• Ledare
  • Publicerad:

Ledare | 2019:3 | DET BOKLIGA



Läs Tidningen Kulturen 2019:3

"Välbekant som medvetandets röst är för alla, är de förtjänster vi tillskriver Moses, Platon och Milton, att de ringaktade böcker och traditioner och uttalade, inte vad människor, utan vad de själva tänkte." - Ralph Waldo Emerson

Medan jag sitter och läser Emersons Self-Reliance får jag en förfrågan om att skriva en ledare för Tidningen Kulturen om det bokliga. Då jag hos Emerson tycker mig finna en kritik mot det bokliga bildandet åtar jag mig uppdraget. Vid en googling dyker flera synonymer till "boklig" upp: Lärd, litterär och vitter. Boklig betyder boklig bildning, det att vara beläst, ja lärd. Det för mig intressanta är just den boklige, den litteräre eller den lärde. Dessa är ord som förpliktigar. Samtidigt finns, utifrån mina studier av Emerson, skäl att tänka över dessa ord och vad de kan innebära. Jag vill inte förneka att den boklige och den handlande kan vara en och samma person. Men, menar jag, då är de två typer som huserar i samma kropp, månne trivas de där, månne inte. Intressant kan vara att separera dem åt.

Jag vill minnas min tidigare handledare som efter sin pension flyttade till Tyskland, vi håller kontakten och jag frågade en dag om han var villig att skriva en recension för Tidningen Kulturen. Han deklamerade tydligt att han nu utan saknad lämnat de lärdes hus. En med mina mått mätt lärd person, en boklig, som utan saknad lämnade de lärdes boning. Det ligger något sorgligt över det. Frågan är om universiteten mindre och mindre ser sig som hem för de bokligt lärde? Frågan är om den lärde ännu finns i de lärdes hus eller är hen ett minne blott? Har hen liksom min handledare stängt dörren efter sig? Florerar nu de lärde utanför akademin, en akademi som allt mindre tillfredsställer törsten efter boklig bildning, i den mån denna utgör en törst i dagens universitetsvärld? Finns överhuvudtaget utrymme för den boklige i dagens värld? När Diogenes med sin lykta sökte människan, var det då den boklige han sökte?

Den vi med ljus och lykta eftersöker är alltså inte fackidioten. Vi eftersöker någon mer efemär, en skör existens vars tillvaro till stora delar går ut på att bilda sig. En hedervärd sysselsättning, men visst kan man ana en doft av svag konservatism runt henne? Kan det också vara så att hon försöker lära sig det hon själv inte är förmögen att skapa. ”En Shakespeare skapas inte genom att studera Shakespeare.” Föreligger det möjligen en typ av intellektuell impotens i denna exegetiska hängivelse åt det historiska, det gamla, det redan gjorda.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Distinktionen mellan den boklige och den handlande, kan illustreras av spänningsfältet mellan Da Vincis teckning av Den vitruvianska mannen och William Blakes Albion. Da Vinci låter Den vitruvianska mannen få sin centrumlinje dragen horisontalt genom naveln. Naveln knyter oss tillbaka till det förgångna, till mor, släkt, minne och historia, det redan uppnådda, materialet för den boklige och slutligen till den boklige själv.

I Blakes parafras, om vi kallar Albion så, på Den vitruvianska mannen dras den horisontala centrumlinjen genom könet. Könet, ursprunget till åtrå, erotik och kreativitet. Det är genom orgasmen, genom intensitet, nyfikenhet och åtrå som verkligt fri förändring kan komma till stånd. Det är anledning till varför konst, poesi, erotik är nära besläktade och ett tänkande byggt på dessa verksamheter av högsta vikt, ja helt centralt för civilisationsbygget som sådant. Det handlar om att ligga steget före; alltid steget före.*

Så har vi då våra två typer, den boklige och den handlande.

Att den boklige har ett annat uppdrag än den handlande, blir tydligt i Emersons essä; ”Var är mästaren som kunde ha lärt Shakespeare? Var är mästaren som kunnat instruerat Franklin, eller Washington, eller Bacon. Varje stor man är unik. Sciponism hos Scipio är precis vad han inte kunnat låna.” Den boklige är inte den mästaren?

För den boklige bör givetvis det bokliga vara hens alfa och omega. Otaliga timmar läggs på att penetrera materialet, göra det till sitt för att sedan, i bästa fall guida andra till dessa hyllornas hemligheter. Den boklige som potentiell tränare, det bokliga som en sport.

”Det kommer under en tid att hända att eleven känner sig stå i äkta skuld till läraren—att han finner att hans intellektuella kapacitet har växt genom studiet av lärarens skrifter. Det kommer att fortsätta tills han har uttömt sin mästares intellekt”.

Så anta att det bokliga för den boklige är viktigare än vad det är för hens elev, som bara vill tömma den bokliges hjärna och sen rymma fältet för att i bästa fall omsätta sin bokliga bildning i handlande. För dessa de handlande har inte det bokliga samma laddning. Hélèn Cixous: “[Jag] ger jag mig poetisk frihet; annars skulle jag inte våga tala. Det är poetens rättighet att säga något ovanligt och sen säga: tro det om du vill, men tro på gråten; eller som Genet gör, sudda genom att säga att alla sanningar är falska, att bara falska sanningar är sanna, och så vidare”. Vad gäller motsägelsefrihet skriver Lessing, “jag är inte förpliktigad att lösa de betänkligheter jag skapar. Låt mina idéer vara något oförenliga, eller till och med verka motsäga varandra, om bara de är idéer i vilka läsare hittar stoff som styr dem mot att tänka själva”, och så Emerson: ”Missförstådd…Är det då så dåligt att bli missförstådd? Pythagoras var missförstådd, och Sokrates, och Jesus, och Luther, och Copernicus, och Galileo. Och Newton, och varje ren vis själ som någonsin förkroppsligats. Att vara storslagen är att vara missförstådd”. Det handlar om att förena det bokliga med handlandet.

Att sätta kreativiteten mot bokligheten kan tyckas både motsägelsefullt och felaktigt men va fan, vi skriker ju; de lärde efter de handlande och de handlande efter de lärde; i de lärdes hus skriker vi alla tillsamman, väldigt tyst, Halleluja. Cixous: ”Varje gång säger jag till mig själv: lyckligtvis finns där en röst, rösten hos poesi-filosofi, att tänka med eller, i varje fall, att sjunga med; att skriva in, att spela på, att klinka motsägelserna och världen som tragedi.”

Ja, så är det med två typer i en kropp. Månne trivas de där, månne inte. Månne den ena söka den andre och, hoppas vi, den andre den ena.

*Avsnittet om Da Vinci och Blake är inspirerat av Carl Johan Malmbergs bok Stjärnan i foten
*Alla de jag nämnt tillhör naturligtvis själva både de bokliga och de handlande.


I detta tredje kvartalsnummer av Tidningen Kulturen fokuserar vi på det bokliga. Läs om antikvariatsbranschens framtid i en initierad artikel av Svenska antikvariatföreningens ordförande Mats Petersson, ett försvar för bibliofilin av antikvariatbokhandlare Peter Bodén, Crister Enander som skriver om böcker som lever sitt eget liv och Lena Kjersén Edmans uppfordrande artikel om varför du ska läsa skönlitteratur. Redaktionen har även lyft upp ett antal fina artiklar ur Tidningen Kulturens rigorösa arkiv på drygt 20.000 artiklar (tillgängligt i sin helhet för prenumeranter) med fokus på det bokliga och kommer att fortsätta detta arkeologiska arbete under den närmaste månaden. Så återkom regelbundet och läs om böcker och det bokliga under oktober månad!

Trevlig läsning!

Läs Tidningen Kulturen 2019:3

UTGÅVA 2019:3 | DET BOKLIGA

Ett exempel på ett nummer AVB.

