Maxim Gorkij kring sekelskiftet 1900. Bild: Wikimedia commons

Maxim Gorkij i Finland och Sverige



Rolf Karlman om den ryske författaren Maxim Gorkijs tid i Finland och Sverige.



Maxim Gorkij räknas som en av de stora ryska författarna vid sidan av bl.a. Dostojevskij, Tjechov, Gogol och Tolstoy. Världsberömd blev Gorkij med sin självbiografiska trilogi som inleddes med ”Min barndom” från 1914 och som följdes av ”Ute i världen” från 1917 och ”Mina Universitet” från 1923. Maxim Gorkijs rykte komprometterades av att han blev ordförande i det författarförbund som Stalin skapade. Där var den sociala realismen ledstjärnan och Gorkij smakdomare.

1934 hölls i Sovjetunionen en väldig mönstring av den radikala världslitteraturen i och med den författarkongress, där den "socialistiska realismen" för första gången officiellt proklamerades under mottot "Diktaren - själens ingenjör". På podiet presiderade Maksim Gorkij, Michail Sjolochov, Pasternak, Alexej Tolstoj och den fyra år senare avrättade Isvestijaredaktören Nikolaj Bucharin. Bland de utländska gästerna fanns André Malraux, Louis Aragon, Ernst Toller, Klaus Mann, Nordahl Grieg och Martin Andersen Nexö. Den svenska delegationen bestod bland annat av paret Moa och Harry Martinson, Marika Stiernstedt och Erik Blomberg.

 

Flera av de utländska författarna bl.a Harry Martinsson reagerade mot den Stalinkult som rådde i det sovjetiska samhället och som även återspeglade sig under kongressen. Flera av de deltagande författarna tog senare avstånd från kommunismen som Harry Martinsson och André Malraux. Andra blev stärkta i sin tro på det kommunistiska framtidssamhället som Moa Martinsson och Martin Andersen Nexö.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Maxim Gorkij hade dock tidigt nordiska kontakter. När Anders Zorn, Albert Engström och Axel Gallen Kallela sommaren1905 seglade i finska och baltiska vatten fick den en inbjudan till Gorkij som då bodde på Karelska näset i Terijoki (nu Repina). Den auktoritäre Zorn bestämde dock att inget besök skulle göras hos den ryske författaren.

Efter de revolutionära stämningarna och den politiska oron i Ryssland 1905 och vintern 1906 gick Gorkij i exil. Axel Gallen Kallela hjälpte Maxim Gorkij och hans vackra älskarinna Maria Andrejva att få en tillflyktsort i Finland innan de skulle ge sig vidare ut i Europa. Paret var eftersökt av tsarens hemliga polis, ohranan. Författaren Bertil Gripenberg kom att på Kojo gård i Tammela, Tavastland, hysa den revolutionäre författaren. Gripenberg kunde också lite ryska. Gripenberg blev senare under inbördeskriget en ledande högeraktivist och oförsonlig motståndare mot det röda upproret. Tio år före dessa händelser kunde emellertid radikala personer ur båda ytterlighetsriktningarna umgås med varandra. Den gemensamma fienden för både finländarna och ryssarna var tsardömet.

Gripenberg beskrev Gorkij som en typisk ryss. Han älskade att tala. Han var full av optimism och säker på att revolutionen snart skulle segra även om de nu hade tillfälliga motgångar. Maria Andreja satt mest och hörde på och tittade beundrande på.

Gripenberg gjorde följande beskrivning av Gorkij. ”Han var lång och mager och krokig med insjunket bröst och slapp hållning. Ansiktet var grågult, hyn sträv och oren, det tillbakastrukna håret flottigt och färglöst och ansiktsdragen grova och knotiga med platt näsa. Hans andedräkt luktade illa. Men de små, vattengråa ögonen hade en spelande, intelligent och godmodig blick och hela hans uppträdande var livligt och dramatiskt. Han berättade utomordentligt målande, väl och gärna. Hans tal röjde i hög grad samma berättartalang som på sin tid gjorde honom ryktbar som författare. Liksom så många ryssar hade han något hjärtligt och vinnande i sitt uppträdande. Han hade också både humor och patos. Med detta förenade han en alldeles förvånade, barnslig naivitet. Det var som om den mångerfarne revolutionären och landsstrykaren på något sätt stannat kvar i ynglingaåldern”.

Maxim Gorkij och hans sköna Maria stannade några veckor i Finland. Gripenberg konstaterade att i vardagslag var båda angenäma och trivsamma människor. Gorkij talade dock från morgon till kväll och hade en dogmatisk tro på att de lägre folkklassernas ädelhet och de högre klassernas fördärv. Han berättade också om sin ungdoms irrfärder och alla människor han mött. Trots att Gripenberg långt senare i bokform berättade om sitt möte med Gorkij och då hade en helt annan politisk uppfattning än den revolutionäre författaren konstaterade han att Gorkij var en godhjärtad och välmenande människa. Det var nog människor av hårdare virke som ledde revolutionen i Ryssland 1917.

Beträffande hans unga älskarinna Maria Andrejeva ansåg inte Gripenberg att hon var någon representativ proletärkvinna. Hon klädde sig mycket elegant i svart sammet. Hon bar guldsmycken, pärlor och ädelstenar. Hon kom också från en gammal rysk-baltisk adelsfamilj och hade fått en fin uppfostran. I politiskt avseende verkade hon dock mera radikal och oförsonlig än Gorkij.

Gorkij och Maria Andrejeva skulle emellertid vidare ut i Europa. Den första etappen skulle i hemlighet ske via ångbåt från Åbo till Stockholm. För att de inte skulle upptäckas av tsarens allestädes närvarande polis låstes de in i en hytt på båten med beväpnad vakt utanför. I efterhand framgick att den ryska regeringen var mycket nöjd med det sätt som den bevärlige Gorkij hade lämnat landet. Man ville inte låta honom verka inom landet med det hade varit obehagligt för regeringen att häkta eller landsförvisa den världsberömda författaren.

Överresan till Stockholm gick utan problem. När de kom till Stockholm tyckte de att det var en mycket vacker stad. Paret rusade runt i butiker och köpte allt de såg framförallt guldvaror och damkläder. I Stockholm kände man snart igen Gorkij som gick klädd i traditionella ryska kläder med lång päls och harmonikastövlar. Tidningsreportrar sökte upp den dåtida kändisen och ville intervjua honom om hans författarskap och situationen i Ryssland. Gorkij vägrade dock absolut att ge några intervjuer.

För att slippa alla nyfikna gav sig paret upp till Skansen. Eftersom paret befann sig i Stockholm på vintern var Skansen nästan folktom. Maxim Gorkij jublade då han såg björnarna som han matade med wienerbröd.

Maxim Gorkij och Maria Andrejeva fortsatte sedan med tåg söderut till Malmö och därifrån med färja till Tyskland. Den kände författaren var för första gången långt borta från Ryssland och han utbrast ”Nu skall vi fira min befrielse ur tsardömets bojor”. Så firade sällskapet rejält på ryskt sätt med mycket alkohol. Via Tyskland kom sedan Gorkij till Italien och Capri där han vistades många år p.g.a. sin dåliga hälsa. Han återvände dock till Ryssland efter revolutionen och blev ordförande i ryska författarunionen 1934.

Maxim Gorkij dog 1936. Hans död är i likhet med mycket annat i Sovjetunionen vid den här tiden omgiven av dunkel. Det spekulerades i att han blivit förgiftad då han började bli obekväm för Stalin och sovjetregeringen. Hans födelsestad i Sovjetunionen bar länge namnet Gorkij men har nu fått tillbaka sitt ursprungliga namn, Niznij Novgorod.  

Text Rolf Karlman
Bild Maxim Gorkij kring sekelskiftet 1900. Bild: Wikimedia commons

UTGÅVA 2019:01

Foto: Pixabay/Wikilmages, detalj.

De elaka

Rolf Karlman om en period i Finlands historia som kanske bäst går att likna vid vilda västern.

Av: Rolf Karlman
2019 : Kvartal 1 | 27 april, 2019

Elefanter. Foto: Pixabay

L´Art Brut – Den oanpassade konsten och …

Lena Månsson om en av de främsta målarna inom l'Art brut, Aloïse Corbaz.

Av: Lena Månsson
2019 : Kvartal 1 | 27 april, 2019

Omslagsbild, beskuren.

Ett slags feministiskt manifest

BOK | Julia Hariz har läst Aase Bergs senaste roman ”Haggan”.

Av: Julia Hariz
2019 : Kvartal 1 | 27 april, 2019

Amos Oz, Foto: Michiel Hendryckx / Wikimedia Commons.

Amos Oz

Erik Cardelus om den nyligen bortgångne författaren och journalisten Amos Oz.

Av: Erik Cardelus
2019 : Kvartal 1 | 27 april, 2019

Maxim Gorkij kring sekelskiftet 1900. Bild: Wikimedia commons

Maxim Gorkij i Finland och Sverige

Rolf Karlman om den ryske författaren Maxim Gorkijs tid i Finland och Sverige.

Av: Rolf Karlman
2019 : Kvartal 1 | 06 april, 2019

Detalj ur omslag

Medicinturism

BOK | Lilian Montmar har läst ”Medicinturism. Gränsöverskridande sjukvård i teori och praktik” som utkom 2019 på Gidlunds förlag. För Tidningen Kulturen gör hon nu en detaljerad redogörelse av antologin som behandlar...

Av: Lilian O. Montmar
2019 : Kvartal 1 | 06 april, 2019

Kama sutra

Kamasutra

Den arkaiska indiska texten är på en och samma gång en handbok om könsumgänge, en politisk traktat och en roman. Guido Zeccola har läst Wendy Donigers ”Erotic Spirituality and the...

Av: Guido Zeccola
2019 : Kvartal 1 | 06 april, 2019

Svartsjuka, målning av författaren.

När självgodheten allierar sig med den d…

Estoardo Barrios Carillo kommenterar artikeln ”Idoler som anklagas”, vilken publicerades i Metro den 15/3.

Av: Estoardos Barrios Carillo
2019 : Kvartal 1 | 06 april, 2019

”Missfärgade glasrutor”, installation Franciscuskapellet i Nyköping, juni 2018 Foto: Maria Rosenlöf

Att bli fullständigt uppslukad av det li…

Tidningen Kulturen presenterar stolt mars månads konstnär, Ida Rödén.

Av: Ida Rödén
2019 : Kvartal 1 | 06 mars, 2019

Omslag, detalj. Bilden är roterad 90 grader motsols.

En Landnamabok

BOK | Gunnar Lundin har läst Michael Economous senaste diktbok Christos/Ötzi.

Av: Gunnar Lundin
2019 : Kvartal 1 | 06 mars, 2019

Omslag, detalj

Att vara Anna i Världen

BOK | Bo Bjelvehammar har läst Anna i Lund, en samling dikter av Anna Rydstedt som tidigare enbart publicerats i studenttidningen Lundagård.

Av: Bo Bjelvehammar
2019 : Kvartal 1 | 06 mars, 2019

Marie Bashkirtseff, I studion (1881), detalj.

Skrivandet som samtalspartner

Elin Parkman Smirnova ger en läsning av konstnären Marie Bashkirtseffs dagbok.

Av: Elin Parkman Smirnova
2019 : Kvartal 1 | 06 mars, 2019

Bokomslag ”Internet bakom taggtråden”, detalj.

Ryska mästerverk

BOK | Varlam Sjalamov, 1900-talsförfattare och Liza Alexandrova-Zorina, rysk nutida journalist, så olika men ändå med beröringspunkter. Båda aktuella med svenska utgivningar.

Av: Thomas Wihlman
2019 : Kvartal 1 | 27 februari, 2019

Detalj ur omslag

Vem äger rätten att tala om att åldras?

BOK | Thomas Wihlman har läst Hanne Kjöllers senaste bok.

