Vigdis Hjorth. Foto: Agnete Brun

Om sanning, fake news och självtvivel hos den lilla människan



BOK | Anna Bergqvist läser ”Lärarinnans sång” av Vigdis Hjorth.



Köp Lärarinnans sång hos bokus.com
Vigdis Hjorth
Översättare: Ninni Holmqvist
Lärarinnans sång
Natur & Kultur

”Den tionde april 2016 gick Lotte Bök från sitt gamla hus vid Akerselva till sin arbetsplats på Konsthögskolan, utan att ha en aning om hur hennes liv skulle komma att förändras de närmaste veckorna.”

Så inleds Vigdis Hjorts nya roman Lärarinnans sång. Mina tankar förs till de första sidorna av Kafkas Förvandlingen, där Gregor Samsa en morgon vaknar och finner sitt liv förvandlat. På ytan finns förstås inga tydliga likheter mellan Lärarinnans sång och Kafkas kortroman, men jag parallelläser dem ändå. Gregor Samsa upptäcker att han förvandlats till en insekt, Lotte Bök fortsätter att vara människa, kvinna och lärare, men de är båda två huvudkaraktärer som känner sig fast i en situation de inte valt och inte kan påverka, men som förvandlar det liv de haft och känner.

Lotte är medelålders, frånskild, lever ensam, har sin dotter i Australien. Hon är nöjd med sitt liv och njuter av den person hon kan vara i undervisningssalen. När hon föreläser om Brecht – Mutter Courage, Den kaukasiska kritcirkeln – så gör hon det med motivet att hon vill få studenterna att se relevansen och parallellerna till idag. Hon lägger ned mycket tid på lektionsförberedelser och hon känner stolthet och glädje när hon tycker sig se hur hennes undervisning får eleverna att ta till sig Brecht på ett nytt sätt. Hon inbillar sig att den betyder något för dem. Hon ser i sig själv det hon vill se.

"Det som hon förr bara sett som trötta nittonåringar, unga människor med ungdomligt ointresse för de stora konsterna, blir nu bevis på hennes oförmåga."

Stöd Tidningen Kulturen

Tidningen Kulturen är gratis att läsa, men inte att producera...

Stöd oss med en femtiolapp i månaden!

Klicka här:
Bidra till Kulturen
Betalas via PayPal.

Den tionde april händer det som kommer att sätta Lotte Böks liv i gungning. Fjärdeårsstudenten Tage Bast söker upp henne och vill att hon deltar i hans examensarbete. Han vill filma några lärare på Konsthögskolan, i och utanför lektionssalen, för att undersöka hur undervisning och privatliv hänger ihop. Lotte Bök, som säger sig vara rädd för att stagnera, tackar ja till uppdraget. Redan från början låter Vigdis Hjorth oss ana att en betraktare, Tage Bast och hans kamera, faktiskt påverkar Lotte Böks undervisning mycket. Lektionsplaneringarna påverkas, blir mer medvetna, mer tillrättalagda för ett betraktande och bedömande öga. Mest påverkas dock Lottes uppfattning om det som händer runtomkring henne i lektionssalen. Det som hon förr bara sett som trötta nittonåringar, unga människor med ungdomligt ointresse för de stora konsterna, blir nu bevis på hennes oförmåga. När en kamera finns med, och en man bakom kameran vars planer Lotte inte har en aning om, blir plötsligt det egna kritiska ögat så mycket starkare.

Från att ha varit en lärare med mycket stolthet och en stor dos självförtroende, såväl som människa som i yrkesrollen, så bryts nu Lotte Bök snabbt ned. Hon springer ut från föreläsningssalen, hon drabbas av panikångestattacker, hon ifrågasätter sig själv och hon känner sig nödgad att be eleverna om ursäkt. Samma sak händer i privatlivet. Lotte ifrågasätter sitt val av pub och restaurang, hon känner osäkerhet inför sin städning och sin lägenhet. Hon tittar på sitt liv med kritisk blick. Till och med skogsutflykterna och svampplockningen, det som alltid varit Lottes andningshål, blir nu reducerat till något att visa upp, något att skryta med, men också något att eventuellt behöva skämmas för.

När Tage Bast har premiär för sin film har Lotte redan förlorat sig själv. Hon har tappat sin självkänsla och hon känner inte längre att arbetsplatsen tillhör henne. Hon, den omtyckta, kunniga, karismatiska vuxna läraren har manövrerats ut av en elev. Han, och kanske är det i den här romanen viktigt att han är just en han, har nått sin framgång på bekostnad av hennes.

"Det är just som kvinnlig lärare, som ensamstående medelålders kvinna, som Lotte Bök fälls. Och den som håller i bilan är en ung, manlig student."

I Lärarinnans sång finns mycket att lära om vår samtid. Romanen behandlar frågor om vad som är sanning och vad som inte är det, ”fake news” om man så vill. Den behandlar också frågan om vad offentliga ögon, frivilliga eller inte, gör med en människas självbild. Idag är människors liv många gånger offentliga. Sociala medier har ju drivit oss till en situation där vi många gånger vant oss vid att våra personliga upplevelser aldrig är helt privata, utan ofta redan i stunden redigeras för att passa ett strängt bevakande yttre öga. Jag läser också in en genusdiskussion i romanen. Det är just som kvinnlig lärare, som ensamstående medelålders kvinna, som Lotte Bök fälls. Och den som håller i bilan är en ung, manlig student.