När det var bättre förr

Det är över femtio år sedan sista numret av Sveriges utan konkurrens bästa novelltidskrift kom ut. Någon riktig efterföljare har den aldrig fått och det är lite synd att behöva...

Av: Bertil Falk
2019 | Kvartal 3 | DET BOKLIGA | 27 september, 2019

Foto: Bibliotheek Bornem

Varför läsa skönlitteratur?

Varför läsa skönlitteratur? Här är svaren!

Av: Lena Kjersén Edman
2019 | Kvartal 3 | DET BOKLIGA | 27 september, 2019

Illustration av Antoine Joseph Wiertz

Ingemisco

Guido Zeccolas lyrik kretsar här kring döden, kärleken, ideal och omoral.

Av: Guido Zeccola
2019 | Kvartal 3 | DET BOKLIGA | 30 september, 2019

Bertolt Brecht. Wikipedia

Ett bibliotek att fundera på

Vilka var böckerna Bertolt Brecht använde sig av i sitt skrivande?Jan Myrdal har närmare skärskådat Bertolt-Brecht-Archivs nya praktutgåva av den bibliografiska förteckningen över författarens efterlämnade bibliotek.

Av: Jan Myrdal
2019 | Kvartal 3 | DET BOKLIGA | 27 september, 2019

Detalj ur omslag

Hur viktiga är bokomslagen?

Väljer du böcker efter bokomslaget? Författaren? Berättelsen? Genren? Det är många kriterier att ta hänsyn till när man ska välja en bok att läsa. I dag tar det visuella stor...

Av: Lisbeth Ekelöf
2019 | Kvartal 3 | DET BOKLIGA | 28 september, 2019

Foto: Thorsten Frenzel

Antikvariaten och framtiden

Hela samhället förändras - snabbt. Hur förändras antikvariaten? Svenska antikvariatföreningens ordförande Mats Petersson resonerar kring antikvariatens plats och betydelse.

Av: Mats Petersson
2019 | Kvartal 3 | DET BOKLIGA | 27 september, 2019

Index

Fyra sekel i pekfingrets tjänst

Index är inte bara ett register över innehållet i exempelvis en bok utan också den helvetets mun dit den katolska kyrkan skickade de böcker och de författare den inte gillade...

Av: Guido Zeccola
2019 | Kvartal 3 | DET BOKLIGA | 28 september, 2019

Foto: Leeroy agency

Den brinnande boken

Att bränna en bok - Mathias Jansson diskuterar bokens brinnande aktualitet.

Av: Mathias Jansson
2019 | Kvartal 3 | DET BOKLIGA | 28 september, 2019

Foto: Stocksnap

Bibliofiler i alla länder, förenen eder!

Vad är böcker? Peter Bodén, antikvariatsbokhandlare, slår ett slag för bibliofilin.

Av: Peter Bodén
2019 | Kvartal 3 | DET BOKLIGA | 27 september, 2019

Foto: Counterdesign

En bok är för mig aldrig ett ting

Följ Crister Enander in bland myllrande bokryggar.

Av: Crister Enander
2019 | Kvartal 3 | DET BOKLIGA | 27 september, 2019

Månadens lyrik

voieferréehorizonvisuelcarton. Foto: Timothy Perkins

Månadens lyrik | 2019:07

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens poet, Marie Silkeberg.

Av: Marie Silkeberg
Månadens lyrik | 01 juli, 2019

Odilon Redon, Fallen angel looking at cloud. Detalj.

Månadens lyrik | 2019:06

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens poet, Ann Jäderlund.

Av: Ann Jäderlund
Månadens lyrik | 03 juni, 2019

Foto: Sebastian Andersson

Månadens lyrik | 2019:03

Tidningen Kulturen presenterar stolt mars månads lyrik, av Helga Krook.

Av: Helga Krook
Månadens lyrik | 06 mars, 2019

Mer lyrik

Månadens prosa

Foto: Myriam Zilles

Konkav och konvex

Tidningen Kulturen presenterar stolt september månads prosa.

Av: Per Teofilusson
Månadens prosa | 27 september, 2019

Mer prosa
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.