Bild av Stefan Schweihofer från Pixabay

Påskpina (en roman)



Per Teofilusson bjuder oss på påskpina.



Jon blev könsmogen vid elva års ålder och hade sin första riktiga relation vid trettiofem, så det säger sig självt. Han började med inget vilket är svårt att vända till något. I tretton år bodde Jon i sin pappas lägenhet inne i stan, vid Tegnérlunden, men pappan ville snabbt ifrån sin fru, Jons mamma, så han sålde för fort, gjorde dåliga affärer. Nu sitter Jon där, vid statyn av Strindberg och den stores skaldens svullna fötter och tänker att han tidigt i livet begrep att det var ingen mening med att prata för ingen lyssnar och just därför bestämde han sig redan som ung att passa på att fort tömma ur sig orden. Som tömmer man en soptunna i ett dike. Så kan man sedan tiga, tom.

Jon brukade för trettio år sedan dricka öl och frysa under en kastanj på en bänk där en man eller en kvinna nu ligger i olivfärgad vinterrock och stripigt hår som en kvast ur kragen. Ljudet av polissirener kommer närmare. Det kvittrar i träden. Jon röker för att få känna det som att en varm hand omsluter hans ansikte och drar ner dragkedjan på jackan för att kall vind ska in mot huden på hans bröst. Han vrider reflexmässigt på huvudet för att titta på när polisbilen åker slalom ner mot Sveavägen och han minns hur han tömde en Aurora på Centralens toalett och en likadan flaska på en toalett på Sabbatsbergs sjukhus och hur han kräktes ur ett vädringsfönster i farten på Roslagsbanan och han sitter och kommer ihåg de där två sprutnarkomanerna som hjälpte varandra att injicera vid det lilla vattenfallet mitt i parken. Jon trodde först att de letade insekter på varandra, myror.

I somras fick han tungkyssas, på Knivsöder vid en busskylt. Till hösten blev han avsugen av en människa som lekte med orden och en gång stoppade han in tungan i munnen på en ung kvinna i Dolomiterna. Två kvinnor i Bredäng har sett Jons nakna erigerade penis. Han har gjort tre journalister som han var kär i med barn, och han tycker det är hedervärt att han var asberusad de två gånger i livet han gått till prostituerade. För ett par år sedan bad en kvinna ifrån Saivomuotka honom, i en skogsbacke, de var nästan släkt, att ta henne bakifrån. Han har bott utomlands och han har skrivit en liten obetydlig bok, minglat på bokmässor, gått omkring lycklig med inplastat passerkort om halsen. Jon har ätit rå korv en natt i en park i Budapest, vaknat av kopulerande hundar på en kaj i Grekland, hoppat över ett manshögt staket i San Pedro de Gaufanheira, samt druckit kask på Norrlands Aquavit nordväst om Muir of Ord. Vaggat spenabarn om nätterna och om dagarna med vita handskar burit kistor.

Jon begriper inte längre varför han inte kan få kvinna så ofta som han vill. En gång i tiden visste han, trodde han, och länge ville han vara ensam, eller längtade ut till de andra. Men, det var får man anta, var väl under de där åren då han hade vad han skulle ha: långa kramar där ingen ville släppa (tills man alltid släpper så fort man får en lucka), kyssar som bara pågår (om igen och igen, tills man börjar tänka på annat eller på att det börjar lukta stress eller av matrester mellan tänderna) - att klappa naken stjärt. Det handlar väl om lukt och rätt näsa. Allt handlar väl om hormoner och tajming.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Lisa, längtans blåa blomma, blåsippan Lisa, försvann i varje fall i svenska fjällen, hon tog med sig sin glada röst och alla skratt, lämnade efter sig en lapp (skojade lite, same heter det och förresten så ville Lisa skoja om nästan allt). Hon ville inte ha eller kunde inte ha Jon. Jon är endemisk och han ångrar ingenting.

Jon lämnar efter sig snart skingrade minnen och tre lappknivar, varav en äkta, den som inte går att använda. Två askfat; en blå i glas med hjortmotiv och en gåva i porslin ifrån Andalusien med hotellets namn i svart tusch. En tom grappaflaska och 312 vinylskivor; lukten av långkok och doften av myggmedel; ett glaserat getkranium, en obekväm kudde, sju pastellfärgade grytlappar, två bilfiltar ifrån 1971 och en tapet med svarta rankor mot grön botten. En AIF-mössa och ett inande.

Text Per Teofilusson

UTGÅVA 2019:2

Bild av Kaiyan Leong (Pixabay)

Hon har legendstatus

Hon har legendstatus. Inte så konstigt när det gäller någon vars dagliga promenader kunde gå genom djupa dalgångar och över bergspass på 4000 m öh.

Av: Annakarin Svedberg
2019 : Kvartal 2 | 03 juni, 2019

Detalj från omslag

Att leva i en deprimerad tid

BOK | En av våra mest erkända särlingar inom den europeiska litteraturen av idag har Claes-Magnus Hugoh valt att skärskåda här i sin essä om Michel Houllebecqs nya roman Sérotonine. Där kan...

Av: Claes-Magnus Hugoh
2019 : Kvartal 2 | 03 juni, 2019

Detalj ur teckning av Folke Dahlberg.

Tuschteckningar som meditativa verk

Erling Öhnell vänder sig mot trakterna av norra Vättern och skriver om konstnären Folke Dahlberg, vars tuschteckningar närmast är meditativa verk av koncentration och finmotorik.

Av: Erling Öhnell
2019 : Kvartal 2 | 03 juni, 2019

Swedenborgs lusthus, Stockholm/Skansen. Akvarell av Herman Müller.

En andeskådare i svensk upplysningstid

Emanuel Swedenborg, en andeskådare i svensk upplysningstid. Swedenborg är författare till några av de märkligaste skrifterna som publicerades i 1700-talets Sverige, däribland den vidunderliga Jordkloten i vår solvärld, där författaren...

Av: Mats Barrdunge
2019 : Kvartal 2 | 03 juni, 2019

Bild av Stefan Schweihofer från Pixabay

Påskpina (en roman)

Per Teofilusson bjuder oss på påskpina.

Av: Per Teofilusson
2019 : Kvartal 2 | 03 juni, 2019

Bild av Pexels från Pixabay

Ur Fluga förnär

Av: Ulf Olsson
2019 : Kvartal 2 | 03 juni, 2019

Detalj ur omslaget

En mångbottnad berättelse om en kvinna o…

BOK | "Överstinnan" är en berättelse om Finland och dess historia. Om ett land som tvingades till strid mot både Ryssland och Tredje Riket. Och om de nationella såren som kanske aldrig...

Av: Elisabeth Brännström
2019 : Kvartal 2 | 03 juni, 2019

Detalj från omslaget

Ett andra anstånd

BOK | Kurt Bäckström har läst Jan Myrdals ärliga och tankeväckande ”Ett andra anstånd”.

Av: Kurt Bäckström
2019 : Kvartal 2 | 03 juni, 2019

Porträtt av Olle Granath, foto av artikelförfattaren

Olle Granath: bejakelsens mästare i sven…

BOK | Tidningen Kulturens Michael Economou söker upp författaren och konstkritikern Olle Granath, en av vårt lands mest initierade bejakare av konst, för ett samtal i dennes hem i Stockholm med anledning...

Av: Michael Economou
2019 : Kvartal 2 | 03 juni, 2019

Bild av Chris Reading från Pixabay

Tomas Tranströmers Roxtuna

I Tage Danielssons filmklassiker ”Släpp fångarna loss” från 1960 manifesteras lite av tidsandan. ”Var människa i själ är god” var ett bärande tema. Säkert tänkte den unge psykologen Tomas Tranströmer...

Av: Rolf Karlman
2019 : Kvartal 2 | 03 juni, 2019

Detalj ur omslaget

En livlig utflykt

BOK | Jonas Lindman har läst Leif Nelsons ”Bortom Pluto”.

Av: Jonas Lindman
2019 : Kvartal 2 | 03 juni, 2019

Månadens lyrik

voieferréehorizonvisuelcarton. Foto: Timothy Perkins

Månadens lyrik | 2019:07

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens poet, Marie Silkeberg.

Av: Marie Silkeberg
Månadens lyrik | 01 juli, 2019

Odilon Redon, Fallen angel looking at cloud. Detalj.

Månadens lyrik | 2019:06

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens poet, Ann Jäderlund.

Av: Ann Jäderlund
Månadens lyrik | 03 juni, 2019

Foto: Sebastian Andersson

Månadens lyrik | 2019:03

Tidningen Kulturen presenterar stolt mars månads lyrik, av Helga Krook.

Av: Helga Krook
Månadens lyrik | 06 mars, 2019

Mer lyrik

Månadens prosa

Foto: Myriam Zilles

Konkav och konvex

Tidningen Kulturen presenterar stolt september månads prosa.

Av: Per Teofilusson
Månadens prosa | 27 september, 2019

Mer prosa
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.