Vigdis Hjorth blev känd för den svenska läsarkretsen genom Arv och miljö, som gavs ut på Natur & Kultur 2018. Den behandlade begreppet sanning utifrån incestanklagelser som kom upp till ytan under en arvstvist. Lärarinnans sång spinner vidare på samma tema, sanning som något i grunden subjektivt, fast betydligt mer lågmält. Här finns inget melodramatiskt och tankar kring incest och övergrepp är långt borta. På ytan kanske det inte finns något mindre spännande än en berättelse om en medelålders kvinnlig lärare, passionerad bara inför Brechtdramer och svampplockning? Det innebär dock inte att romanen är ospännande. Tvärtom håller Lotte Böks öde mig fången från den första meningen till den sista. Nyckeln till det finns i igenkänningen, samtidskopplingen och framförallt är Vigdis Hjorth en språkligt driven arbetshäst. Jag grips av det halsbrytande i det lågmälda, jag dras med i Lottes allt mörkare tankar och hennes med tiden djupa självtvivel, och jag grips av hur stort även det lilla människoödet kan vara.

Text Anna Bergqvist


Tidningen Kulturen vill återupprätta den kulturkritiska essän som litterär form. Det för att visa på konst och humanioras betydelse i denna mörka tid. Förenklade analyser av vår samtid finns det gott om, men i TK vill vi fördjupa debatten och visa på den komplexitet som speglar vår samtid.

Tidningen Kulturen är gratis att läsa, men inte att producera...

Stöd oss med en femtiolapp i månaden!

Klicka här:
Bidra till Kulturen
Betalas via PayPal.

Kulturens KRITIK

Detalj ur omslag

Resa genom den allestädes symboliskt närvarande katastrofen

BOK | Erling Öhrnell läser "Den osynliga staden", Bo Gustavssons senaste diktsamling om Krakow, om religiösa traditioner och alla städers inneboende utopi, den som ständigt rivs och byggs på nytt.

Av: Erling Öhrnell
Kulturens kritik | 23 september, 2020

Detalj ur omslag

Om drömmar som krossas

BOK | ”Alla har vi drömmar. Utan dem, vare sig de är stora eller små, har vi ingen drivkraft i det vi gör. Många drömmar slår aldrig in, men vi värnar om...

Av: Lisbeth Ekelöf
Kulturens kritik | 23 september, 2020

Göran Greider. Foto: Ordfront. (Beskuren)

En ömsint och respektfull skildring

BOK | William Csergö läser Göran Greiders ”Hon vars hjärta var som mitt”, en dokumentärfiktiv roman om relationen mellan författaren Dan Andersson och studentskan Märta Larsson.

Av: William Csergö
Kulturens kritik | 14 september, 2020

Dimitri Plax

Vad ska jag göra för att du ska komma tillbaka?

BOK | "Ett smärtskri som nått sitt syfte." Elena Dahl läser Dmitri Plax bok om sorgen efter sonen Peters tragiska bortgång.

Av: Elena Dahl
Kulturens kritik | 14 september, 2020

Ludwig Devrient och E. T. A. Hoffmann, omslag till

Förtrollad och förvirrad

BOK | En ny E. T. A. Hoffmann-antologi ger Jesper Bäcklin en snabb glimt in i det outgrundliga.

Av: Jesper Bäcklin
Kulturens kritik | 06 september, 2020

Patrick Modiano. Foto: JF Robert.

Minnet och glömskan som förenliga med varandra

BOK | Anna Bergqvist läser om minnets relativa osäkerhet i ”Ur den djupaste glömska” av Patrick Modiano.

Av: Anna Bergqvist
Kulturens kritik | 26 augusti, 2020

Mer kritik

Kulturens lyrik

Skrot Fotograf: Karl Andersson

Ellipser

Månadens lyrik, Sebastian Andersson debuterar med det korta diktverket Ellipser. Verket har tidigare visats i annan form på Galleri Inkognito i Umeå.

Av: Sebastian Andersson
Kulturens lyrik | 21 december, 2019

voieferréehorizonvisuelcarton. Foto: Timothy Perkins

Månadens lyrik | 2019:07

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens poet, Marie Silkeberg.

Av: Marie Silkeberg
Kulturens lyrik | 01 juli, 2019

Odilon Redon, Fallen angel looking at cloud. Detalj.

Månadens lyrik | 2019:06

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens poet, Ann Jäderlund.

Av: Ann Jäderlund
Kulturens lyrik | 03 juni, 2019

Mer lyrik

Kulturens prosa

Charlie Chaplin i

Chaplin i Iran

"Jag lärde känna en iransk kvinna med judisk bakgrund för vad som nära nog var exakt ett decennium sen, vi hamnade i samspråk och trivdes i varandras sällskap under en...

Av: Robert Halvarsson
Kulturens prosa | 27 april, 2020

Foto: Myriam Zilles

Konkav och konvex

"Det är någonting alldeles särskilt det där med att min farfar var grosshandlare i renar och gjorde affärer med samerna under norrsken och midnattssol."

Av: Per Teofilusson
Kulturens prosa | 27 september, 2019

Mer prosa
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts