Kama sutra

Kamasutra



Den arkaiska indiska texten är på en och samma gång en handbok om könsumgänge, en politisk traktat och en roman. Guido Zeccola har läst Wendy Donigers ”Erotic Spirituality and the Kama Sutra”.



Kamasutra (Kama betyder begär, Sutra lära) betraktas som en bok om de olika fysiska ställningar som människorna kan inta under den sexuella akten. Men är den bara det? Vatsyayanas bok är framför allt en spännande roman eller en traktat.

För att upptäcka detta behöver vi en lärd guide som indologen Wendy Doniger. Hennes version av Kamasutra, publicerad 2002 i samarbete med Sudhir Kakar, är troligen en evig klassiker, en version som ger boken den plats i kulturvärlden som den förtjänar. Men Wendy Doniger har publicerat mycket, hennes bibliografi är ofantlig. Jag kan inte citera samtliga studier om den forntida politiska Indien men boken om den forntida politiska Arthashastra får Machiavellis Prinsen att se ut som en bok skriven av Moder Teresa. Även om en kinesisk traktat, The Book of Lord Shang, kan te sig ännu mer cynisk.

Kamasutra är en bok som Wendy Doniger fyller med knep, bedrägerier, spioner och kopplare, ofta nödvändiga för att besegra en stad eller förtjusa en kvinna. Problemet är bara att i de flesta arkaiska indiska böcker äger samtliga händelser rum bortom eller utanför tiden. Det leder, i detta fall, till att den oerfarne läsaren nöjer sig med att titta på de sexuella kroppsställningarna.

Boken kan läsas som uppsättningen av de erotiska situationer en viss gestalt kan komma att befinna sig i. Men vem är denna figur? Den är en Nagaraka, the man-about-town, som Donigers engelska språk underbart förkroppsligar i Nagaraka (stad på sanskrit).

Nagaraka är därför en rik medborgare, en världens man som inte behöver arbeta. Han har ett enda mål: att förnya och mångfaldiga sina begär, eros framförallt, och därför bara dyrka Kama (begäret).

Han avskyr Artha (makten), av den eviga lagen Dharma, han respekterar den som lag men ”glömmer” den som ordning.

Likom Ovidius, den romerska poet som levde 200 år före honom, frekventerar Nagaraka ritualer och religiösa fester, framför allt för att kunna träffa vackra och tillgängliga kvinnor. På det sättet är Nagarakas liv spännande men också extremt repetitivt. Som en affärsmans, en kurtisans, eller en prästs liv, alla roller som Ovidius gestaltar i sin Ars amatoria (även Aramandi, "Kärlekskonsten").

Så, världsmannen Nagaraka blir tvungen att träna på Kamasutras sextiofyra kroppsställningar som vem som helst, män och kvinnor, kan lära sig. En behaglig lista på sysselsättningar som även omfattar musik på glasets kant (som Mozarts Glasharmonika), att bädda sängar, klippa figurer med hjälp av asplöv, blanda olika parfymer, lära papegojor och beostarar att tala, praktisera svart magi, tala många språk utan hinder, trolla och spå i framtiden. I slutet, som nummer 64, finner vi en handbok i levnadsvett som båda de älskande måste lära sig utantill precis som alla andra ”konster”.

Ingenting är en slump, de 64 positionerna motsvarar 24 positioner i ett samlag. Varianter eller positioner som i och för sig inte är så annorlunda från t.ex. Pietro Aretino och hans Ragionamenti och Dialogerna av Aloisia Sigea. Men dessa är samtal mellan kvinnor som kan eller vill veta mer om det sexuella livet. Medan den enda arkaiska bok som man skulle kunna jämföra med Kamasutra var (boken finns inte längre) skriven av grekiska Elephantis, som tillhör den mängd av hetärer som i sina artistnamn är befryndade med djur. Tyvärr finns inget bevarat av hennes verkliga ord. Vi vet bara att Suetonius lämnade några ”tabeller” av Veneris Figurae eller Modi coeundi (sätt att knulla på latin) till kejsaren Tiberius. Dessa texter eller tabeller är intressanta därför att de innehåller beskrivningar av en serie kvinnliga orgasmer, men de har ingenting av den elegans och det djup som Kamasutra har. Ett förvisso världsligt djup, men som inte kan glömma den uråldriga Veda och, bortom den, gudarnas liv.

I Rigveda står att ”Begäret (Kama) är själens första frö.” Man kan anta att Vatsyayana endast är en ”modern redaktör” av Kamasutra. I begynnelsen har vi den snälla tjuren Nandin, som vaktade samlaget (som var tusen gudomliga år långt) mellan Shiva och Uma, så Nandin blev vakt, voyeur och författare, han tillägnade sig den erotiska kunskapen som också människorna senare kunde lära sig, fast imperfekt och mycket reduktivt.

Det är inte möjligt att begripa Kamasutras erotiska dueller, som ibland blir dödliga, om vi håller oss bortom deras gudomliga ursprung. Detta också därför att Eros alltid är närvarande i Indien.

Lika upplyst som Nandin var Shvetaketu, som reducerade de 1000 kapitel skrivna av Nandin till de 500 som, under tidens gång, blev de som föreligger. Men vem var Shvetaketu? Shvetaketu visar sig för oss i Chandogyaupanishaden när han är 24 år gammal. Efter 12 år av studier begriper Shvetaketu den fulländade läran om Atman och om Självet. Glad vänder han sig till sin egen far som svarar med tre ord Tat tvam asi: Det Är Du. Dessa tre ord är senapsfrön som öppnar upp oändligheten i Veda.

I slutet av sin bok påminner Wendy Doniger oss om att guden Kama (begäret) efter att ha förvandlats till aska av Shiva blir ännu starkare och ljusare, mångfaldigar sig till månljus, till ögonbrynen på vackra kvinnor, och så vidare. Se också hennes bok Shiva: The erotic ascetic.

Men allt det jag har skrivit gäller för Indien i sig sjäv.

Ingen kan befria oss från Kama, och detta är vår lycka.

Text Guido Zeccola

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

UTGÅVA 2019:01

Foto: Pixabay/Wikilmages, detalj.

De elaka

Rolf Karlman om en period i Finlands historia som kanske bäst går att likna vid vilda västern.

Av: Rolf Karlman
2019 : Kvartal 1 | 27 april, 2019

Elefanter. Foto: Pixabay

L´Art Brut – Den oanpassade konsten och …

Lena Månsson om en av de främsta målarna inom l'Art brut, Aloïse Corbaz.

Av: Lena Månsson
2019 : Kvartal 1 | 27 april, 2019

Omslagsbild, beskuren.

Ett slags feministiskt manifest

BOK | Julia Hariz har läst Aase Bergs senaste roman ”Haggan”.

Av: Julia Hariz
2019 : Kvartal 1 | 27 april, 2019

Amos Oz, Foto: Michiel Hendryckx / Wikimedia Commons.

Amos Oz

Erik Cardelus om den nyligen bortgångne författaren och journalisten Amos Oz.

Av: Erik Cardelus
2019 : Kvartal 1 | 27 april, 2019

Maxim Gorkij kring sekelskiftet 1900. Bild: Wikimedia commons

Maxim Gorkij i Finland och Sverige

Rolf Karlman om den ryske författaren Maxim Gorkijs tid i Finland och Sverige.

Av: Rolf Karlman
2019 : Kvartal 1 | 06 april, 2019

Detalj ur omslag

Medicinturism

BOK | Lilian Montmar har läst ”Medicinturism. Gränsöverskridande sjukvård i teori och praktik” som utkom 2019 på Gidlunds förlag. För Tidningen Kulturen gör hon nu en detaljerad redogörelse av antologin som behandlar...

Av: Lilian O. Montmar
2019 : Kvartal 1 | 06 april, 2019

Kama sutra

Kamasutra

Den arkaiska indiska texten är på en och samma gång en handbok om könsumgänge, en politisk traktat och en roman. Guido Zeccola har läst Wendy Donigers ”Erotic Spirituality and the...

Av: Guido Zeccola
2019 : Kvartal 1 | 06 april, 2019

Svartsjuka, målning av författaren.

När självgodheten allierar sig med den d…

Estoardo Barrios Carillo kommenterar artikeln ”Idoler som anklagas”, vilken publicerades i Metro den 15/3.

