe Wolgers och skrev bland annat ”Okända djur” och ”Det okända folket”. Han sjöng Birger Sjöberg, Bellman och den stora förebilden Evert Taube. Han engagerades tidigt i en krogshow som var unik för Stockholm. Han frekventerade Operabaren tillsammans med Lars Forsell, Stig ”Slas” Claesson, Pär Rådström m.fl.

Olle Adolphson skrev länge den svenska tv-versionen av ”Fablernas värld”. Han blev allmänt känd när han under 1960-talet utmanade etablissemanget i Stockholm och skrev ”Gustav Lindströms visa” som en protest mot rivningshysterin. ”För endera dan, sörru, så river de hela stan, sörru!” Det socialdemokratiska finansborgarrådet Hjalmar Mehr blev dock inte svarslös: ”Vad är det för romantik i nedre Norrmalm? Vasastan? Kungsholmen? [–––] Jag är ju nästan den ende av alla […] som bott där hela tiden. Min mamma flyttade vart och vartannat år. Stora omoderna lägenheter med torrklosett och råttor på gården och djävligt och dant.” Enligt Hjalmar Mehr var det välbärgade romantiker som bodde bra som var motståndare till saneringen. Trots de hårda orden uppskattade herrarna varandra och framträdde i en del sammanhang gemensamt.

Olle Adolphson var tämligen opolitisk i jämförelse med samtida trubadurer som Fred Åkerström och Cornelis Vreeswijk. Han var dock engagerad i tidens samhällsfrågor som Vietnamkriget och militärkuppen i Chile. Samtidigt var han en stor Spanienresenär under Francotiden.

Barrikaderna var alltså inte hans väg. Han var individualisten. Hans inställning redovisas i ”Balladen om det stora slagsmålet på Tegelbacken”. De djärva målen, den stora kampen, uppgörelsen mellan det onda och det goda, kollisionen, den slutgiltiga mellan mardröm och lyckodröm blir, av en eller annan anledning, gärna trivial, aldrig riktigt av.

”Privatlivet var i kaos.”

Olle Adolphson var en spelman som framförde både glada och sorgsna melodier, fräcka och eftertänksamma visor. Även om han var en lysande estradör, överöstes med stipendier, kungliga medaljer, valdes in i den finaste av sällskap, fanns också en baksida. Privatlivet var i kaos. Han hade sex barn med fyra olika kvinnor. Olycklig kärlek, otrohet och kraschade förhållanden avspeglas i visor som ”Trubbel”.

Mot slutet av livet blev alkoholen honom övermäktig. Vännen Sven-Bertil Taube försökte få med honom i Anonyma Alkoholister, men misslyckades. I mars 2004 dog han i sviterna av skrumplever, två månader innan han skulle fyllt 70 år.

• KÖP BOKEN via bokus.com

Tidningen Kulturen vill återupprätta den kulturkritiska essän som litterär form. Det för att visa på konst och humanioras betydelse i denna mörka tid. Förenklade analyser av vår samtid finns det gott om, men i TK vill vi fördjupa debatten och visa på den komplexitet som speglar vår samtid. Tidningen Kulturen är gratis att läsa, men inte att producera… Stöd oss med en femtiolapp i månaden! Klicka här: Bidra till Kulturen Betalas via PayPal.