Detalj ur omslag

Hur viktiga är bokomslagen?



Väljer du böcker efter bokomslaget? Författaren? Berättelsen? Genren? Det är många kriterier att ta hänsyn till när man ska välja en bok att läsa. I dag tar det visuella stor plats i samhället, speciellt för ungdomar. Det talas om den tryckta bokens utdöende och e-bokens övertagande. Ungdomar läser inte längre böcker, i alla fall inte tryckta sådana. Domedagsprofetia?

UR ARKIVET

Bokomslagen är en viktig del i processen att sälja en bok. Det är det första intryck man får när man håller en bok i handen och det är viktigt att det är attraktivt, representerar bokens innehåll och fångar den presumtive köparens uppmärksamhet.

Henrietta Clancy säger i en artikel i The Guardian, att hon väljer böcker efter omslaget. Hon har bestämda åsikter om hur omslaget får, eller inte får, se ut. Hon gillar inte fotografier, vilket får henne att tänka på Mills and Boon (romantiska romaner), eller böcker i serier där författaren skriver en bok om året, eller flera, och omslaget skiljer sig så lite åt att det är omöjligt att komma ihåg vilken av dem man läst, hon gillar inte guld, glitter och reliefer och, en sak som hon absolut inte tål är när omslaget har en bild från filmversionen.

Många menar att har man sett bilder på de skådespelare som tolkar bokens karaktärer så har man redan förlorat sin egen idé om hur personerna ser ut och agerar. Jag kan hålla med henne, även om jag, som också är en film freak, inte har något emot bokomslag från filmerna. Men, hela idén med att läsa en bok är ju trots allt att skapa sig en bild av karaktärer, gestaltning och miljöer, en bild som är mycket personlig.

Hur stort inflytande har en författare över omslaget till sin bok? Antagligen lite större i Sverige än i till exempel den engelskspråkiga världen. För några år sedan klagade Margaret Drabble på att hon hade en känsla av att hon fördummades för att tillfredsställa marknaden. Ungefär samtidigt uttalade Fay Weldon sitt missnöje med att nyutgåvor av hennes böcker gavs ut med missvisande omslag i chick-lit stil och innehöll "små ritningar av ganska absurda människor på rosa och blå omslag".

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Vad händer när en klassiker som Svindlande höjder, ges ut i ny tappning (engelsk och amerikansk utgåva), med nytt omslag, under premissen att den är "Edwards och Bellas favoritbok"? Vilka är Edward och Bella frågar sig kanske den som har missat en av de senare årens mest populära serier; Twilight-sagan.

Twilight-sagan är Stephanie Meyers populära romaner om vampyrer, varulvar och evig kärlek. En röd tråd i serien är huvudpersonernas förkärlek för Emily Brontës klassiker Svindlande höjder, där Bella och Edvard jämför sin kärlek (odödlig med vampyrmått mätt) med Catherines och Heathcliffs (odödlig i mytisk bemärkelse). Meyers böcker har fantastiska omslag i rött, svart och vitt. Rött - för blodet som vampyrerna dricker? Vitt - för deras bleka hy? Svart - för ett liv i skuggan? Vackert, stilfullt och gotiskt är det i vilket fall som helst.

När Harper Collins ånyo gav ut Emily Brontës Wuthering Heights (Svindlande höjder) för några år sedan (för brittiska och amerikanska marknaden) så ser omslagen till denna klassiker helt annorlunda ut än i tidigare versioner. Är det Emily Brontës klassiker eller är det ännu en bok i Twilight-sagan? Svårt att säga för omslaget till Wuthering Heights ger direkt associationer till Twilight-sagan. Svart, rött och vitt i gotisk design. Dessutom har man lagt till texten "Love Never Dies" och en liten röd medalj där man kan läsa "Bella's and Edward's favourite book". Är det helgerån eller inte? Vad skulle Emily själv säga om hon såg det? Antagligen ingenting eftersom hon redan under sin livstid höll en låg profil.

emily2Själv kan jag tycka att det är att gå för långt. Måste även gamla klassiker moderniseras för att tilltala nya läsare och framförallt yngre läsare. Tydligen för resultatet blev omtumlande.

Innan första Twilight-boken kom ut 2005 såldes Wuthering Heights i runt 8.550 exemplar per år i Storbritannien. När Harper Collins gav ut boken igen 2009, med modernt "Twilight"-omslag, såldes boken i 2.634 exemplar under en vecka och 34.023 exemplar totalt över året (enligt Nielsen Bookscan), vilket gjorde den till en av bästsäljarna det året.

Dagens ungdomar, visuella som de är, vana vid sociala medier, TV-serier och filmer kanske behöver något modernt, attraktivt som lockar dem att läsa fler böcker, vare sig det är klassiker eller nyutkomna böcker. Om Twilight-sagan lockar ungdomar att läsa klassiker som Svindlande höjder, så är väl det en bra utveckling. Exemplet tyder på, anser jag, att bokomslaget är bland det viktigaste med en bok. Åtminstone för ungdomar eller de som normalt inte läser så mycket böcker. Att gå från att läsa Twilight-sagan till att läsa Svindlande höjder är att gå rätt väg. Förhoppningsvis ger det mersmak och en önskan att fortsätta läsa klassiker eller moderna romaner.

Hur är det då på den svenska bokmarknaden? Kristi Day och Elin Gunnarsson har i sitt examensarbete med titeln "Bokomslagsprocessen - några svenska förlags arbete med författare och formgivare vid skapande av bokomslag" undersökt bokomslagens betydelse i Sverige. Processen är liknande för de flesta av bolagen. Författare i Sverige har även de lite att säga till om i skapandet av bokomslag, även om de kanske har fler möjligheter att i alla fall kommentera omslagen, än sina kolleger i den engelskspråkiga världen. Det verkar dock som om förlagen lägger ner mer tid på att få till ett omslag som representerar boken.


Bokomslagen är viktiga i förlagens marknadsföring. De är de första kunden ser och det gäller att dra till sig uppmärksamheten i konkurrens med det utbud som finns.

En avgörande faktor kan vara om omslaget har en illustration, ett fotografi eller är enbart typografiskt, eller en kombination. Omslagen tolkas på olika sätt av kunden. Fotografier är mer exakta medan illustrationer kan ge utrymme för egna tolkningar om vad boken handlar om. Förekommer det en symbol kan det vara ännu svårare att tolka eftersom en symbol refererar till ett specifikt sammanhang, och för att förstå den måste man vara överens om vad symbolen betyder. När man på omslaget till Wuthering Heights har en text som säger att det är Bellas och Edwards favoritbok, då gäller det att man vet vilka Bella och Edward är annars förfaller hela syftet med informationen.

En annan aspekt som förlagen har att ta hänsyn till är att det inte alltid är köparen som är den slutlige läsaren. Detta är kanske svårast att balansera vad gäller barnböcker. Här köper i allmänhet vuxna böcker för barnens räkning. Omslaget måste då attrahera även den vuxne läsaren. När det gäller översättning och utgivning i andra länder måste hänsyn tas till kulturella skillnader. Därför ändras normalt det ursprungliga omslaget för att anpassas till landet och kulturen ifråga.

Det är stor konkurrens på bokmarknaden idag och omslagen är ett av de viktigaste medlen i denna konkurrens. Det gäller att locka den presumtive bokläsaren att ta just din bok. Samtidigt bör omslaget reflektera innehållet. Det verkar som om detta mål är starkare i Sverige än i till exempel den engelskspråkiga världen. Storsäljande amerikanske författaren Rick Riordan upptäckte att huvudpersonen Carter i hans Kane Chronicles för "young adults" som är afro-amerikan, porträtterades som vit på de ryska, italienska och holländska omslagen. Samma sak hände med australiensiska författarinnan Justine Larbalestier när hennes bok Liar kom ut i USA. Boken handlar om en korthårig, mörk flicka som heter Micah. Döm om hennes förvåning när hon får se att omslaget har ett fotografi av en långhårig, blond flicka. Massiva klagomål gjorde att förlaget Bloomsbury ändrade omslaget i kommande utgåva. Riordan har också fått gehör för sina klagomål, åtminstone i Ryssland.

Bokomslagen är viktiga och det speglas i förlagens ansträngningar att få dessa rätt. Rätt bokomslag till en bok är en möjlig vinnare. Jag måste erkänna att under arbetet med den här artikeln har jag mer och mer lagt märke till omslag och samtidigt blivit mer kritisk till dem. Framförallt gäller det om omslaget harmoniserar med innehållet i boken. Då är det absolut en vinnare för mig.


Som avslutning vill jag dela med mig av följande dialog som utspann sig i ett antikvariat. Det är hämtat från boken Weird Things Customers Say in Bookshops insamlat av Jen Campbell. Det kanske speglar hur ungdomar ser på böcker och visuella media, och kanske en förklaring till varför Wuthering Heights nya omslag gjorde att boken såldes i så många fler exemplar.

Customer: Do you have a copy of Bella Swan's favourite book? You know, from Twilight?
Bookseller sighs and pulls a copy of Wuthering Heights off the shelf.
Customer: Do you have the one with the cover that looks like Twilight?
Bookseller: No. This is an antiquarian bookshop, so this is an old edition of the book.
Customer: But it's still the one with that girl Cathy and the dangerous guy, right?
Bookseller: Yes, it's still the story by Emily Bronte.
Customer: Right. Do you think they'll make it into a film?
Bookseller: They've made several films of it. The one where Ralph Fiennes plays Heathcliff is very good.
Customer: What Voldemort plays Heathcliff?
Bookseller: Well...
Customer: But that's Edward's role.
Bookseller: Wuthering Heights was written well before both Harry Potter and Twilight.
Customer: Yeah, but Voldemort killed Cedric, who's played by Robert Pattinson, and now Voldemort's playing Edward's role in Wuthering Heights, because Edward's character is Heathcliff. I think that Emily Bronte's trying to say something about vampires.
Bookseller: ... that's 8 pounds.
Customer: For what?
Bookseller: For the book.
Customer: Oh, no it's OK. I'm going to go and try and find the Voldemort DVD version.

Text Lisbeth Ekelöf

UTGÅVA 2019:3 | DET BOKLIGA

Foto: Thorsten Frenzel

Antikvariaten och framtiden

Hela samhället förändras - snabbt. Hur förändras antikvariaten? Svenska antikvariatföreningens ordförande Mats Petersson resonerar kring antikvariatens plats och betydelse.

Av: Mats Petersson
2019 | Kvartal 3 | DET BOKLIGA | 27 september, 2019

Detalj ur omslag

Hur viktiga är bokomslagen?

Väljer du böcker efter bokomslaget? Författaren? Berättelsen? Genren? Det är många kriterier att ta hänsyn till när man ska välja en bok att läsa. I dag tar det visuella stor...

Av: Lisbeth Ekelöf
2019 | Kvartal 3 | DET BOKLIGA | 28 september, 2019

Foto: Bibliotheek Bornem

Varför läsa skönlitteratur?

Varför läsa skönlitteratur? Här är svaren!

Av: Lena Kjersén Edman
2019 | Kvartal 3 | DET BOKLIGA | 27 september, 2019

Foto: Leeroy agency

Den brinnande boken

Att bränna en bok - Mathias Jansson diskuterar bokens brinnande aktualitet.

Av: Mathias Jansson
2019 | Kvartal 3 | DET BOKLIGA | 28 september, 2019

Foto: Counterdesign

En bok är för mig aldrig ett ting

Följ Crister Enander in bland myllrande bokryggar.

Av: Crister Enander
2019 | Kvartal 3 | DET BOKLIGA | 27 september, 2019

Ett exempel på ett nummer AVB.

När det var bättre förr

Det är över femtio år sedan sista numret av Sveriges utan konkurrens bästa novelltidskrift kom ut. Någon riktig efterföljare har den aldrig fått och det är lite synd att behöva...

Av: Bertil Falk
2019 | Kvartal 3 | DET BOKLIGA | 27 september, 2019

Index

Fyra sekel i pekfingrets tjänst

Index är inte bara ett register över innehållet i exempelvis en bok utan också den helvetets mun dit den katolska kyrkan skickade de böcker och de författare den inte gillade...

Av: Guido Zeccola
2019 | Kvartal 3 | DET BOKLIGA | 28 september, 2019

Illustration av Antoine Joseph Wiertz

Ingemisco

Guido Zeccolas lyrik kretsar här kring döden, kärleken, ideal och omoral.

Av: Guido Zeccola
2019 | Kvartal 3 | DET BOKLIGA | 30 september, 2019

Foto: Stocksnap

Bibliofiler i alla länder, förenen eder!

Vad är böcker? Peter Bodén, antikvariatsbokhandlare, slår ett slag för bibliofilin.

Av: Peter Bodén
2019 | Kvartal 3 | DET BOKLIGA | 27 september, 2019

Bertolt Brecht. Wikipedia

Ett bibliotek att fundera på

Vilka var böckerna Bertolt Brecht använde sig av i sitt skrivande?Jan Myrdal har närmare skärskådat Bertolt-Brecht-Archivs nya praktutgåva av den bibliografiska förteckningen över författarens efterlämnade bibliotek.

Av: Jan Myrdal
2019 | Kvartal 3 | DET BOKLIGA | 27 september, 2019

Månadens lyrik

voieferréehorizonvisuelcarton. Foto: Timothy Perkins

Månadens lyrik | 2019:07

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens poet, Marie Silkeberg.

Av: Marie Silkeberg
Månadens lyrik | 01 juli, 2019

Odilon Redon, Fallen angel looking at cloud. Detalj.

Månadens lyrik | 2019:06

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens poet, Ann Jäderlund.

Av: Ann Jäderlund
Månadens lyrik | 03 juni, 2019

Foto: Sebastian Andersson

Månadens lyrik | 2019:03

Tidningen Kulturen presenterar stolt mars månads lyrik, av Helga Krook.

Av: Helga Krook
Månadens lyrik | 06 mars, 2019

Mer lyrik

Månadens prosa

Foto: Myriam Zilles

Konkav och konvex

Tidningen Kulturen presenterar stolt september månads prosa.

Av: Per Teofilusson
Månadens prosa | 27 september, 2019

Mer prosa
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts