Vy över Rom vid Evolas födelseår 1898. Okänd fotograf.

Julius Evola - från dadaismen till traditionen



Tidningen Kulturens Bo I Cavefors porträtterar Julius Evola, esoterisk författare och dadaavantgardist, fortfarande á part i det dekadenta Europa.

UR ARKIVET

evola

Bushidofilosofin lär samurajen att han är Ingen, att han bör leva av Intet. Att leva i kaliyuga visste även Gottfried Benn vad det var, men för honom förblev kaliyuga livet ut en önskedröm, nära förknippad med den italienske filosofen Julius Evola. Den romerska örnen och den ariska örnen möttes i kampen mot vad de kallade "de gamla kyrkorna". Att rasera de gamla kyrkorna för att bygga nya och att skärpa klassmedvetandet är idéer som också förekommer hos Hermann Hesse. Med "kyrkor" menas i dessa sammanhang ej endast religiösa samfund utan också politiska partier, förlegade ideologier, stagnerade livsmönster. I ett brev till förläggaren Peter Suhrkamp (27.4.1935) skriver Hesse om en värld som lider av ett av "den gudomliga ordningen" skapat allmänt förfall. Liknande tankar finner man i Ernst Jüngers och Carl Schmitts dagboksanteckningar. Som Jünger och Schmitt ingår Evola i en flerhundraårig konservativt radikal tradition. De är obundna av religioner, statsbildningar och etniska skillnader.

Detta är naturligtvis oacceptabelt för den som för överskådlighetens och kontrollens skull vill ha varje individ, varje meningsyttring, varje tanke, vartenda agerande, varje opposition, placerad i fack, lättåtkomlig, enkel att manipulera och som snabbt kan sättas inom reellt lås-och-bom eller beläggas med munkavle. Det är det som kallas repressiv tolerans.

Evolas politiska filosofi utgörs av ett antal hedersrelaterade värdebegrepp, som i mycket sammanfaller med bushidofilosofin: trohet, tålamod, välvilja mot de svaga och undertryckta, viljan att tjäna andra utan att sko sig själv.

Stöd Tidningen Kulturen

Tidningen Kulturen är gratis att läsa, men inte att producera...

Stöd oss med en femtiolapp i månaden!

Klicka här:
Bidra till Kulturen
Betalas via PayPal.

Lundensaren Göran Dahl menar i en artikel i tidskriften Res Publica (Nr.29) att sådana livsmål gör Evola till fascist. Men det finns intressantare och mer intelligenta aspekter på Evola, tex Evolas gode vän, den italienske filosofen Carlo Michelstaedter, född 1887 och död vid unga år, med revolverns hjälp, år 1910. Michelstaedter är en av huvudpersonerna i den även i Sverige uppmärksammade boken Ett annat hav (1992) av Claudio Magris. Den ena av de tre huvudpersonerna i Magris bok är författaren själv. En av de båda andra är Nico, som drömmer om att vara fri från alla icke-absoluta sammanhang. I dagboken skriver Carlo att han önskar vara ensam med "det bara, nakna Jaget, viljans stiltje". Carlo, Enricos älskade, tar sitt liv. Vad Magris skriver att Carlo skriver i sin dagbok, återfinns i Carlo Michelstaedters La Persuasione e la rettorica, postumt publicerad i Genève 1913.

I Le Persuasione... finns det "slutliga ordet, diagnosen på den sjukdom som fräter civilisationen", skriver Magris/säger Enrico. "Övertygelse är att i nuet ha full kontroll över sin person, förmågan att leva varje ögonblick fullt ut, utan att offra det för något som man hoppas skall ske så snart som möjligt". Vad Magris, i Michelstaedters anda, skriver kunde inte ha sagts tydligare varken av Japans samurajer eller av Evola, eller av Camus, eller av Jüngers anark. Magris bok Ett annat hav ger i lättläst form röst åt ett feodalt tänkande, åt en verkligt demokratisk filosofi, fjärran från parlamentarisk skendemokrati, med starkt existentiella drag, som i sartreism, jesperism och nietzscheanism. Samurajerna, Michelstaedter och Evola är främmande för estetiskt kompromissande, människans Vara måste ges möjlighet nå fram till djärva äventyr utan att behöva förlita sig på den inlärda grammatiken, på poesin och poeter "som fjäskar för verkligheten". Existentiell öppenhet kräver givetvis att den intresserade vågar och är villig att med öppna öron och ögon fånga in de mystiska existenserna bortom judendomens (Michelstaedter var jude) och kristendomens dogmer, vilket innebär att den som ger sig ut på vandringen varken kan vara anti-semit eller ombud för anti-krist.

Under första världskriget tjänstgjorde Julius Evola (1898-1974) som artilleriofficer, som frontsoldat. Efter kriget deltog han i dadaistiska och futuristiska projekt, studerade filosofi, gav åren 1927-1929 ut tidskriften Ur och medarbetade i tidskriften Torre. Vid ett av de allierades flygangrepp mot Wien, under andra världskriget, i krigets slutskede, skadades Evola allvarligt. Han återvände till Rom 1948, förlamad från underlivet och nedåt.

Javisst var Evola fascist. När fascismen fortfarande var socialt radikal. Men Mussolini och hans "rörelse" förändrades och fick andra tillbedjare, t ex Winston Churchill, medan det visade sig att Evolas ideal var omöjliga att förena med den sekulariserade och alltmer kapitalistiskt orienterade fascismen. Även Jünger konstaterade på ett tidigt stadium att såväl de fascistiska och national-socialistiska, som de socialistiska och kommunistiska "rörelserna" och samhällssystemen och ideologierna endast är burleska variationer på det välkända temat om den småborgerliga bourgeoisiens glödande vilja till makt.

Michelstaedter är en av de tänkare Evola oftast nämner som förebild. En annan man är Otto Braun (1875-1918), som redan vid 13 års ålder analyserar Nietzsches Zarathustra:

"Es ist sehr sonderbar, dass ich durch Nietzsche niemals das Prinzip des Sich-Auslebens hörte, immer nur das grösster Pflichterfüllung, allerdings nicht in bougeoisien Sinne".

Braun, Evola, Hermann von Keyserling och Otto Weininger (1880-1903) avvisade såväl tok-marxism som idioti-amerikanism, vilket inte innebar att de tog avstånd varken från Marx eller Adams. (Parentetiskt kan det vara värt nämna att August Strindberg brevväxlade med Weininger. Vad Weiniger presenterar, skrev Strindberg i ett brev till Arthur Gerber "är inte åsikter, det är upptäckter!" Weininger, jude, var även starkt kritisk till tidens sionistiska rörelser.)

Ofta knyter man an Evolas filosofi till Platon och tysk idealism och menar att hans idéer står i skarp kontrast till två andra stora nutida italienska filosofer, Giovanni Gentile och Benedetto Croce. Det är en farlig feltokning även om också tysk idealism värnar om stora mål som trohet, rättvisa och frihet. Men Evolas - och samurajernas - filosofi når bortom de tyska idealisternas humanism. Målet är istället sträng konformitet, en strävan efter en "andlig monarki" av Guds Nåd, och detta, kan snabbt konstateras, står verkligen i kontrast till de ledarprinciper som under förta hälften av 1900-talet praktiserade i såväl Berlin som Rom som Moskva. Evola konstaterade att vissa kretsar inom SS försökte forma organisationen till en "orden" med starka ideella och feodalt aristokratiska drag, vad som i andra sammanhang (t.ex. av Harald Strohm i Die Gnosis und der Nationalsozialismus, 1997) kallas för "sadistiska ambitioner", hårdhet och "brutalitet". Går man vidare i litteraturen träffar man snabbt på satanisten Aleister Crowley, som med anspelning på Uppenbarelseboken 13:1 kallade sig för The Beast. Crowley lär ha haft nära kontakter med SS. Alltså: var SS, Schutz-Staffel, endast den offentliga beteckningen för SS, medan det hemliga och verkliga ordensnamnet anknöt till Crowleys S(ilver) S(tar)? Är detta endast kuriosakunskap? Möjligen. Troligen.

Evolas egentliga tema är istället att det behövs nya "radikala grupper" som drar upp klara "gränser mellan vän och fiende". Evola ger vänstern rätt när den hävdar att vår tids konservativa partier och ideologier sällan uppträder som försvarare av konservativa idéer utan att de istället tjänstgör som springpojkar åt en klart definierad finansvärld, de mer eller mindre fast organiserade kapitalistiska grupper vilka "endast vill till sin egen fördel föreviga regimer som innebär fördelar åt den egna sidan och social orättfärdighet åt den andra sidan" (Evola).

Evola vill ett samhälle, en statsform, vars ledande principer är "suveränitet, auktoritet och legitimitet" och sådant kan endast uppnås genom aeterna auctoritas, genom auktoriteter som ger karaktär och styrka åt den enskilda staten, en absolutistisk härskarform: endast inom oligarkin kan den "vanlige" medborgaren garanteras personlig frihet. Evola går i sin argumentation till attack mot den allmänt godtagna, men falska, historieskrivning som hävdar att den europeiska feodalismen under antiken och medeltiden byggde på vapenmakt och våld; i själva verket fanns det en ömsesidig intressegemenskap mellan furste och medborgare av samma slag som präglade det japanska feodala samhället.

Weininger och Evola hävdar att politiker valda till sina ämbeten i parlamentariska demokratier, är despoter som likt folktyrannerna i länder där aristokratiska regimer slagits i spillror, oombedda talar och agerar i folkets och i det allmännas namn. I praktiken leder detta till terror och despotism eftersom dessa politiker endast kan förfäkta en åsikt och agera utifrån kollektivets, massans, stöd. Evola menar istället att avstånd samtidigt skapar auktoritet och verkligt samförstånd mellan furste och folk. För demokratiska politiker är situationen den motsatta: makthavaren/politikern tvingas sträva efter att avskaffa avståndet till folket, som samtidigt uppmanas att se makthavaren/politikern som en av folket. Makthavaren/politikern vill vara en "av folket" även om han på grund av sin maktställning aldrig kan agera som en "av folket". Den demokratiska makthavaren misstror principen om att toppen blir högre om basen breddas; strävan efter "popularitet" leder till vad Weininger kallar "ett ömsesidigt prostituerande".

Text Bo Cavefors
Tidningen Kulturen vill återupprätta den kulturkritiska essän som litterär form. Det för att visa på konst och humanioras betydelse i denna mörka tid. Förenklade analyser av vår samtid finns det gott om, men i TK vill vi fördjupa debatten och visa på den komplexitet som speglar vår samtid.

Tidningen Kulturen är gratis att läsa, men inte att producera...

Stöd oss med en femtiolapp i månaden!

Klicka här:
Bidra till Kulturen
Betalas via PayPal.

UTGÅVA 2020:4 | ARKEOLOGI

Europa

Kvinnans ställning i de europeiska länderna sedan Upplysning…

Lilian O. Montmar skriver några rader om jämställdhet och könsroller under de senaste århundradena.

Av: Lilian O. Montmar
2020 | 4 | ARKEOLOGI | 01 mars, 2021

Foto: Marcus Bornestav. CC BY-SA 3.0

Rönn (och Oxel)

Det svenska namnet rönn tros helt enkelt betyda röd, eller att ”bli röd”, att rodna, att ”rönna”.

Av: Johannes Söderqvist
2020 | 4 | ARKEOLOGI | 04 mars, 2021

Foto: jplenio

Dagar i ljus och frihet – Intervju med Nikanor Teratologen

En intervju mellan Freke Räihä och Nikanor Teratologen, tvärs genom "Sveas undermåliga brunhål".

Av: Freke Räihä
2020 | 4 | ARKEOLOGI | 01 mars, 2021

Bagarstugan i Björkelund där Eyvind Johnson föddes år 1900. Foto: Xauxa (Håkan Svensson)

Eyvind Johnson : Att läsa, att resa, att skriva

Björn Gustavsson skriver om Eyvind Johnson och hans flykt i resandet.

Av: Björn Gustavsson
2020 | 4 | ARKEOLOGI | 01 mars, 2021

Miguel Cervantes. Porträtt från år 1600. Möjligen av Juan de Jáuregui.

Don Quijote som en antielitistisk, antirasistisk och feminis…

Don Quijote som en antielitistisk, antirasistisk och feministisk roman Men vad skulle Cervantes och hans samtid säga? Spelar det någon roll? Vad är viktigast vid läsning av klassiker?

Av: Lidija Praizovic
2020 | 4 | ARKEOLOGI | 04 mars, 2021

Vy över Rom vid Evolas födelseår 1898. Okänd fotograf.

Julius Evola - från dadaismen till traditionen

Tidningen Kulturens Bo I Cavefors porträtterar Julius Evola, esoterisk författare och dadaavantgardist, fortfarande á part i det dekadenta Europa.

Av: Bo Cavefors
2020 | 4 | ARKEOLOGI | 01 mars, 2021

Calle Kylberg anno 1949. Okänd fotograf, SvD.

Carl Kylberg - Den helige målaren

Lena Månsson skriver om en särling i svenskt 1900-tal, konstnären Carl Kylberg.

Av: Lena Månsson
2020 | 4 | ARKEOLOGI | 01 mars, 2021

Tidigt mynt från Aten, som visar gudinnan Athena med hennes uggla på baksidan.

Humanismens historia

Humanismen och den kristna etiken lyfts ofta fram som grunden för det västerländska samhället. Religionshistorikern Christer Hedin ser närmare på dessa traditioner och deras betydelse för dagens samhälle.

Av: Christer Hedin
2020 | 4 | ARKEOLOGI | 01 mars, 2021

Foto: Sasin Tipchai

Livsfarlig, livsnödvändig läsning

Vad är en klassiker?

Av: Lidija Praizovic
2020 | 4 | ARKEOLOGI | 04 mars, 2021

Kulturens KRITIK

Detalj ur omslag.

När livet gått i stå

BOK | Vad händer när livet rinner ifrån oss? Har vi kraften att förändra och förbättra? Lennart Hagerfors tar oss med på en tur i vårt inre för att rannsaka oss själva...

Av: Lisbeth Ekelöf
Kulturens kritik | 27 december, 2020

Detalj ur omslag

I Prousts ateljé och laboratorium

BOK | Arne Melberg läser ”Mot Sainte-Beuve”, en samling av Prousts anteckningar, skisser och skriverier från perioden före den stora romansviten.

Av: Arne Melberg
Kulturens kritik | 27 december, 2020

Detalj ur omslag

Tänk vad covid-19 kan inspirera oss att göra

BOK | ”Covid-19 demonstrerar för oss vår bristande beredskap inför en eventuellt mycket dödligare pandemi”. Elena Dahl läser Debora MacKenzies ”Pandemiernas tid” med sällsynt optimism.

Av: Elena Dahl
Kulturens kritik | 27 december, 2020

Odenplan. Foto: Okänd.

Som fond till #MeToo-rörelsen

BOK | ”Skrämmande många detaljer i kvinnornas liv i Stockholm är sig lika.” Sofie Niemi läser ”Norrtullsligan”, Elin Wägners roman om en disparat samling kvinnliga kontorister i slutet av 1800-talet.

Av: Sofie Niemi
Kulturens kritik | 27 december, 2020

Detalj ur omslag

Religion och religiositet i dess vackraste form

BOK | Anna Bergqvist lägger fokus på religiositeten och humanismen i Ola Larsmos utvandrarepos ”Översten”.

Av: Anna Bergqvist
Kulturens kritik | 22 december, 2020

Eduardo Galeano. Foto: Robert Yabeck

Latinamerikanska dagsedlar

BOK | "Att läsa Galeano är att lämna spelrum för väldigt motstridiga reaktioner". Bengt Berg recenserar "Omfamningarnas bok".

Av: Bengt Berg
Kulturens kritik | 22 december, 2020

Mer kritik

Kulturens LYRIK

Skrot Fotograf: Karl Andersson

Ellipser

Månadens lyrik, Sebastian Andersson debuterar med det korta diktverket Ellipser. Verket har tidigare visats i annan form på Galleri Inkognito i Umeå.

Av: Sebastian Andersson
Kulturens lyrik | 21 december, 2019

voieferréehorizonvisuelcarton. Foto: Timothy Perkins

Månadens lyrik | 2019:07

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens poet, Marie Silkeberg.

Av: Marie Silkeberg
Kulturens lyrik | 01 juli, 2019

Odilon Redon, Fallen angel looking at cloud. Detalj.

Månadens lyrik | 2019:06

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens poet, Ann Jäderlund.

Av: Ann Jäderlund
Kulturens lyrik | 03 juni, 2019

Mer lyrik

Kulturens PROSA

Foto: jplenio

Turisterna

En roman av Joakim Muschött som kommer att gå som följetong i TK under året. Kapitel 1.

Av: Joakim Muschött
Kulturens prosa | 08 mars, 2021

Charlie Chaplin i

Chaplin i Iran

"Jag lärde känna en iransk kvinna med judisk bakgrund för vad som nära nog var exakt ett decennium sen, vi hamnade i samspråk och trivdes i varandras sällskap under en...

Av: Robert Halvarsson
Kulturens prosa | 27 april, 2020

Foto: Myriam Zilles

Konkav och konvex

"Det är någonting alldeles särskilt det där med att min farfar var grosshandlare i renar och gjorde affärer med samerna under norrsken och midnattssol."

Av: Per Teofilusson
Kulturens prosa | 27 september, 2019

Mer prosa