Foto: Privat
  • Ledare
  • Publicerad:

Ledare | 2019:01



Mao Zedong tillskrivs att på frågan vad han tyckte om den franska revolutionen svarat: ”Det är för tidigt att säga”. Om Mao verkligen svarade på det sättet eller inte är ovidkommande. Det viktiga är att svaret inbegriper en uppfattning om långa historiska skeendens påverkan, en uppfattning om hur fjärran påverkar nära.

I och med det kriget drabbades människan av insikten att hon var sin egen nemisis.Om jag nu, 100 år efter att första världskriget ska ha avslutats, fick frågan vad jag tycker om det skulle jag svara: ”Det måste avslutas innan jag kan uttala mig”. Det är just det, effekterna av första världskriget är så långtgående att det ännu pågår. Första världskriget innebär slutet på en epok och början på en ny; den vi nu lever i. Oavsett om vi talar om senmodernitet, postmodernitet eller antropocen så ligger det apokalyptiska tänkandet nära, ett tänkande som tog sin verkliga början i och med första världskriget. I och med det kriget drabbades människan av insikten att hon var sin egen nemisis.

Det ter sig overkligt idag men krigets utbrott bemöttes med begeistring och entusiasm. Redan i ”Futuristiska manifestet” från 1909 hyllade Filippo Tommaso Marinetti kriget, en hållning han aldrig lämnade och som också kom till uttryck i ”Manifest för det Etiopiska kriget”, 1935. I sin bok I stålstormen skriver Ernst Jünger, ”Uppvuxna i en tidsålder präglad av trygghet kände vi alla en längtan efter det ovanliga, efter den stora faran. Kriget hade fyllt oss som ett rus. I ett regn av blommor hade vi dragit ut, i en drucken stämning av rosor och blod. Kriget skulle ju skänka oss det, det stora, det starka, det högtidliga. Vi föreställde oss kriget som manliga dåd, en munter eldstrid på blommiga, blodbestänkta ängar”. Men i första världskrigets skyttegravar dog oskulden. Föga anades i början av kriget vad som komma skulle. Kriget startade ett tåg, omöjligt att stoppa, rullande mot förintelsen. Det tåget rullar än idag, allt fortare och fortare. Det är endast i krig människan kan utveckla sin fulla tekniska potential, skrev Marinetti. En otäck tanke som äger sin giltighet.

På ett närmast kusligt sätt kan vi, med Peter Sloterdijk, datera 20 århundrades gryning till den 22 april 1915. Då gick ett nytt tyskt regemente, ”gas regiment”, till anfall och utförde världens första attack med stridsgas mot fransk kanadensiska trupper i norra Ypres Salient. Händelsen har fått stora konsekvenser. För första gången attackerades egentligen inte trupper eller soldater, utan själva deras livsmiljö. Att andas blev dödligt. Genom andning tar vi människor del av den omgivande miljön och ger tillbaka till den av oss. Miljön runtom oss blir del av oss och vi del av den. När miljön medvetet attackerades och förgiftades 1915 inleddes en ny epok i mänsklighetens historia. Tåget som då startade kom att dra med sig mycket. Idag kan vi se dess konsekvenser som miljöförstöring, klimathot, cynism och biopolitik. Inte världen utan människan, som exempel på livet självt, har blivit föremål för politiken. Världens värde reduceras till instrumentellt värde, till för människan, den egentliga och generella, människan. Människovärdet demokratiseras, förvandlas till mänsklighetens värde, vilket också leder till en demokratisering av döden. Och den egentliga människan dör en masse.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Mellankrigstiden var ett vapenstillestånd, en bräcklig fred som visade sig vara fåfäng. Kriget blossade upp igen. Men förutom hos de fascistiska stater som uppstått under vapenstilleståndet var entusiasmen för krigets nya utbrott minst sagt svalt. Den här gången visste man vad som väntade. Det nyuppflammade kriget fick än större konsekvenser, mänskligt sett, än innan stilleståndet. Förintelsen visade upp bio-politikens äkta ansikte. Det föranledde Theodor W. Adorno att cyniskt fälla sin dom över den västerländska kulturen: ”Den avskyr stank eftersom den stinker — för att, som Brecht så storartad uttryckte det, den är byggd av hundskit. Åratal efter det skrevs visade Auschwitz ovedersägligen att kulturen misslyckats”.

Efter det vi kallar det andra världskrigets slut inträdde ännu ett bräckligt vapenstillestånd. Vapenvilan bröts emellanåt, bland annat i Korea, Vietnam och Afghanistan. De nya stormakterna, USA och Sovjetunionen, fortsatte kriget. Genom att bedriva proxykrig på olika kontinenter höll de första världskriget levande. Efter Sovjetunionens fall har kriget i stort sett utvecklats till terrorism och terroristjakt, första världskrigets nya ansikte. Och genom kriget mot terrorismen har, är jag rädd, första världskriget till sist omvandlats till det eviga kriget. Syrien bombas sönder och samman under förevändning av terroristjakt. Iran och Saudiarabien bedriver proxykrig i Yemen (Iran är också djupt involverad i Syrien). Attacker sker på amerikansk och europeisk mark. Och mitt i all denna förödelse går vi mot ett miljömässigt sammanbrott av apokalyptiska dimensioner.  

Vi vet alla vart vi är på väg, men lurar gärna oss själva till att cyniskt följa med tåget mot helvetet. Vi omfattas alla av en djupsvart cynism enligt vilken vi vänder oss bort från vad vi redan vet, förnekar det och tåget ångar obönhörligt på. Med en kontinuerlig månadslön köps vår cyniska tilltro till det bestående, till att tysta sitta i den kupé vi blivit tilldelade. Vi lever med ett upplyst falskt medvetande vilket vi nödtorftigt döljer för oss själva genom engagemang. Cynismen har blivit allomfattande.

Finns då ingen lösning? Är undergången ödesbestämd? Personligen tror jag vare sig på ödet eller determinism. Jag brukar kalla mig teoretisk optimist men praktisk pessimist. Vårt lok, eller snabbtåg, allt går fortare och fortare och har så gjort sedan kriget började, störtar sig framåt mot avgrunden. Teoretiskt sett kan vi få stopp på tåget. Vi kan utveckla nya levnadssätt. Det må te sig utopiskt, men vi behöver utopier bland alla dystopier. Men för att få stopp på tåget måste vi börja med att sluta fred. Vi måste en gång för alla avsluta första världskriget..

UTGÅVA 2019:01

Foto: Pixabay/Wikilmages, detalj.

De elaka

Rolf Karlman om en period i Finlands historia som kanske bäst går att likna vid vilda västern.

Av: Rolf Karlman
2019 : Kvartal 1 | 27 april, 2019

Elefanter. Foto: Pixabay

L´Art Brut – Den oanpassade konsten och …

Lena Månsson om en av de främsta målarna inom l'Art brut, Aloïse Corbaz.

Av: Lena Månsson
2019 : Kvartal 1 | 27 april, 2019

Omslagsbild, beskuren.

Ett slags feministiskt manifest

BOK | Julia Hariz har läst Aase Bergs senaste roman ”Haggan”.

Av: Julia Hariz
2019 : Kvartal 1 | 27 april, 2019

Amos Oz, Foto: Michiel Hendryckx / Wikimedia Commons.

Amos Oz

Erik Cardelus om den nyligen bortgångne författaren och journalisten Amos Oz.

Av: Erik Cardelus
2019 : Kvartal 1 | 27 april, 2019

Maxim Gorkij kring sekelskiftet 1900. Bild: Wikimedia commons

Maxim Gorkij i Finland och Sverige

Rolf Karlman om den ryske författaren Maxim Gorkijs tid i Finland och Sverige.

Av: Rolf Karlman
2019 : Kvartal 1 | 06 april, 2019

Detalj ur omslag

Medicinturism

BOK | Lilian Montmar har läst ”Medicinturism. Gränsöverskridande sjukvård i teori och praktik” som utkom 2019 på Gidlunds förlag. För Tidningen Kulturen gör hon nu en detaljerad redogörelse av antologin som behandlar...

Av: Lilian O. Montmar
2019 : Kvartal 1 | 06 april, 2019

Kama sutra

Kamasutra

Den arkaiska indiska texten är på en och samma gång en handbok om könsumgänge, en politisk traktat och en roman. Guido Zeccola har läst Wendy Donigers ”Erotic Spirituality and the...

Av: Guido Zeccola
2019 : Kvartal 1 | 06 april, 2019

Svartsjuka, målning av författaren.

När självgodheten allierar sig med den d…

Estoardo Barrios Carillo kommenterar artikeln ”Idoler som anklagas”, vilken publicerades i Metro den 15/3.

Av: Estoardos Barrios Carillo
2019 : Kvartal 1 | 06 april, 2019

”Missfärgade glasrutor”, installation Franciscuskapellet i Nyköping, juni 2018 Foto: Maria Rosenlöf

Att bli fullständigt uppslukad av det li…

Tidningen Kulturen presenterar stolt mars månads konstnär, Ida Rödén.

Av: Ida Rödén
2019 : Kvartal 1 | 06 mars, 2019

Omslag, detalj. Bilden är roterad 90 grader motsols.

En Landnamabok

BOK | Gunnar Lundin har läst Michael Economous senaste diktbok Christos/Ötzi.

Av: Gunnar Lundin
2019 : Kvartal 1 | 06 mars, 2019

Omslag, detalj

Att vara Anna i Världen

BOK | Bo Bjelvehammar har läst Anna i Lund, en samling dikter av Anna Rydstedt som tidigare enbart publicerats i studenttidningen Lundagård.

Av: Bo Bjelvehammar
2019 : Kvartal 1 | 06 mars, 2019

Marie Bashkirtseff, I studion (1881), detalj.

Skrivandet som samtalspartner

Elin Parkman Smirnova ger en läsning av konstnären Marie Bashkirtseffs dagbok.

Av: Elin Parkman Smirnova
2019 : Kvartal 1 | 06 mars, 2019

Bokomslag ”Internet bakom taggtråden”, detalj.

Ryska mästerverk

BOK | Varlam Sjalamov, 1900-talsförfattare och Liza Alexandrova-Zorina, rysk nutida journalist, så olika men ändå med beröringspunkter. Båda aktuella med svenska utgivningar.

Av: Thomas Wihlman
2019 : Kvartal 1 | 27 februari, 2019

Detalj ur omslag

Vem äger rätten att tala om att åldras?

BOK | Thomas Wihlman har läst Hanne Kjöllers senaste bok.

Av: Thomas Wihlman
2019 : Kvartal 1 | 27 februari, 2019

Detalj ur omslag

En prisad roman

BOK | Sebastian Andersson har läst Johanna Frids kritikerrosade debutroman Nora eller Brinn Oslo brinn.

Av: Sebastian Andersson
2019 : Kvartal 1 | 27 februari, 2019

Detalj ur omslag

Mormorordning, hägringsöar

BOK | Millan Jonsson har läst Kalle Hedström Gustafssons diktbok ”Mormorordning, hägringsöar”.

Av: Millan Jonsson
2019 : Kvartal 1 | 27 februari, 2019

Bild: Porträtt av författaren (beskuret). Foto: Matti Koli

Hej Vilt

BOK | Theodor Hildeman Togner om Mimmi Corneliussons romandebut ”Hej Vilt” som utkom 2018 på Lesbisk Pocket.

Av: Theodor Hildeman Togner
2019 : Kvartal 1 | 06 februari, 2019

Detalj ur omslag

Berget är livets moder

BOK | Bo Bjelvehammar har läst Paolo Cognettis ”De åtta bergen”, en bok om att utforska världen och att utforska varandra.

Av: Bo Bjelvehammar
2019 : Kvartal 1 | 06 februari, 2019

Bild: Hebriana Alainentalo

Några tankar om musiken

Denna text är en stark bearbetning av en gammal essä jag skrev för nu ca 10 år sedan. Det är den första delen av en artikelserie om musiken. Jag ville...

Av: Guido Zeccola
2019 : Kvartal 1 | 06 februari, 2019

Koltrast. Foto:Pixabay

En koltrasts sång och hemfärd

Människorna rör sig oroligt på jorden, var för sig eller tillsammans. I krig såväl som i fred ser de sig upptagna av problem de själva skapat. Där borta kämpade också...

Av: Robert Halvarsson
2019 : Kvartal 1 | 10 januari, 2019

Båt. Foto: Pixel2013/Pixabay.

Om poeten Lars Fredin

BOK | Den store svenske poeten Lars Fredin (1919-1988) är på nytt aktuell. Eftersom vi fortfarande är några som minns, och läser, honom. Särskilt samlingen Båtöga, men också resten. Lars Fredin medgav...

Av: Carsten Palmer Schale
2019 : Kvartal 1 | 10 januari, 2019

Detalj från omslaget

Poetisk besvärjelse över ett medvetande

BOK | Lidbeck hittar ord i naturen som i sitt eget minne då hennes arv tar sig ända ut i haven och hämtar och vandrar via släktled genom skogarna hem till det...

Av: Benny Holmberg
2019 : Kvartal 1 | 10 januari, 2019

Kaos. Foto: Aitoff/Pixabay

Utdrag ur Overkill

”Med hjälp av GPS fann dom mig. På taket till centralbyggnaden. Dom säger att jag frös. Jag stod vid kanten till evigheten i bara kalsonger och nattskjorta.”

Av: Ulf Olsson
2019 : Kvartal 1 | 10 januari, 2019

Bar-Sur-Aube

Bachelard och den poetiska föreställning…

”Det finns ingen poesi som föregår det poetiska verbets gärning. Det finns ingen verklighet som föregår den litterära bilden.” – Rummets poetik (1957)

Av: Mattias Lundmark
2019 : Kvartal 1 | 10 januari, 2019

Porträtt, Adonis. Foto: Mariusz Kubik (Wikimedia commons), redigerad version.

Adonis och den alkemiska förbindelsen me…

Sigrid Kahle fördjupar sig i en viktig aspekt av poeten Adonis liv och verk: frågan om civilisationerna i världen gäller graden, inte arten. Fosterlandet är språket, språket är fosterlandet.

Av: Sigrid Kahle
2019 : Kvartal 1 | 10 januari, 2019

Överhögdal inlandsbanan Foto: Wikimedia commons

Resor på Inlandsbanan

Tommy Enström om att resa, skriva och minnas.

Av: Tommy Enström
2019 : Kvartal 1 | 10 januari, 2019

Uggla Foto: Pixabay

Hötorgskonst och äpplen

Ska essän, som är poesins prosaiske syskon, vara för de välmående lätt uttråkade och ge kittlingar och halsbrytande perspektiv? Eller för den som har det svårt?

Av: Gunnar Lundin
2019 : Kvartal 1 | 10 januari, 2019

Dag Almerheim, Nio sparade spår

Se upp! Tänk dig för

Jag vill nyansera vardagstanken och befria den från sin ofta förutsägbara elektromagnetiska kompass, för att visa att vi kan ta oss till ställen som vi inte visste fanns. Det är...

Av: Dag Almerheim
2019 : Kvartal 1 | 10 januari, 2019

Människor i samtal. Foto: Pixabay

Den kulturkritiska essän som litterär fo…

Såväl samtal som essäer handlar om åtminstone någon form av utbyte. De är redskap för medvetenhet. Utbyte har att göra med förmågan att ge och att ta emot. Att lyssna...

Av: Carsten Palmer Schale
2019 : Kvartal 1 | 10 januari, 2019

Månadens lyrik

Foto: Sebastian Andersson

Månadens lyrik | 2019:03

Tidningen Kulturen presenterar stolt mars månads lyrik, av Helga Krook.

Av: Helga Krook
Månadens lyrik | 06 mars, 2019

Odilon Redon, Ofelia (beskuren).

Månadens lyrik | 2019:02

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens lyrik, dikter av Jyrki Souminen.

Av: Jyrki Suominen
Månadens lyrik | 06 februari, 2019

Odilon Redon, Ofelia (beskuren).

Månadens lyrik | 2019:01

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens lyrik. Dikter av Cecilia Persson, i urval av Per Nilsson.

Av: Cecilia Persson
Månadens lyrik | 10 januari, 2019

Odilon Redon, Ofelia (1900-1905).

Månadens lyrik | 2018:11-12

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens lyrik med Göran af Gröning, Michael Economou, Peter Harström.

Av: Super User
Månadens lyrik | 07 december, 2018

Foto: Einar Askestad

Månadens lyrik | 2018:08

Redaktionen presenterar stolt månadens urval av lyrik med Hans-Evert Renerius, Marie Gavois, Tina Persson, Jyrki Suominen.

Av: Super User
Månadens lyrik | 31 augusti, 2018

Detalj ur illustration av Alekfucksia Braunisch Cosmos.

Månadens lyrik | 2018:07

Redaktionen presenterar stolt månadens lyrik av Alekfucksia Braunisch Cosmos, Lars Krumlinde, Marie Gavois & Tina Persson.

Av: Alekfucksia Braunisch Cosmos, Lars Krumlinde, Marie Gavois & Tina Persson
Månadens lyrik | 03 augusti, 2018

Foto: Bengt Berg

Månadens lyrik | 2018:05

Redaktionen presenterar stolt månadens lyrik med Jila Mossaed, Jyrki Suominen, Per Nilsson.

Av: Redaktionen
Månadens lyrik | 01 juni, 2018

Foto: Bengt Berg

Månadens lyrik | 2018:04

Redaktionen presenterar månadens urval av lyrik, av Bengt Berg, Inge-Bert Täljedal, Tina K Persson och Robert Halvarsson.

Av: Super User
Månadens lyrik | 04 Maj, 2018

Dikt

Månadens lyrik | 2018:03

Redaktionen presenterar månadens urval av lyrik, av Bo Bjelvehammar, Elisabeth Lampinen och Jyrki Suominen.

Av: Bo Bjelvehammar, Elisabeth Lampinen och Jyrki Suominen
Månadens lyrik | 29 mars, 2018

TEST

Månadens lyrik | 2018:02

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens lyrik. Poesi av Michael Economou, Guido Zeccola, Alekfucksia Braunisch Cosmos och Per Nilsson.

Av: redaktionen
Månadens lyrik | 02 mars, 2018

TEST

Månadens lyrik | 2018:01

Redaktionen presenterar stolt månadens lyrik.

Av: Per Nilsson
Månadens lyrik | 26 januari, 2018

close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts