En europeisk historia av sällsynt omfång

BOK | Hur mycket kan en enskild människa egentligen bestämma över sitt eget liv? Lilian O. Montmar läser Gunnar Bolins kosmopolitiska släkthistoria.

Gunnar Bolin
Hovjuvelerarens barn – en berättelse om en släkt i skuggan av tre diktaturer
Albert Bonniers

Gunnar Bolins släkthistoria är inte enbart en skildring av släkten Bolin på fädernet, utan även en kosmopolitisk historieberättelse från slutet av 1800-talet fram till nutid. Vilken tur att boken inleds med ett släktträd! Det vore annars svårt att hålla reda på alla de tjugoåtta personerna som ingår i skildringen om hovjuveleraren och hans efterkommanden. I början av läsningen tvingas jag ideligen bläddra tillbaka till släktträdet, som inleder berättelsen, för att se vilken Babi som författaren avser. Men allteftersom lär jag känna de olika karaktärerna. Läsningen blir enkel och jag drivs in i en intressant berättelse om människor som levt under tider, som annars bara skildras i historieböckerna. Gunnar Bolins utgångsmaterial är brev, fotografier och vykort, som han upptäcker i en låda i familjens herrsäte Småryd i Skåne, och som författarens farmors far, Wilhelm Bolin, köpte år 1902. Sommarvillan kom att bli familjemedlemmarnas gemensamma och trygga samlingspunkt fram tills idag.

Gunnar Bolins farmors farfar flyttade från Stockholm till Sankt Petersburg för att arbeta i sin brors juvelerarfirma efter det att deras far, sjökaptenen Jonas Wilhelm Bolin, hade förlist i Engelska kanalen. De framgångsrika svenskarna utnämndes till tsarens hovjuvelerare och kunde snart öppna en filial i Moskva.

Wilhelm Bolin kom att gifta sig med Maria Seitz från Wien. Hon hade begett sig till Moskva 1885 för att arbeta som au pair. Maria hade sin släkt i Österrike, bl.a. brodern Karl Seitz, som mellan 1918 och 1920 var Österrikes provisoriske president och från 1923 borgmästare i Wien fram till oroligheterna 1934.

Släkthistorien går fram och tillbaka i tiden, men läsaren får på detta vis en tydligare bild av de olika karaktärerna. Vissa släktingar får mer utrymme än andra. Gunnar Bolin följer farmorsmor Marias och hennes dotter Karins liv. För dem och deras familjer förändrades det trygga livet den 28 juni 1914, då skotten i Sarajevo avlossades. Kaos uppstod. Skulle nu gamla vänner tvingas kriga mot varandra?

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Grundläggande frågor tvingar sig på: Vem och vad styr egentligen våra liv? Hur mycket kan en enskild människa egentligen bestämma över sitt eget liv? Hur lätt är det att leva under helt annorlunda omständigheter än dem man föddes och växte upp under? Hur mycket ansvarar man för de egna besluten? Hur förändras en människas karaktär och självinsikt under oförutsedda händelser?

Författaren porträtterar sina släktingar med humor och kritiska ögon. Speciellt gäller detta fadern Gerhard, som härstammar från och växte upp under den katastrofala mellankrigstiden i Österrike, då folk svalt och hälften av alla barn led av TBC. Att leva under så knappa förhållanden präglar en människa för livet. För den som har levt länge i Österrike känns Gerhards beteende bekant. Jag har själv mött många äldre personer som inte kan kasta bort en enda liten brödsmula. Gunnar Bolins far är en person med hög integritet och särpräglad humor. Han bryr sig inte om vad andra tänker om honom och driver gärna ganska ogenerat med sina medmänniskor.

Familjen bär på en europeisk historia av sällsynt omfång. Författaren blandar den historiska 1900-talsberättelsen med personliga upplevelser och samtal med fadern, som först i slutet av sitt liv ganska ofrivilligt och med handen för munnen delar med sig av minnen och händelser.

Vi får ta del av familjen Bolins upplevelser och jag lovar, det är en spännande resa!