Detalj ur omslag

Medicinturism



BOK | Lilian Montmar har läst ”Medicinturism. Gränsöverskridande sjukvård i teori och praktik” som utkom 2019 på Gidlunds förlag. För Tidningen Kulturen gör hon nu en detaljerad redogörelse av antologin som behandlar detta intressanta och kontroversiella ämne.



Red.: Frank-Michael Kirsch, Kjell Ljungbo & Erik A. Borg
Medicinturism. Gränsöverskridande sjukvård i teori och praktik
Gidlunds Förlag

De flesta av studiens författare är forskare i företagsekonomi, internationell affärskultur, turism, läkare och praktiker och ingår i KK-stiftelsens forskningsprojekt "Patients beyond Frontiers: The Challenge of Medical Tourism to Swedish Health Care". De är ense om att skilja mellan medicinturism, som avser nödvändig medicinsk vård utanför Sverige, medan termen "hälsoturism" handlar om spa och skönhetsoperationer. Syftet med studien är att plädera till de svenska politikerna att förstå och tillvarata den innovativa utveckling som medicinturismen kan ha för vården och samhället.

Bilden av Sverige i världen sägs redan vara så positiv och förtroendeingivande att man knappast behöver satsa på marknadsföring. Landets geografiska struktur garanterar fördelar som väl tillgodoser patienters rekreationsbehov, något som den svenska sjukvården ännu inte kan ha insett, eftersom medicinturismen inte utvecklats i Sverige. Bokens uppgift verkar vara att övertyga om Sveriges goda konkurrensfördelar vad gäller hälsovård för utländska patienter. Skribenterna betonar också att den gränsöverskridande vården samtidigt ökar kvaliteten och ekonomin i den svenska sjukvården, något som kan gynna svenska patienter. Patientunderlaget i Sverige för en del sjukdomar anses vara för litet för att ge läkarna tillräcklig erfarenhet och träning inom en del av den högspecialiserade vården. Alltså en win-win-situation.

Professor i kirurgi Jörgen Larsson beskriver Karolinska Universitetssjukhusets och den svenska sjukvårdens internationella arbete. De medicinska framstegen främjas inte endast av besökande utländska patienter, utan även av det internationella samarbetet som helhet, och inte minst av den tekniska utvecklingen. Vård på distans har prövats i projekt vid Karolinska Universitetssjukhuset. Man undviker därmed spridningen av vårdrelaterade infektioner, som är ett ökande problem i många länder, särskilt i delar av Asien, Amerika och Afrika. Larsson betonar vikten av internationellt samarbete vad gäller patienter med sällsynta sjukdomar och kräver ett politiskt och medicinskt ledarskap för att främja Sveriges internationella ställning. Hälsovården har utvecklats påtagligt de senaste tjugofem åren inte minst genom interaktionen mellan universitetssjukhus och universitet. Den löpande registreringen av patientdata utgör grunden för den framtida globala forskningen inom hälso- och sjukvården.

Anna Sahlström är ansvarig för enheten för utlandsvård på Karolinska Universitetssjukhuset. I sitt inlägg diskuterar hon etiska problem och möjliga lösningar, skillnader mellan patienternas, hemländernas och de utländska vårdgivarnas perspektiv i vården. Hon frågar sig hur vi ska prioritera de knappa vårdresurserna och pekar på att sjukvårdsservicen, som medicinturister konsumerar, härstammar ur resurser som annars skulle ha varit tillgängliga för landets egna medborgare och noterar att det inte är säkert att vinsten resulterar i en förbättrad vård för de svenska medborgarna, men att låtsas som att medicinturismen inte är relevant för oss, kan snart vara ett stort misstag.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

I ett globalt perspektiv domineras vårdexporten hitintills av medicinturister som passerar nationsgränser. Sahlström menar att det är ett faktum som politiker, sjukvårdssystem och vi medborgare har att förhålla oss till. Relevanta frågor uppstår: Om vi vill gå förbi vårdköerna här hemma och få tillgång till vård utomlands, måste vi inte då också erbjuda vård till utländska patienter av samma skäl? Har vi inte en skyldighet att försöka finna vägar att dela med oss av vår kunskap och kompetens inom hälso- och sjukvård? Kommer möjligheten att få viss vård begränsas till dem som har resurser att resa? Hon beskriver också EU:s grundregel om rätten till jämlik vård till samma regler som i hemlandet förutsatt att man äger ett EU-kort. Inom EU finns tanken om patientrörlighet som kan bidra till att vi kan få den bästa vården. Hon skriver: "Att både kunna se om sitt hus och bidra till en global förbättring borde inte vara omöjligt."

Professorn i företagsekonomi Erik A. Borg analyserar och beskriver globaliseringen, den tekniska utvecklingen, nätverken och den medvetet vårdsökande patienten. Patienter kan via Internet söka sig behandlingsalternativ. Sjukhus marknadsför sina erbjudanden och detta betyder också en stor utmaning. Hur ska en patient kunna bedöma kvalitet och tillförlitlighet? Resorna kostar och komplikationer kan leda till merkostnader. Därför skulle bättre metoder att jämföra olika behandlingsresultat underlätta valet. Han koncentrerar sitt inlägg på Sydostasien och USA. Han har besökt flera sjukhus i Nordamerika och i Thailand, berättar om kulturkrockar, språkliga svårigheter, prisläget och ställer frågan huruvida andra länders erfarenheter även kan vara till gagn för den svenska sjukvården. Tyvärr drar han inga slutsatser.

Professor Frank-Michael Kirsch frågar sig hur Tyskland vågade satsa på inkommande medicinturister redan på 1990-talet. Efter de senaste två decennierna är Tyskland idag ledande i behandlingen av internationella patienter och ett bevis på, att satsningen lyckats och att medicinturismen kommer det egna folket till godo. Tyskarna har varit lyhörda inför de utländska vårdtagarnas kulturella behov. Interkulturella kunskaper har varit viktiga i behandlingen av patienter från främmande kulturer och man har ett hundratal flerspråkiga medarbetare i tjänst. Som i Österrike är kurer och rehabilitering något som tjänar rekryteringen av utländska patienter. Marknadsförare har föreslagit att även erbjuda upplevelsepaket, men det verkar inte ha gått hem hos vårdgivarna. Man vill inte förlora sin identitet och sitt goda namn. Så skiljer sig Tyskland från Thailand. I Tyskland är det delstaterna som bestämmer över hälsovården och staten som skapar ramvillkoren.

Anna Biaƚk -Wolf är docent och dekanus på Högskolan för turism och hotellväsen i Gdan̕sk och undersöker i sitt inlägg Pommern, den region i Polen, som tar emot flest svenska patienter i landet. Under de senaste fem åren har antalet svenska turister tredubblats. En stor del av den svenska medicinturismen gäller icke-återbetalningsbara tjänster och dessa patienter är inte medtagna i statistiken. Svenskar reser utomlands för att få mer prisvärda behandlingsalternativ med bibehållen kvalitet. Hon antar att patienter söker vård som inte hemlandet kan bistå med p.g.a. hemsjukvårdens brister och tillkortakommanden, något som Maciej Zaremba har skrivit om i media. Sveriges långa väntetider är ett väsentligt skäl till att söka vård utomlands.

Lektor i företagsekonomi, Kjell Ljungbo, koncentrerar sig på Singapore som har ett högeffektivt sjukvårdssystem, vilket finansieras av staten och privata försäkringar. Landet satsar hårt på medicinturism för att utveckla ekonomin och sjukvården. Personalen är relativt välutbildad och hårt arbetande i ett prestationssamhälle utan like. Liksom Sverige har Singapore brist på läkare och sjuksköterskor och man tvingas rekrytera personal utifrån, främst från Filippinerna. Personalen står under ständig press. Den offentliga sjukvården dräneras på sjukvårdspersonal. Läkare och sjuksköterskor går till den privata vården som medicinturismen främst lever av. I kampen om personal blir även den offentliga vården dyrare för det egna landets vårdbehövande. Även vårdplatser saknas och liksom på de Karolinska Universitetssjukhusen i Sverige placeras patienterna i sängköer i korridorer, i Singapore även i luftkonditionerade tält. Ändå drar Kjell Ljungbo slutsatser och ger en lång lista med råd till sjukvården i Sverige, bl.a. "att staten och politikerna i Singapore ser potentialen inom medicinturismen och intar en mer konstruktiv attityd till verksamheten."

André Freitas, Fernando Pereira och Christina Waller Sterner är ledande aktörer i det internationella vårdföretaget Diaverum, som bl.a. är känt för sin semesterdialys. Det finns enligt dem två kategorier av resenärer; de som reser för att få enstaka men inte akuta behandlingar utomlands och kroniska patienter med njursvikt som reser av personliga skäl, men är i ständigt behov av läkarvård. Detta behov kommer att öka med en åldrande befolkning och livsstilsförändringar. Framstegen inom den medicinska vetenskapen kommer att öka livskvaliteten och hålla människor aktiva längre, samtidigt som de kroniska sjukdomarnas antal förväntas tillta.

Företrädare för konsultbolaget Acando har ett särskilt fokus på "Ett friskare Sverige" och arbetar för medicinturism inom offentligheten och den privata sektorn. De betonar att det för "vissa specialiteter skulle behövas ett större patientunderlag än vad som är möjligt att uppbåda i Sverige" utan att det för den skull skulle ha negativa följder för den svenska sjukvården. "Därför måste kapaciteten hos vårdgivaren överstiga det behov och uppdrag som ålagts vårdgivaren gällande vård av svenska medborgare". Därefter ges utförliga råd om hur detta ska ske. Konsultfirmans arbete innebär att undersöka och säkra förutsättningarna för att paketera, erbjuda, sälja och leverera vårderbjudanden till internationella patienter. Sveriges vårdgivare har mycket att lära av den verksamheten.

Det för mig mest intressanta bidraget i denna 292 sidor långa redogörelse står Professor Karl Gratzer för. Han skildrar utvecklingen av hälsovården i Sverige sedan 1600-talet och om hur människor i alla tider sökt bot för sina sjukdomar. Han beskriver romartidens badkulturer, varma källor, svavel-, järn- och kolsyrehaltiga hälsobrunnar, hur den religiösa och geografiska världsbilden förändrades under medeltiden och hur reformationen i Sverige medverkade till att den katolska kyrkans ansvar för sjuk- och fattigvården upphörde eller i varje fall försämrades. Den som kunde reste till någon kurort i utlandet för att bli frisk.

Den nya brunnskulturen hämtades främst från tyska förebilder. Här finns berättelsen om källkulturen i Sverige, de första kurorterna Medevi Brunn, Sätra Brunn och Ramlösa Brunn och upptäckten av mineralvattnets "helande krafter". Till dessa hälsobrunnar kom ståndspersoner mest för nöje skull, men fattighjonen, eller som de också kallades, "lasaretthjonen eller uslingarna", kom för att bli botade från sina sjukdomar. Gratzer konstaterar att hälsobrunnarna var viktiga för läkarnas kompetensutveckling. Man lyckades attrahera den för sin samtid bästa medicinska kompetensen. Läkarna fick genom sin tjänstgöring vid hälsobrunnarna tillgång till ett eftertraktat patientunderlag som för fösta gången möjliggjorde mera omfattande kliniska forskningsstudier på olika områden.

Professor Karl Gratzer konstaterar i sin epilog:

"Ur det långa Braudelska perspektivet kan vi urskilja ett brott, en diskontinuitet, i statens sätt att engagera sig i gränsöverskridande innovativ verksamhet på medicinturismens område. Statens än så länge saknade ställningstagande för eller emot internationell medicinturism kan nu bedömas i ljuset av de historiska erfarenheter vi har från Medevi."

Text Lilian Montmar

UTGÅVA 2019:01

Foto: Pixabay/Wikilmages, detalj.

De elaka

Rolf Karlman om en period i Finlands historia som kanske bäst går att likna vid vilda västern.

Av: Rolf Karlman
2019 : Kvartal 1 | 27 april, 2019

Elefanter. Foto: Pixabay

L´Art Brut – Den oanpassade konsten och …

Lena Månsson om en av de främsta målarna inom l'Art brut, Aloïse Corbaz.

Av: Lena Månsson
2019 : Kvartal 1 | 27 april, 2019

Omslagsbild, beskuren.

Ett slags feministiskt manifest

BOK | Julia Hariz har läst Aase Bergs senaste roman ”Haggan”.

Av: Julia Hariz
2019 : Kvartal 1 | 27 april, 2019

Amos Oz, Foto: Michiel Hendryckx / Wikimedia Commons.

Amos Oz

Erik Cardelus om den nyligen bortgångne författaren och journalisten Amos Oz.

Av: Erik Cardelus
2019 : Kvartal 1 | 27 april, 2019

Maxim Gorkij kring sekelskiftet 1900. Bild: Wikimedia commons

Maxim Gorkij i Finland och Sverige

Rolf Karlman om den ryske författaren Maxim Gorkijs tid i Finland och Sverige.

Av: Rolf Karlman
2019 : Kvartal 1 | 06 april, 2019

Detalj ur omslag

Medicinturism

BOK | Lilian Montmar har läst ”Medicinturism. Gränsöverskridande sjukvård i teori och praktik” som utkom 2019 på Gidlunds förlag. För Tidningen Kulturen gör hon nu en detaljerad redogörelse av antologin som behandlar...

Av: Lilian O. Montmar
2019 : Kvartal 1 | 06 april, 2019

Kama sutra

Kamasutra

Den arkaiska indiska texten är på en och samma gång en handbok om könsumgänge, en politisk traktat och en roman. Guido Zeccola har läst Wendy Donigers ”Erotic Spirituality and the...

Av: Guido Zeccola
2019 : Kvartal 1 | 06 april, 2019

Svartsjuka, målning av författaren.

När självgodheten allierar sig med den d…

Estoardo Barrios Carillo kommenterar artikeln ”Idoler som anklagas”, vilken publicerades i Metro den 15/3.

Av: Estoardos Barrios Carillo
2019 : Kvartal 1 | 06 april, 2019

”Missfärgade glasrutor”, installation Franciscuskapellet i Nyköping, juni 2018 Foto: Maria Rosenlöf

Att bli fullständigt uppslukad av det li…

Tidningen Kulturen presenterar stolt mars månads konstnär, Ida Rödén.

Av: Ida Rödén
2019 : Kvartal 1 | 06 mars, 2019

Omslag, detalj. Bilden är roterad 90 grader motsols.

En Landnamabok

BOK | Gunnar Lundin har läst Michael Economous senaste diktbok Christos/Ötzi.

Av: Gunnar Lundin
2019 : Kvartal 1 | 06 mars, 2019

Omslag, detalj

Att vara Anna i Världen

BOK | Bo Bjelvehammar har läst Anna i Lund, en samling dikter av Anna Rydstedt som tidigare enbart publicerats i studenttidningen Lundagård.

Av: Bo Bjelvehammar
2019 : Kvartal 1 | 06 mars, 2019

Marie Bashkirtseff, I studion (1881), detalj.

Skrivandet som samtalspartner

Elin Parkman Smirnova ger en läsning av konstnären Marie Bashkirtseffs dagbok.

Av: Elin Parkman Smirnova
2019 : Kvartal 1 | 06 mars, 2019

Bokomslag ”Internet bakom taggtråden”, detalj.

Ryska mästerverk

BOK | Varlam Sjalamov, 1900-talsförfattare och Liza Alexandrova-Zorina, rysk nutida journalist, så olika men ändå med beröringspunkter. Båda aktuella med svenska utgivningar.

Av: Thomas Wihlman
2019 : Kvartal 1 | 27 februari, 2019

Detalj ur omslag

Vem äger rätten att tala om att åldras?

BOK | Thomas Wihlman har läst Hanne Kjöllers senaste bok.

Av: Thomas Wihlman
2019 : Kvartal 1 | 27 februari, 2019

Detalj ur omslag

En prisad roman

BOK | Sebastian Andersson har läst Johanna Frids kritikerrosade debutroman Nora eller Brinn Oslo brinn.

Av: Sebastian Andersson
2019 : Kvartal 1 | 27 februari, 2019

Detalj ur omslag

Mormorordning, hägringsöar

BOK | Millan Jonsson har läst Kalle Hedström Gustafssons diktbok ”Mormorordning, hägringsöar”.

Av: Millan Jonsson
2019 : Kvartal 1 | 27 februari, 2019

Bild: Porträtt av författaren (beskuret). Foto: Matti Koli

Hej Vilt

BOK | Theodor Hildeman Togner om Mimmi Corneliussons romandebut ”Hej Vilt” som utkom 2018 på Lesbisk Pocket.

Av: Theodor Hildeman Togner
2019 : Kvartal 1 | 06 februari, 2019

Detalj ur omslag

Berget är livets moder

BOK | Bo Bjelvehammar har läst Paolo Cognettis ”De åtta bergen”, en bok om att utforska världen och att utforska varandra.

Av: Bo Bjelvehammar
2019 : Kvartal 1 | 06 februari, 2019

Bild: Hebriana Alainentalo

Några tankar om musiken

Denna text är en stark bearbetning av en gammal essä jag skrev för nu ca 10 år sedan. Det är den första delen av en artikelserie om musiken. Jag ville...

Av: Guido Zeccola
2019 : Kvartal 1 | 06 februari, 2019

Koltrast. Foto:Pixabay

En koltrasts sång och hemfärd

Människorna rör sig oroligt på jorden, var för sig eller tillsammans. I krig såväl som i fred ser de sig upptagna av problem de själva skapat. Där borta kämpade också...

Av: Robert Halvarsson
2019 : Kvartal 1 | 10 januari, 2019

Båt. Foto: Pixel2013/Pixabay.

Om poeten Lars Fredin

BOK | Den store svenske poeten Lars Fredin (1919-1988) är på nytt aktuell. Eftersom vi fortfarande är några som minns, och läser, honom. Särskilt samlingen Båtöga, men också resten. Lars Fredin medgav...

Av: Carsten Palmer Schale
2019 : Kvartal 1 | 10 januari, 2019

Detalj från omslaget

Poetisk besvärjelse över ett medvetande

BOK | Lidbeck hittar ord i naturen som i sitt eget minne då hennes arv tar sig ända ut i haven och hämtar och vandrar via släktled genom skogarna hem till det...

Av: Benny Holmberg
2019 : Kvartal 1 | 10 januari, 2019

Kaos. Foto: Aitoff/Pixabay

Utdrag ur Overkill

”Med hjälp av GPS fann dom mig. På taket till centralbyggnaden. Dom säger att jag frös. Jag stod vid kanten till evigheten i bara kalsonger och nattskjorta.”

Av: Ulf Olsson
2019 : Kvartal 1 | 10 januari, 2019

Bar-Sur-Aube

Bachelard och den poetiska föreställning…

”Det finns ingen poesi som föregår det poetiska verbets gärning. Det finns ingen verklighet som föregår den litterära bilden.” – Rummets poetik (1957)

Av: Mattias Lundmark
2019 : Kvartal 1 | 10 januari, 2019

Porträtt, Adonis. Foto: Mariusz Kubik (Wikimedia commons), redigerad version.

Adonis och den alkemiska förbindelsen me…

Sigrid Kahle fördjupar sig i en viktig aspekt av poeten Adonis liv och verk: frågan om civilisationerna i världen gäller graden, inte arten. Fosterlandet är språket, språket är fosterlandet.

Av: Sigrid Kahle
2019 : Kvartal 1 | 10 januari, 2019

Överhögdal inlandsbanan Foto: Wikimedia commons

Resor på Inlandsbanan

Tommy Enström om att resa, skriva och minnas.

Av: Tommy Enström
2019 : Kvartal 1 | 10 januari, 2019

Uggla Foto: Pixabay

Hötorgskonst och äpplen

Ska essän, som är poesins prosaiske syskon, vara för de välmående lätt uttråkade och ge kittlingar och halsbrytande perspektiv? Eller för den som har det svårt?

Av: Gunnar Lundin
2019 : Kvartal 1 | 10 januari, 2019

Dag Almerheim, Nio sparade spår

Se upp! Tänk dig för

Jag vill nyansera vardagstanken och befria den från sin ofta förutsägbara elektromagnetiska kompass, för att visa att vi kan ta oss till ställen som vi inte visste fanns. Det är...

Av: Dag Almerheim
2019 : Kvartal 1 | 10 januari, 2019

Människor i samtal. Foto: Pixabay

Den kulturkritiska essän som litterär fo…

Såväl samtal som essäer handlar om åtminstone någon form av utbyte. De är redskap för medvetenhet. Utbyte har att göra med förmågan att ge och att ta emot. Att lyssna...

Av: Carsten Palmer Schale
2019 : Kvartal 1 | 10 januari, 2019

Månadens lyrik

voieferréehorizonvisuelcarton. Foto: Timothy Perkins

Månadens lyrik | 2019:07

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens poet, Marie Silkeberg.

Av: Marie Silkeberg
Månadens lyrik | 01 juli, 2019

Odilon Redon, Fallen angel looking at cloud. Detalj.

Månadens lyrik | 2019:06

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens poet, Ann Jäderlund.

Av: Ann Jäderlund
Månadens lyrik | 03 juni, 2019

Foto: Sebastian Andersson

Månadens lyrik | 2019:03

Tidningen Kulturen presenterar stolt mars månads lyrik, av Helga Krook.

Av: Helga Krook
Månadens lyrik | 06 mars, 2019

Odilon Redon, Ofelia (beskuren).

Månadens lyrik | 2019:02

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens lyrik, dikter av Jyrki Souminen.

Av: Jyrki Suominen
Månadens lyrik | 06 februari, 2019

Odilon Redon, Ofelia (beskuren).

Månadens lyrik | 2019:01

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens lyrik. Dikter av Cecilia Persson, i urval av Per Nilsson.

Av: Cecilia Persson
Månadens lyrik | 10 januari, 2019

Odilon Redon, Ofelia (1900-1905).

Månadens lyrik | 2018:11-12

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens lyrik med Göran af Gröning, Michael Economou, Peter Harström.

Av: Super User
Månadens lyrik | 07 december, 2018

Mer lyrik
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.