Politik

Moralen – undanträngning eller avskärmning?

PDFSkriv ut
Skrivet av Jan Tullberg
dec032014

Afrikanska migranter i Italien 2014Afrikanska migranter i Italien 2014Denna artikel väger två synsätt mot varandra: 1/ Att bedöma en restriktion av invandring som ett moraliskt och rationellt sätt att skydda den inhemska befolkningen mot undanträngningseffekter, och 2/ Att en restriktiv invandringspolitik har en omoralisk avskärmningseffekt mot potentiella immigranter.

Nationens ekonomi

I ett nationalekonomiskt liberalt perspektiv drivs handel av ekonomiska incitament från konsumenter som köper så bra och billigt som möjligt och företag som gärna ökar sin marknad genom att exportera till utlandet. Men processen drivs också av nationella ekonomiska incitament. Genom att specialisera sig och utnyttja sina komparativa fördelar tjänar nationerna på handel. Detta var centralt när liberala ekonomer som David Ricardo beskrev hur arbetskraft allokeras om från företag vars lönsamhet försämras genom öppnare gränser till företag vars lönsamhet förbättras genom handel. Det skapas vinnare och förlorare bland företag och anställda, men det centrala argumentet är att landet som helhet vinner. Varje land får en ökande BNP per innevånare.

Var finns de sakliga skälen att hata eller känna oro för Ryssland?

PDFSkriv ut
Skrivet av Olle Ljungbeck
nov282014

Olle LjungbeckOlle LjungbeckDet hat, ja krigshets, som nu riktas mot Ryssland kan jag på sakliga grunder inte förstå.

Ryssland har aldrig varit initiativtagare till krig mot Sverige. Däremot har Sverige sedan mer än för tusen år tillbaka härjat i området som i dag är Ryssland.

Mellan 800-1000-talet plundrade och härjade svenska vikingar stora delar av Europeiska Ryssland. Mellan 1285 och en bit in på 1300-talet anföll och inträngde den svenske marsken Torgils Knutsson Ryssland. Han tog sig längst in i Finska viken där han landsteg och försökte stänga ute ryssarna från Östersjön. Svenskarna hade för avsikt att skapa befästningar (och byggde även sådana) för att för framtiden kunna utkräva tull av den sjöfart och handel som var nödvändig för Ryssland.

Tiden därefter har alla krig initierats av svenska kungar.

Trots detta förenade sig Ryssland med Sverige i 1813 års krig mot Napoleon.

Splittra inte den svenska nationen på nato-frågan!

PDFSkriv ut
Skrivet av Sven Hofman
nov212014

Russofobi. En aktuell kommentarRussofobi. En aktuell kommentarDelar av den svenska samhällseliten har bestämt sig för att Sverige bör ansluta sig till militäralliansen Nato och överge sin traditionella säkerhetspolitik som bygger på alliansfrihet och neutralitet i förhållandet mellan maktblocken. Den politiken har varit exempellöst framgångsrik; den har hållit oss utanför krig – om man bortser från expeditionskåren i Afghanistan och deltagandet i bombkriget mot Libyen 2011 – i två hundra år och lett till att Nordeuropa kunnat vara ett lågspänningsområde. Anhängarna till svenskt medlemskap i Nato vill ändra på allt detta.

Det sker på subtila vis. Militäralliansen börjar kallas försvarsallians, men ingen av dess medlemmar är utsatt för något som helst yttre hot: i själva verket är det ju Nato som har krigat på främmande territorium under de senaste femton åren. Man säger att ett Nato-medlemskap skulle vara en försäkringspremie i ett läge där det svenska försvaret ligger för fäfot, men förtiger att Sverige som Nato-land skulle tvingas att rusta upp och att den stora Nato-makten USA sedan länge har kastat sina blickar mot Kina och Sydostasien bort från de europeiska slagfälten. Det heter också att Sverige i praktiken redan är inne i alliansen genom omfattande samövningar, men man blundar för det faktum att omvärlden – inte minst Ryssland – respekterar det svenska utanförskapet.

Reflections on Palestinian Exile

PDFSkriv ut
Skrivet av Abdel-Qader Yassine
nov142014

Abdel-Qader YassineAbdel-Qader YassineI have lived all my life as a refugee in exile. I will probably die before the Israeli occupation army leaves my homeland. A lifetime of exile left me with incurable displacement and unstoppable memory. Memory is residence in time. When I was given a permission to visit my country after 40 years of life in the countries of others, I did not want to relive the landscape but to restore my moments in it.

To sew patches of time together, I want to attach one moment to another, to attach childhood to age, to attach the present to the absent and all presents to all absences, to attach exiles to the homeland and to attach what I have imagined to what I see now.

If you stop to contemplate the cliché a place in history you’ll realize that history is a place. For a place to be a place, however, we have to be able to move in it, to it and from it. When such ability is denied, the place acquires different meanings; it becomes a symbol and an identity. Last week the Germans celebrated the 25th anniversary of the fall of The Berlin Wall . The Berlin Wall and the Israeli Wall cannot be looked at as sites, they are concepts and judgments. A Place is like a childhood, it is not a mass or a structure which stands outside us or which we leave behind, it keeps functioning throughout all stages of life in our actions and reactions. Deprived of my personal geography I cling to my personal history.

Josif Brodskijs dikt Om Ukrainas självständighet

PDFSkriv ut
Skrivet av Stefan Gehander
nov132014

Josif Brodskij Josif Brodskij

Дорогой Карл Двенадцатый, сражение под Полтавой, Bäste Karl den tolfte, slaget vid Poltava,

слава Богу, проиграно. Как говорил картавый, är, gudskelov, förlorat. Snart finns bara,

время покажет — кузькину мать, руины, sa han med skon, raketer och ruiner,

кости посмертной радости с привкусом Украины. och leende lik med stank av Ukraina.

То не зелено-квитный, траченый изотопом, Den aprillgröna fanan, bränd av en isotop,

Berlin för tjugofem år sedan

PDFSkriv ut
Skrivet av Ivo Holmqvist
nov092014
Ivo HolmqvistIvo HolmqvistOm man vill få en aning om den krypande otäcka stämningen i det forna Östtyskland där nästan alla spionerande på alla och många angav både släkt och grannar ska man se två filmer som återskapar den på övertygande vis. I Christian Petzold Barbara (2012) straffas en oppositionell kvinnlig läkare med att skickas från sin tjänst på Berlin-sjukhuset Charité till läkarstationen i en landsortshåla där hon utsätts för ständiga trakasserier. Hon planerar sin flykt till friheten men avstår i sista stund för att i stället hjälpa en stackars flicka att ta sig över Östersjön till Danmark. Nina Hoss i titelrollen är strålande (hon är lika bra i en mindre roll i A Most Wanted Man, den film baserad på en John Le Carré-roman som blev Phillip Seymour Hoffmans sista).
I Christian Schwochows Westen (2013, på Julia Francks roman Lagerfeuer) klarar en kvinna – Jördis Triebel är utmärkt i rollen – av att lämna Östtyskland samman med sin lille son bara för att i övergångslägret finna att livet i väst är komplicerat och att hon också där är påpassad. Hennes förföljelsemani som ett slag utvecklas till regelrätt paranoia har sin grund i det kalla krigets övervakning, från väst lika väl som från öst.
I dagarna är det tjugofem år sedan muren i Berlin äntligen föll. Flera år innan det hände och några år därpå brukade vi bila ner till Prag under påsklovet. Det enda som lyste upp i det betonggråa Östtyskland var blommande gula forsythia och de färgglada påskäggen upphängda på buskarnas kala grenar. Efter ett Berlin-besök strax efter murens fall i november 1989 skrev jag det här, och mindes då hur det var att medan DDR ännu existerade försöka ta sig fram söderut.

Skamligt ogenomtänkta språkpolitiska beslut i budgetpropositionen

PDFSkriv ut
Skrivet av Språkförsvarets styrelse
nov032014

pengarpengarI den budgetproposition som regeringen nyligen lade fram, finns två språkpolitiska beslutsförslag med vittgående negativa konsekvenser. Det ena riktar sig mot svenska språkets ställning i Sverige; det andra mot svenskans ställning utomlands.

Regeringen avser att minska anslaget till Terminologicentrum (TNC) från och med 1 januari 2016 med 4 miljoner kronor.[1] Av anslaget återstår då 273 000 kronor per år. Om budgetpropositionen antas av riksdagen i december 2014, innebär det att TNC från och med år 2016 inte längre kan agera som nationellt centrum för terminologi och fackspråk, d.v.s. utföra sitt uppdrag att verka för en effektiv fackspråklig kommunikation i svenskt näringsliv och samhälle.

Nobelpris och kvotering

PDFSkriv ut
Skrivet av Agnes Karnatz
okt222014

Agnes KarnatzDet finns många argument för och emot kvotering i allmänhet och könskvotering i synnerhet. Vissa tycker att det ska användas för att påskynda resan mot ett jämställt och rättvist samhälle. Motståndarsidan tycker att kvotering är ett alltför stort inskränkande av den individuella friheten för att kunna rättfärdigas av de förutsedda effekterna. Vi känner igen mönstret i denna urkramade debatt. Det behövs nya perspektiv med nya argument, så i vår jakt på dessa vänder vi oss nu till höstens nobelprisutnämnanden. Vilka olika värderingar finns där som kan appliceras på kvoteringsdebatten?

I den storm av kommentarer, diskussioner och utvärderingar som följer annonseringarna av årets nobelpristagare är det lätt att glömma vad det egentligen är som prisas. Runt våra huvuden flyger namn på personer vi nu måste lära känna. Och självklart är det intressant att veta att det där är en man som är japan som gillar glass och vars gammelfarmor var världsmästare i bågskytte – men är allt detta verkligen relevant? För det är väl ändå inte personen, utan personens handlingar och åstadkommanden, som prisas av nobelkommittéerna?

Självklart finns det ofta ett samband mellan en persons egenskaper och dennes verk, men det finns också gott om situationer då detta samband inte existerar. Ett exempel på det är 2012 års nobelpristagare i litteratur Mo Yan. Hans medlemskap i Kinas kommunistparti ledde till anklagelser om att priset tilldelats en anhängare av österns alltigenom onda regim. Men faktum är att det var Mo Yans författarskap, hans litterära verk, som fick Nobelpriset. Och det råkar vara så att dessa verk riktar allt annat än beundran mot Kinas kommunistparti, vilket bekräftas av översättaren Göran Sommardal. ”man måste också se på vad han har skrivit i sina böcker. Är de kritiska mot regimen? Är de kritiska mot politiken? Tar han upp saker som är kontroversiella i sin litteratur? Och svaret är ja”, säger han till Sveriges Radio i oktober 2012.

Med anledning av Putin

PDFSkriv ut
Skrivet av Bertil Falk
okt202014

Ordföranden Vladimir PutinOrdföranden Vladimir PutinDen ryska kulturens betydelse för den gemensamma västerländska kulturen bör inte underskattas. Författare, kompositörer, konstnärer, balettskapare har bidragit med värden av bestående kraft. Sovjetunionen innebar ett avbräck, även om det fanns en undervegetation av modigt skapande, som exempelvis Boris Pasternak och Aleksandr Solzjenitsyn på olika sätt demonstrerade.

Efter den ryska revolutionen och under det kalla krigets dagar avskärmade sig Ryssland från den europeiska och västerländska kulturen och den tillåtna kulturella verksamheten begränsades till en nationalistisk form av socialrealism.

I och med Michail Gorbatjovs perestrojka, Berlinmurens fall och Sovjetunionens splittring i en rad mer eller mindre självständiga nationer samt Boris Jeltsins framträdande föreföll det som om Ryssland skulle förvandlas till en demokrati, ingå i en europeisk gemenskap och inta en självklar och fredlig plats inom den västerländska kultur, som i dag har blivit en del av en global kultur där bland annat japansk och indisk kultur i allt högre grad ingår som tydliga inslag i väven.

Ryssland kunde ha blivit en viktig nation för välstånd och framsteg, men tyvärr efterträddes Jeltsin av Putin, som visserligen umgås med västs potentater på ett helt annat sätt än de gamla sovjetiska dignitärerna, men som i grunden är en reaktionär nationalistisk KGB-danad kommissarie av sovjetiskt snitt, som systematiskt har gått in för att nedrusta den nyvunna yttrandefriheten och demokratin och upprusta krigsmakten med den kalla krig-artade situation vi nu ser växa fram.

Löfvens debut

PDFSkriv ut
Skrivet av Sven Hofman
okt032014

Kjell Stefan LöfvenKjell Stefan LöfvenFast, lågmäld och litet gammaldags var Stefan Löfvens regeringsförklaring. Karlen ingav pondus: Löfven är trots allt mera av folktalare än den ständigt ängslige Fredrik Reinfeldt. Tyvärr hade Löfven inte frigjort sig från det parlamentariska oskicket från Perssons och Reinfeldts dagar att besätta viktiga ministerposter med personer utan eget riksdagsmandat. I ett läge när mycket av regeringsmakten kommer att vila på förankring i olika riksdagsläger kan detta synas äventyrligt.

Det var för all del skickligt av Löfven att få undan Urban Ahlin som en framtida utrikesminister – så svajig som denne har varit i sina säkerhets- och utrikespolitiska ställningstaganden. Men bättre hade varit att skicka denne som svensk FN-ambassadör med bundet uppdrag till New York där Sverige nu söker en plats i säkerhetsrådet. Som riksdagens talman gjorde Ahlin ett synnerligen valhänt intryck vid sin premiär.

Man bör vara försiktig med att recensera regeringsförklaring – det är ju dåden, inte orden som räknas. En viktig markering var ändå att statsministern uteslöt en svensk anslutning till den tämligen aggressiva militärpakten Nato. Han tog också helt naturligt avstånd från den ryska annektionen av Krim och Rysslands olovliga inblandning i ett grannlands inre angelägenheter. Men man lade samtidigt märke till att det inte fanns ett ord av kritik mot USA:s och dess allierades flagranta kränkningar av folkrätten i och med det genomförda och pågående bombkriget i Irak och Syrien.

Fler artiklar…

Sida 1 av 19.

Om den fria debatten

Yttrandefriheten omfattar rätten att yttra och föra fram åsikter utan censur, begränsning eller någon typ av bestraffning enligt FN:s deklaration. Vårt val att inte profilera oss politiskt är det som skiljer Tidningen Kulturen från många tidningar i Sverige. Ingen artikel  speglar Tidningen Kulturens estetiska, politiska, etiska åsikter, utan tillhör enbart den enskilda författaren till varje essä, porträtt, reportage, krönika, recension eller insändare vi publicerar.