Av: Thomas Wihlman
2019 : Kvartal 1 | 27 februari, 2019

Detalj ur omslag

En prisad roman

BOK | Sebastian Andersson har läst Johanna Frids kritikerrosade debutroman Nora eller Brinn Oslo brinn.

Av: Sebastian Andersson
2019 : Kvartal 1 | 27 februari, 2019

Detalj ur omslag

Mormorordning, hägringsöar

BOK | Millan Jonsson har läst Kalle Hedström Gustafssons diktbok ”Mormorordning, hägringsöar”.

Av: Millan Jonsson
2019 : Kvartal 1 | 27 februari, 2019

Bild: Porträtt av författaren (beskuret). Foto: Matti Koli

Hej Vilt

BOK | Theodor Hildeman Togner om Mimmi Corneliussons romandebut ”Hej Vilt” som utkom 2018 på Lesbisk Pocket.

Av: Theodor Hildeman Togner
2019 : Kvartal 1 | 06 februari, 2019

Detalj ur omslag

Berget är livets moder

BOK | Bo Bjelvehammar har läst Paolo Cognettis ”De åtta bergen”, en bok om att utforska världen och att utforska varandra.

Av: Bo Bjelvehammar
2019 : Kvartal 1 | 06 februari, 2019

Bild: Hebriana Alainentalo

Några tankar om musiken

Denna text är en stark bearbetning av en gammal essä jag skrev för nu ca 10 år sedan. Det är den första delen av en artikelserie om musiken. Jag ville...

Av: Guido Zeccola
2019 : Kvartal 1 | 06 februari, 2019

Koltrast. Foto:Pixabay

En koltrasts sång och hemfärd

Människorna rör sig oroligt på jorden, var för sig eller tillsammans. I krig såväl som i fred ser de sig upptagna av problem de själva skapat. Där borta kämpade också...

Av: Robert Halvarsson
2019 : Kvartal 1 | 10 januari, 2019

Båt. Foto: Pixel2013/Pixabay.

Om poeten Lars Fredin

BOK | Den store svenske poeten Lars Fredin (1919-1988) är på nytt aktuell. Eftersom vi fortfarande är några som minns, och läser, honom. Särskilt samlingen Båtöga, men också resten. Lars Fredin medgav...

Av: Carsten Palmer Schale
2019 : Kvartal 1 | 10 januari, 2019

Detalj från omslaget

Poetisk besvärjelse över ett medvetande

BOK | Lidbeck hittar ord i naturen som i sitt eget minne då hennes arv tar sig ända ut i haven och hämtar och vandrar via släktled genom skogarna hem till det...

Av: Benny Holmberg
2019 : Kvartal 1 | 10 januari, 2019

Kaos. Foto: Aitoff/Pixabay

Utdrag ur Overkill

”Med hjälp av GPS fann dom mig. På taket till centralbyggnaden. Dom säger att jag frös. Jag stod vid kanten till evigheten i bara kalsonger och nattskjorta.”

Av: Ulf Olsson
2019 : Kvartal 1 | 10 januari, 2019

Bar-Sur-Aube

Bachelard och den poetiska föreställning…

”Det finns ingen poesi som föregår det poetiska verbets gärning. Det finns ingen verklighet som föregår den litterära bilden.” – Rummets poetik (1957)

Av: Mattias Lundmark
2019 : Kvartal 1 | 10 januari, 2019

Porträtt, Adonis. Foto: Mariusz Kubik (Wikimedia commons), redigerad version.

Adonis och den alkemiska förbindelsen me…

Sigrid Kahle fördjupar sig i en viktig aspekt av poeten Adonis liv och verk: frågan om civilisationerna i världen gäller graden, inte arten. Fosterlandet är språket, språket är fosterlandet.

Av: Sigrid Kahle
2019 : Kvartal 1 | 10 januari, 2019

Överhögdal inlandsbanan Foto: Wikimedia commons

Resor på Inlandsbanan

Tommy Enström om att resa, skriva och minnas.

Av: Tommy Enström
2019 : Kvartal 1 | 10 januari, 2019

Uggla Foto: Pixabay

Hötorgskonst och äpplen

Ska essän, som är poesins prosaiske syskon, vara för de välmående lätt uttråkade och ge kittlingar och halsbrytande perspektiv? Eller för den som har det svårt?

Av: Gunnar Lundin
2019 : Kvartal 1 | 10 januari, 2019

Dag Almerheim, Nio sparade spår

Se upp! Tänk dig för

Jag vill nyansera vardagstanken och befria den från sin ofta förutsägbara elektromagnetiska kompass, för att visa att vi kan ta oss till ställen som vi inte visste fanns. Det är...

Av: Dag Almerheim
2019 : Kvartal 1 | 10 januari, 2019

Människor i samtal. Foto: Pixabay

Den kulturkritiska essän som litterär fo…

Såväl samtal som essäer handlar om åtminstone någon form av utbyte. De är redskap för medvetenhet. Utbyte har att göra med förmågan att ge och att ta emot. Att lyssna...

Av: Carsten Palmer Schale
2019 : Kvartal 1 | 10 januari, 2019

Månadens lyrik

Foto: Sebastian Andersson

Månadens lyrik | 2019:03

Tidningen Kulturen presenterar stolt mars månads lyrik, av Helga Krook.

Av: Helga Krook
Månadens lyrik | 06 mars, 2019

Odilon Redon, Ofelia (beskuren).

Månadens lyrik | 2019:02

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens lyrik, dikter av Jyrki Souminen.

Av: Jyrki Suominen
Månadens lyrik | 06 februari, 2019

Odilon Redon, Ofelia (beskuren).

Månadens lyrik | 2019:01

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens lyrik. Dikter av Cecilia Persson, i urval av Per Nilsson.

Av: Cecilia Persson
Månadens lyrik | 10 januari, 2019

Odilon Redon, Ofelia (1900-1905).

Månadens lyrik | 2018:11-12

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens lyrik med Göran af Gröning, Michael Economou, Peter Harström.

Av: Super User
Månadens lyrik | 07 december, 2018

Foto: Einar Askestad

Månadens lyrik | 2018:08

Redaktionen presenterar stolt månadens urval av lyrik med Hans-Evert Renerius, Marie Gavois, Tina Persson, Jyrki Suominen.

Av: Super User
Månadens lyrik | 31 augusti, 2018

Detalj ur illustration av Alekfucksia Braunisch Cosmos.

Månadens lyrik | 2018:07

Redaktionen presenterar stolt månadens lyrik av Alekfucksia Braunisch Cosmos, Lars Krumlinde, Marie Gavois & Tina Persson.

Av: Alekfucksia Braunisch Cosmos, Lars Krumlinde, Marie Gavois & Tina Persson
Månadens lyrik | 03 augusti, 2018

Foto: Bengt Berg

Månadens lyrik | 2018:05

Redaktionen presenterar stolt månadens lyrik med Jila Mossaed, Jyrki Suominen, Per Nilsson.

Av: Redaktionen
Månadens lyrik | 01 juni, 2018

Foto: Bengt Berg

Månadens lyrik | 2018:04

Redaktionen presenterar månadens urval av lyrik, av Bengt Berg, Inge-Bert Täljedal, Tina K Persson och Robert Halvarsson.

Av: Super User
Månadens lyrik | 04 Maj, 2018

Dikt

Månadens lyrik | 2018:03

Redaktionen presenterar månadens urval av lyrik, av Bo Bjelvehammar, Elisabeth Lampinen och Jyrki Suominen.

Av: Bo Bjelvehammar, Elisabeth Lampinen och Jyrki Suominen
Månadens lyrik | 29 mars, 2018

TEST

Månadens lyrik | 2018:02

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens lyrik. Poesi av Michael Economou, Guido Zeccola, Alekfucksia Braunisch Cosmos och Per Nilsson.

Av: redaktionen
Månadens lyrik | 02 mars, 2018

TEST

Månadens lyrik | 2018:01

Redaktionen presenterar stolt månadens lyrik.

Av: Per Nilsson
Månadens lyrik | 26 januari, 2018

close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts