Politik
Moralen – undanträngning eller avskärmning?
Afrikanska migranter i Italien 2014Denna artikel väger två synsätt mot varandra: 1/ Att bedöma en restriktion av invandring som ett moraliskt och rationellt sätt att skydda den inhemska befolkningen mot undanträngningseffekter, och 2/ Att en restriktiv invandringspolitik har en omoralisk avskärmningseffekt mot potentiella immigranter.
Nationens ekonomi
I ett nationalekonomiskt liberalt perspektiv drivs handel av ekonomiska incitament från konsumenter som köper så bra och billigt som möjligt och företag som gärna ökar sin marknad genom att exportera till utlandet. Men processen drivs också av nationella ekonomiska incitament. Genom att specialisera sig och utnyttja sina komparativa fördelar tjänar nationerna på handel. Detta var centralt när liberala ekonomer som David Ricardo beskrev hur arbetskraft allokeras om från företag vars lönsamhet försämras genom öppnare gränser till företag vars lönsamhet förbättras genom handel. Det skapas vinnare och förlorare bland företag och anställda, men det centrala argumentet är att landet som helhet vinner. Varje land får en ökande BNP per innevånare.
Var finns de sakliga skälen att hata eller känna oro för Ryssland?
Olle LjungbeckDet hat, ja krigshets, som nu riktas mot Ryssland kan jag på sakliga grunder inte förstå.
Ryssland har aldrig varit initiativtagare till krig mot Sverige. Däremot har Sverige sedan mer än för tusen år tillbaka härjat i området som i dag är Ryssland.
Mellan 800-1000-talet plundrade och härjade svenska vikingar stora delar av Europeiska Ryssland. Mellan 1285 och en bit in på 1300-talet anföll och inträngde den svenske marsken Torgils Knutsson Ryssland. Han tog sig längst in i Finska viken där han landsteg och försökte stänga ute ryssarna från Östersjön. Svenskarna hade för avsikt att skapa befästningar (och byggde även sådana) för att för framtiden kunna utkräva tull av den sjöfart och handel som var nödvändig för Ryssland.
Tiden därefter har alla krig initierats av svenska kungar.
Trots detta förenade sig Ryssland med Sverige i 1813 års krig mot Napoleon.
Splittra inte den svenska nationen på nato-frågan!
Russofobi. En aktuell kommentarDelar av den svenska samhällseliten har bestämt sig för att Sverige bör ansluta sig till militäralliansen Nato och överge sin traditionella säkerhetspolitik som bygger på alliansfrihet och neutralitet i förhållandet mellan maktblocken. Den politiken har varit exempellöst framgångsrik; den har hållit oss utanför krig – om man bortser från expeditionskåren i Afghanistan och deltagandet i bombkriget mot Libyen 2011 – i två hundra år och lett till att Nordeuropa kunnat vara ett lågspänningsområde. Anhängarna till svenskt medlemskap i Nato vill ändra på allt detta.
Det sker på subtila vis. Militäralliansen börjar kallas försvarsallians, men ingen av dess medlemmar är utsatt för något som helst yttre hot: i själva verket är det ju Nato som har krigat på främmande territorium under de senaste femton åren. Man säger att ett Nato-medlemskap skulle vara en försäkringspremie i ett läge där det svenska försvaret ligger för fäfot, men förtiger att Sverige som Nato-land skulle tvingas att rusta upp och att den stora Nato-makten USA sedan länge har kastat sina blickar mot Kina och Sydostasien bort från de europeiska slagfälten. Det heter också att Sverige i praktiken redan är inne i alliansen genom omfattande samövningar, men man blundar för det faktum att omvärlden – inte minst Ryssland – respekterar det svenska utanförskapet.
Reflections on Palestinian Exile
Abdel-Qader YassineI have lived all my life as a refugee in exile. I will probably die before the Israeli occupation army leaves my homeland. A lifetime of exile left me with incurable displacement and unstoppable memory. Memory is residence in time. When I was given a permission to visit my country after 40 years of life in the countries of others, I did not want to relive the landscape but to restore my moments in it.
To sew patches of time together, I want to attach one moment to another, to attach childhood to age, to attach the present to the absent and all presents to all absences, to attach exiles to the homeland and to attach what I have imagined to what I see now.
If you stop to contemplate the cliché a place in history you’ll realize that history is a place. For a place to be a place, however, we have to be able to move in it, to it and from it. When such ability is denied, the place acquires different meanings; it becomes a symbol and an identity. Last week the Germans celebrated the 25th anniversary of the fall of The Berlin Wall . The Berlin Wall and the Israeli Wall cannot be looked at as sites, they are concepts and judgments. A Place is like a childhood, it is not a mass or a structure which stands outside us or which we leave behind, it keeps functioning throughout all stages of life in our actions and reactions. Deprived of my personal geography I cling to my personal history.
Josif Brodskijs dikt Om Ukrainas självständighet
Josif Brodskij
Дорогой Карл Двенадцатый, сражение под Полтавой, Bäste Karl den tolfte, slaget vid Poltava,
слава Богу, проиграно. Как говорил картавый, är, gudskelov, förlorat. Snart finns bara,
время покажет — кузькину мать, руины, sa han med skon, raketer och ruiner,
кости посмертной радости с привкусом Украины. och leende lik med stank av Ukraina.
То не зелено-квитный, траченый изотопом, Den aprillgröna fanan, bränd av en isotop,
Berlin för tjugofem år sedan
Ivo HolmqvistOm man vill få en aning om den krypande otäcka stämningen i det forna Östtyskland där nästan alla spionerande på alla och många angav både släkt och grannar ska man se två filmer som återskapar den på övertygande vis. I Christian Petzold Barbara (2012) straffas en oppositionell kvinnlig läkare med att skickas från sin tjänst på Berlin-sjukhuset Charité till läkarstationen i en landsortshåla där hon utsätts för ständiga trakasserier. Hon planerar sin flykt till friheten men avstår i sista stund för att i stället hjälpa en stackars flicka att ta sig över Östersjön till Danmark. Nina Hoss i titelrollen är strålande (hon är lika bra i en mindre roll i A Most Wanted Man, den film baserad på en John Le Carré-roman som blev Phillip Seymour Hoffmans sista).Skamligt ogenomtänkta språkpolitiska beslut i budgetpropositionen
pengarI den budgetproposition som regeringen nyligen lade fram, finns två språkpolitiska beslutsförslag med vittgående negativa konsekvenser. Det ena riktar sig mot svenska språkets ställning i Sverige; det andra mot svenskans ställning utomlands.
Regeringen avser att minska anslaget till Terminologicentrum (TNC) från och med 1 januari 2016 med 4 miljoner kronor.[1] Av anslaget återstår då 273 000 kronor per år. Om budgetpropositionen antas av riksdagen i december 2014, innebär det att TNC från och med år 2016 inte längre kan agera som nationellt centrum för terminologi och fackspråk, d.v.s. utföra sitt uppdrag att verka för en effektiv fackspråklig kommunikation i svenskt näringsliv och samhälle.
Nobelpris och kvotering
Agnes KarnatzDet finns många argument för och emot kvotering i allmänhet och könskvotering i synnerhet. Vissa tycker att det ska användas för att påskynda resan mot ett jämställt och rättvist samhälle. Motståndarsidan tycker att kvotering är ett alltför stort inskränkande av den individuella friheten för att kunna rättfärdigas av de förutsedda effekterna. Vi känner igen mönstret i denna urkramade debatt. Det behövs nya perspektiv med nya argument, så i vår jakt på dessa vänder vi oss nu till höstens nobelprisutnämnanden. Vilka olika värderingar finns där som kan appliceras på kvoteringsdebatten?
I den storm av kommentarer, diskussioner och utvärderingar som följer annonseringarna av årets nobelpristagare är det lätt att glömma vad det egentligen är som prisas. Runt våra huvuden flyger namn på personer vi nu måste lära känna. Och självklart är det intressant att veta att det där är en man som är japan som gillar glass och vars gammelfarmor var världsmästare i bågskytte – men är allt detta verkligen relevant? För det är väl ändå inte personen, utan personens handlingar och åstadkommanden, som prisas av nobelkommittéerna?
Självklart finns det ofta ett samband mellan en persons egenskaper och dennes verk, men det finns också gott om situationer då detta samband inte existerar. Ett exempel på det är 2012 års nobelpristagare i litteratur Mo Yan. Hans medlemskap i Kinas kommunistparti ledde till anklagelser om att priset tilldelats en anhängare av österns alltigenom onda regim. Men faktum är att det var Mo Yans författarskap, hans litterära verk, som fick Nobelpriset. Och det råkar vara så att dessa verk riktar allt annat än beundran mot Kinas kommunistparti, vilket bekräftas av översättaren Göran Sommardal. ”man måste också se på vad han har skrivit i sina böcker. Är de kritiska mot regimen? Är de kritiska mot politiken? Tar han upp saker som är kontroversiella i sin litteratur? Och svaret är ja”, säger han till Sveriges Radio i oktober 2012.
Med anledning av Putin
Ordföranden Vladimir PutinDen ryska kulturens betydelse för den gemensamma västerländska kulturen bör inte underskattas. Författare, kompositörer, konstnärer, balettskapare har bidragit med värden av bestående kraft. Sovjetunionen innebar ett avbräck, även om det fanns en undervegetation av modigt skapande, som exempelvis Boris Pasternak och Aleksandr Solzjenitsyn på olika sätt demonstrerade.
Efter den ryska revolutionen och under det kalla krigets dagar avskärmade sig Ryssland från den europeiska och västerländska kulturen och den tillåtna kulturella verksamheten begränsades till en nationalistisk form av socialrealism.
I och med Michail Gorbatjovs perestrojka, Berlinmurens fall och Sovjetunionens splittring i en rad mer eller mindre självständiga nationer samt Boris Jeltsins framträdande föreföll det som om Ryssland skulle förvandlas till en demokrati, ingå i en europeisk gemenskap och inta en självklar och fredlig plats inom den västerländska kultur, som i dag har blivit en del av en global kultur där bland annat japansk och indisk kultur i allt högre grad ingår som tydliga inslag i väven.
Ryssland kunde ha blivit en viktig nation för välstånd och framsteg, men tyvärr efterträddes Jeltsin av Putin, som visserligen umgås med västs potentater på ett helt annat sätt än de gamla sovjetiska dignitärerna, men som i grunden är en reaktionär nationalistisk KGB-danad kommissarie av sovjetiskt snitt, som systematiskt har gått in för att nedrusta den nyvunna yttrandefriheten och demokratin och upprusta krigsmakten med den kalla krig-artade situation vi nu ser växa fram.
Löfvens debut
Kjell Stefan LöfvenFast, lågmäld och litet gammaldags var Stefan Löfvens regeringsförklaring. Karlen ingav pondus: Löfven är trots allt mera av folktalare än den ständigt ängslige Fredrik Reinfeldt. Tyvärr hade Löfven inte frigjort sig från det parlamentariska oskicket från Perssons och Reinfeldts dagar att besätta viktiga ministerposter med personer utan eget riksdagsmandat. I ett läge när mycket av regeringsmakten kommer att vila på förankring i olika riksdagsläger kan detta synas äventyrligt.
Det var för all del skickligt av Löfven att få undan Urban Ahlin som en framtida utrikesminister – så svajig som denne har varit i sina säkerhets- och utrikespolitiska ställningstaganden. Men bättre hade varit att skicka denne som svensk FN-ambassadör med bundet uppdrag till New York där Sverige nu söker en plats i säkerhetsrådet. Som riksdagens talman gjorde Ahlin ett synnerligen valhänt intryck vid sin premiär.
Man bör vara försiktig med att recensera regeringsförklaring – det är ju dåden, inte orden som räknas. En viktig markering var ändå att statsministern uteslöt en svensk anslutning till den tämligen aggressiva militärpakten Nato. Han tog också helt naturligt avstånd från den ryska annektionen av Krim och Rysslands olovliga inblandning i ett grannlands inre angelägenheter. Men man lade samtidigt märke till att det inte fanns ett ord av kritik mot USA:s och dess allierades flagranta kränkningar av folkrätten i och med det genomförda och pågående bombkriget i Irak och Syrien.
Fler artiklar…
- Barns arbete i dagens Sverige – hot eller möjlighet?
- Höger, vänster, mitten
- Psalmsång mot nazism
- Val 2014
- Mitt motgift mot främlingskap
- Valets segrare
- Palestinakonflikten – orsaker och lösning
- Nej till program och allianser!
- Moralism som migrationspolitik
- Mas(sa)krering av kulturen
- Frågor om den mellannordiska språkförståelsen inför riksdagsvalet 2014
- Historiefiering
- En krisskapande politik och inte en politik för fred
- Ladislav Bielik, Peter Bielik, Warszawapaktens invasion av Tjeckoslovakien 1968, upphovsrättens usurpering och Ryssland vs. Ukraina
- Den osaliga osäkerheten. Om konflikter på och utanför plan
- Collateral damage
- Mörkläggning!
- Hur många palestinier till måste dö?!
- Folkmord som politisk strategi
- Öppen kritik av den psykiatriska vården
- Nationalism är inte fascism
- Ett folk, ett rike och en enda sanning
- Ett brott mot palestinierna
- Sommartrafiken – en falsk trygghet
- Kampen om Palestina
- Det ryska hotet mot Sverige
- Fireworks
- En analys av egyptenspecialisten Sameh Egyptson
- Europaparlamentsvalet 2014 – Unionens okända demokrati?
- En krossad dröm firas den 15 maj
- Rysshatarna har en hård hemläxa
- Talet om revolution
- Är yttrandefrihet en universell mänsklig rättighet?!
- De känslokalla och cyniska
- Här! Vid regnbågens slut
- Är den svenska kulturen en konstruktion?
- Det som ensidigt ses som den goda kampen kan bli dess motsats om den innebär kravlöshet
- ”Du ställer bara frågorna men när får vi svar?” Nordiska Skolledarkongressen 2014
- Om historiens glömska
- Är vänstern verkligen vänstern?
- Ryssland handlar i självförsvar
- Det ryska skottet i foten
- Europa blundar för romernas situation
- Det fallna imperiets svåra försyndelse
- När målsättningen med utrikespolitiken och diplomatin är att skapa kriser och destabilisera andra länder
- Ungern inför ett svårt val
- Att styra världen som en marknad
- Frågor till vice partiledaren i Centerpartiet tillika barnläkaren Anders W Jonsson?
- Den palestinska nationella myndigheten: En Polisstat par Excellence
- Vänstervriden moralism är dålig för kulturen
- En fråga om ålder
- Statsministerns jultal 2013: Hårdför verklighet
- Privat stiftelse – Klåfingrig Allianspolitik
- USA – landet vi älskar att hata
- På Yttrandefrihetsgrundlagens grund
- Om Kobra och Ungern igen
- Måste egyptierna välja mellan pest och kolera?
- Rasismen kliver återigen in i min vardag
- Kalle Bildt den internationella scenens största narr
- Ingen person kan bli en framgångsrik folkledare som inte har medvetna medborgare med sig
- Angående frågan om Migrationsverket har bemyndigande att utfärda permanent uppehållstillstånd för syrier?
- Björklund och kattlådorna – Vanvård av det svenska utbildningssystemet
- Tertium non datur – En sång till skönhetens lov
- Mot en ny konservativ kulturpolitik!
- En tysklärarens minnesanteckningar
- Kvinnor eller häxor
- Läkare skall rädda liv och bota – inte stympa
- A Proven Solution to the Syrian Crisis
- Vi har inte längre en reell demokrati och inte heller ett fungerande rättssystem
- The Stones Cry Out
- Regeringen slår återigen mot de arbetslösa
- Varning om -ismer
- En tickande bomb om vi inte ger tydliga signaler i tid
- The Bergoglios list
- Såret som blöder invärtes…
- Som i en hönsgård när räven varit där
- De goda, rättfärdiga och moraliskt överlägsna
- Olle Ljungbeck skriver inte på uppropet, "Sverige räcker åt alla"
- SVT:s särställning bör problematiseras
- Skuld sitter inte i generna
- Vår katastrofala Rysslandsexpertis
- Nordisk fredsforskare: Västs interventioner genomdrivs med ”false flags”
- Nu måste det bli ett slut på dårskapen
- Ungdomar, bojkotta riksdagspartierna!
- Vi måste återerövra demokratin
- Jan och Olof – överklasspojkar i maktens korridorer
- 65 år av lidande och orättvisa
- Angående Israels bombanfall mot Syrien
- Vems problem är Omar Mustafa?
- Vem är du som ser välfärdslandet?
- Myten om ”flyktingfloden”
- Guy Debord och samhället som skådespel
- Öppet brev till kulturministern Lena Adelsohn Liljeroth, generaldirektören för Statens musikverk, Stina Westerberg samt ledamöterna i Riksdagens kulturutskott
- Uppdrag Gransknings ansvarslösa hetsjakt
- Välfärden i Sverige är på väg att nedmonteras
- Det här irriterar mig
- Håller Egypten på att talibaniseras? En kort översikt över Muslimska brödraskapets historia
- Försök till försoning genom musik
- Ensidig och oärlig beskrivning av Egypten är ett större hot mot demokratin, Anne Edelstam!
- Italiens ambassadör Angelo Persiani om den ekonomiska ”krisen”
- Israel är en lögnaktig stat
- Ungerns judiske antisemit
- Isolerat Iran får stöd av 120 länder
- Självbränning i Tunisien slutade med en pinsam avbön i Sverige
- Ungern nu och då och i svensk kulturpolitik
- Regeringen har lagstiftat bort naturskyddet
- Slaget om Aleppo och Syriens contrasgerilla
- LRF försvarar en sjuk sak
- Revolt i Arabien
- Folk har vant sig
- Om muslimer kan man skiva vadsomhelst
- Försvaret och folket
- Frågan är om socialdemokraterna är regeringsdugliga i nuläget
- Statsministerns jultal 2011 – Årets smällkaramell eller kraftfull kvalitetssäkring?
- Ansvarslös moderat miljöpolitik
- Vandalism av vägskyltar är ett uttryck för rasism
- Kulturarbetare i Sverige – protestera mot Sveriges Nej!
- Moderat krigsförklaring mot naturvården
- S talar vänster och handlar höger
- Palestiniernas rätt att återvända: Konfliktens mest angelägna fråga
- A Letter to President Obama
- Svar till Jimmie Åkesson
- Vad händer med USA:s ekonomi?
- S skatteoffensiv
- "Konsten att strula till ett liv" – Svenskt Näringsliv som en riktig veta bättre typ
- Samhället är dess medborgare och den överideologi som styr det
- Ska jag vara stolt eller tacksam?
- Fasansfulla fas 3
- Nu är tiden inne för S!
- Låt marknaden vara med och finansiera framtidens välfärd
- S lär av M
- Åbent brev til Danmark fra Sverige:
- Reinfeldt: The survival of the fittest
- Skydda Skogen inför valet
- Ett omorganiserat FN krävs för effektivare hjälpinsatser
- Alliansens politik sätter människor i strykklass
- Förkortade människoliv är en lättviktig bieffekt i "växthuset"
- Inga opinionsundersökningar!
- "Han gjorde ett fantastiskt jobb!"
- Israel har alltid brutit mot folkrätten
- Vem anföll vem? Pinsam journalistik i SR och SvT
- Sverigedemokraterna stödjer Israels politik i Gaza
- Sim sala bim och 100 000 nya jobb?
- Hotad yttrandefrihet
- Vargjaktens vara eller inte vara, det är frågan?
- Arbetslinjens sanning och konsekvens
- Friheten att tro – och aldrig tvivla
- En blick framåt: Framtidsstaten Palestina
- Palestiniers rätt är enda fredschansen
- Colombia importerar inte sprängmedel från Sverige
- Varför exporterar Sverige vapen till Latinamerika?
- Sverigedemokraternas framgångar är inte deras eget verk
- Fredspris till framtida goda gärningar
- Göran Hägglund och verkligheten
- Mona Sahlin – att vara eller icke vara som socialdemokratisk partiledare
- Försäkringskassans policy och de nya moderaterna
- Kändisar bryter tystnaden om 11 september
- "Var är LO?" undrar arbetsmarknadsminister Sven-Otto Littorin
- Vilka förtjänar tillträde till välfärdssamhället?
- Egmont symbol för svensk mentalitet?
- Politisk TV-reklam äventyrar journalistikens grundprincip
- Folkpartiet i konfrontation med sin politiska själ
- Motståndskampen enligt irakierna själva
- Ska kriget aldrig upphöra?
- Obligatorisk partiupplösning för ett mer demokratiskt Sverige
- USA:s säkerhetstjänst ifrågasätter 11 september
- Fackföreningsrörelsens själ
- Den radikala högern på frammarch i Europavalet
- Utveckling av den humana försvarspolitiken
- Det ekonomiska kapitalets okontrollerbara liv
- 11 september – En vägspärr eller en genväg till fred och demokrati?
- Fackföreningsrörelsens paradox
- Nu krävs besinning och solidaritet för att rädda samhällsekonomin
- Följden av överheters förakt blir krökt rygg eller konfrontation
- Krigföringens plats i det globala demokratibygget
Sida 1 av 19.






























166
12596
12762
54807