Scenkonst

Experimenterande iscensättningar med mötet i fokus- Intervju med Tove Salmgren

PDFSkriv ut
Skrivet av Jens Wallén
dec062014

I pretend that you speak, Foto Danjel AnderssonI pretend that you speak, Foto Danjel AnderssonTove Salmgren är danskonstnären som huvudsakligen uttrycker sig med kroppens rörelser. Hon har nyligen haft en föreställning på Moderna Dansteatern i Stockholm och kommer att ha ett residens i början av december. Detta residens ingår i en festival på Moderna Dansteatern.

Vill du berätta lite om dig själv och hur du bestämde dig för att bli dansare? Kan du utveckla lite om dina produktioner och uppsättningar. Det vore även intressant att få veta lite om din verksamhet som konstnär.

– Jag kommer från Umeå, där jag började dansa balett, jazzdans och modern dans i unga tonåren. Det är en stad med en stark danstradition, så dansträningen var strukturerad och följde en slags professionell modell. Lärarna förmedlade kunskapen om att dansen kunde vara en framtidsmöjlighet, alltså ett yrke, och det var något helt nytt för mig. Jag tror att jag vågade satsa på dans initialt för att diverse danslärare uppmuntrade mig att satsa på en professionell bana. Det är intressant hur tillfälligheter, som lite uppmuntran från någon kan generera en livsbana. Visst var jag väldigt intresserad av dans, men utan denna uppmuntran så är jag inte helt säker på att det hade blivit så. Sammanlagt utbildade jag mig under sex år på dansskolor; Balettakademien i Göteborg och Stockholm och sen också Danshögskolan där jag examinerades 2002.

   

Teater: Monsterkonster; regi: Margareta och Ingemar Selander

PDFSkriv ut
Skrivet av Stefan Estby
nov262014

En queerpjäs för barn

En scen ur Monsterkonster Foto RiksteaternEn scen ur Monsterkonster Foto RiksteaternMonsterkonster
manus: Margareta Selander
regihjälp: Ingemar Selander
förlaga till dockor: barnteckningar
dockor och scenografi: Margareta Selander
musik: Frida Selander
medverkande: Lars-Göran och Margareta Selander
Dockteatern Tittut Lundagatan i Stockholm

En huvudfoting möter en figur som saknar händer och fötter och har två mammor. De umgås med monster och talande träd och publiken är med på noterna. Barnen är överens med skådespelarna att man får se ut som man vill och kan och att familjer kan se olika ut. Ett av barnen har en dagiskompis som har två mammor. Så politiskt korrekt som det kan vara, men än sen då?

Alla figurer och all dekor är tillverkad efter barnteckningar. ”Det tog ett halvår, men vi har så många underbara teckningar att vi kunde ha fortsatt ett halvår till,” säger Margareta Selander som måste ha haft ett drygt arbete med att med mycken eftertanke tillverka det som publiken får se. Figurerna måste fungera under föreställningen och hålla för ner- och uppackade på långväga turnéer.

   

Reportage om scenkonst

Experimenterande iscensättningar med mötet i fokus- Intervju med Tove Salmgren

Publicerad i Reportage om scenkonst

Tove Salmgren är danskonstnären som huvudsakligen uttrycker sig med kroppens rörelser. Hon har nyligen haft en föreställning på Moderna Dansteatern i Stockholm och kommer att ha ett residens i början av december. Detta residens ingår i en festival på Moderna …

Om verklighetens eventuella övertag över dikten – ett retrospektivt reportage om ett politiskt scenkonstprojekt med Rodjuret Scenkonst

Publicerad i Reportage om scenkonst

Följande reportage skrevs som dokumentation av ett spännande scenkonstprojekt under våren 2014. Projektet skulle visa sig bli långlivat. Under sommaren spelades föreställningen All the time I was making this I was thinking of you i samband med Backafestivalen på Österlen …

Sceniska rum: Verkligt, overkligt och allt däremellan – i samtal med John Jakobsson, konstnär

Publicerad i Reportage om scenkonst

Artikelserien Sceniska rum undersöker de sceniska rummen i vår verklighet, vår icke-verklighet och allt däremellan. Serien försöker ge oss nya perspektiv på vad dessa sceniska rum är, vad de innebär och var de finns. Genom undersökningen försöker vi förstå förutsättningarna …

Scenkonstens porträtt

En ständig dialog mellan tradition och det nya. Intervju med Tom Fjordefalk

Publicerad i Porträtt

Tom Fjordefalk är en svensk skådespelare och regissör. Han har arbetat med olika former av teater sedan han var barn – Odin Teatret, Indien med dansen Kathakali i spetsen och sedan Teater Schahrazad och Tyst Teater; …

Antonin Artaud. En återtagning av ljuset som mörkret häktar

Publicerad i Porträtt

”Teatern och sångdansen

är de rasande revolternas teater
född ur den eländiga människokroppen
ställd inför problem som den inte förmår genomtränga
eller vars passiva
viljelösa
käbblande
ogenomträngliga,
icke uppenbara karaktär
går den förbi

då dansar den
genom
KHA-KHA
block
oändligt …

Dödsdans och pånyttfödelse Våroffer av Igor Stravinsky

Publicerad i Porträtt

När Igor promenerade vid sin hustrus sida på stranden av Genevesjön under deras hälsovistelse i den schweiziska byn Clarens vaknade vårens krafter så sakteliga. Allt som bidat sin tid och vakat i naturens koder var under uppvaknande. Det var ett …

Kritik om scenkonst

Teater: Monsterkonster; regi: Margareta och Ingemar Selander

Publicerad i Kritik om scenkonst

En queerpjäs för barn

Monsterkonster
manus: Margareta Selander
regihjälp: Ingemar Selander
förlaga till dockor: barnteckningar
dockor och scenografi: Margareta Selander
musik: Frida Selander
medverkande: Lars-Göran och Margareta Selander
Dockteatern Tittut Lundagatan i Stockholm

En huvudfoting möter en figur som saknar händer och fötter …

Teater: Hedda Gabler; Regi: Christian Tomner

Publicerad i Kritik om scenkonst

Hedda Gabler i början på 1900-talet

Hedda Gabler
Skriven av: Henrik Ibsen
Översättning: Stellan Larsson (av Ibsens ursprungliga manus)
Regi: Christian Tomner
Scenografi och kostym: Charles Koroly
Musik och videoarbete: Twice a man
Ljusdesign: Joakim Qvarforth
Medverkande: Michaela Johansson, …

Dans: The Tenth Muse; Koreografi: Sigge Modigh

Publicerad i Kritik om scenkonst

En berättelse om liv och kreativitet

The Tenth Muse
Koreografi: Sigge Modigh
Dansare: Jan-Erik Wikström, Pontus Sundset
Set: Carl Thorborg, Sigge Modigh
Musik: Philip Glass, Brahms
Kostym: Pontus Sundset
Dansmuseet, Stockholm

The Tenth Muse är en berättande dansföreställning om konstnärskap och den …

Debatt om scenkonst

Avhandling om förutsättningarna för Lars Noréns dramatik

Publicerad i Debatt om scenkonst

Allt sedan premiären av Fursteslickaren på Dramaten 1973 har Lars Norén varit rubrikernas man. ”Lägg ner pjäsen så fort som möjligt!” skrev Aftonbladets Allan Fagerström, ”Årets sämsta pjäs” var rubriken på Per Olov Enquists recension i Expressen och de andra …

Ett paraply för scenkonst

Publicerad i Debatt om scenkonst

Det är fredag kväll den 9 maj. Från Röda Stens Konsthall i Göteborg hörs glada skratt och inbjudande musik. Därinne pågår nämligen Scenkonstguidens releasefest. På träverandan påpekar musikalartisten Anna Fallström att Oskar Hanska just har uppträtt med Spoken words. ”Det …

Godai – How to be invisible spränger dansföreställningens gränser

Publicerad i Debatt om scenkonst

Godai – How to be invisible spränger både gränserna för vad en dansföreställning kan förväntas vara – och för var den kan äga rum. Under fyra kvällar föddes och – återföddes den på Hey; it’s Enrico Pallazzo!, i det gamla …