Av: Estoardos Barrios Carillo
2019 : Kvartal 1 | 06 april, 2019

”Missfärgade glasrutor”, installation Franciscuskapellet i Nyköping, juni 2018 Foto: Maria Rosenlöf

Att bli fullständigt uppslukad av det li…

Tidningen Kulturen presenterar stolt mars månads konstnär, Ida Rödén.

Av: Ida Rödén
2019 : Kvartal 1 | 06 mars, 2019

Omslag, detalj. Bilden är roterad 90 grader motsols.

En Landnamabok

BOK | Gunnar Lundin har läst Michael Economous senaste diktbok Christos/Ötzi.

Av: Gunnar Lundin
2019 : Kvartal 1 | 06 mars, 2019

Omslag, detalj

Att vara Anna i Världen

BOK | Bo Bjelvehammar har läst Anna i Lund, en samling dikter av Anna Rydstedt som tidigare enbart publicerats i studenttidningen Lundagård.

Av: Bo Bjelvehammar
2019 : Kvartal 1 | 06 mars, 2019

Marie Bashkirtseff, I studion (1881), detalj.

Skrivandet som samtalspartner

Elin Parkman Smirnova ger en läsning av konstnären Marie Bashkirtseffs dagbok.

Av: Elin Parkman Smirnova
2019 : Kvartal 1 | 06 mars, 2019

Bokomslag ”Internet bakom taggtråden”, detalj.

Ryska mästerverk

BOK | Varlam Sjalamov, 1900-talsförfattare och Liza Alexandrova-Zorina, rysk nutida journalist, så olika men ändå med beröringspunkter. Båda aktuella med svenska utgivningar.

Av: Thomas Wihlman
2019 : Kvartal 1 | 27 februari, 2019

Detalj ur omslag

Vem äger rätten att tala om att åldras?

BOK | Thomas Wihlman har läst Hanne Kjöllers senaste bok.

Av: Thomas Wihlman
2019 : Kvartal 1 | 27 februari, 2019

Detalj ur omslag

En prisad roman

BOK | Sebastian Andersson har läst Johanna Frids kritikerrosade debutroman Nora eller Brinn Oslo brinn.

Av: Sebastian Andersson
2019 : Kvartal 1 | 27 februari, 2019

Detalj ur omslag

Mormorordning, hägringsöar

BOK | Millan Jonsson har läst Kalle Hedström Gustafssons diktbok ”Mormorordning, hägringsöar”.

Av: Millan Jonsson
2019 : Kvartal 1 | 27 februari, 2019

Bild: Porträtt av författaren (beskuret). Foto: Matti Koli

Hej Vilt

BOK | Theodor Hildeman Togner om Mimmi Corneliussons romandebut ”Hej Vilt” som utkom 2018 på Lesbisk Pocket.

Av: Theodor Hildeman Togner
2019 : Kvartal 1 | 06 februari, 2019

Detalj ur omslag

Berget är livets moder

BOK | Bo Bjelvehammar har läst Paolo Cognettis ”De åtta bergen”, en bok om att utforska världen och att utforska varandra.

Av: Bo Bjelvehammar
2019 : Kvartal 1 | 06 februari, 2019

Bild: Hebriana Alainentalo

Några tankar om musiken

Denna text är en stark bearbetning av en gammal essä jag skrev för nu ca 10 år sedan. Det är den första delen av en artikelserie om musiken. Jag ville...

Av: Guido Zeccola
2019 : Kvartal 1 | 06 februari, 2019

Koltrast. Foto:Pixabay

En koltrasts sång och hemfärd

Människorna rör sig oroligt på jorden, var för sig eller tillsammans. I krig såväl som i fred ser de sig upptagna av problem de själva skapat. Där borta kämpade också...

Av: Robert Halvarsson
2019 : Kvartal 1 | 10 januari, 2019

Båt. Foto: Pixel2013/Pixabay.

Om poeten Lars Fredin

BOK | Den store svenske poeten Lars Fredin (1919-1988) är på nytt aktuell. Eftersom vi fortfarande är några som minns, och läser, honom. Särskilt samlingen Båtöga, men också resten. Lars Fredin medgav...

Av: Carsten Palmer Schale
2019 : Kvartal 1 | 10 januari, 2019

Detalj från omslaget

Poetisk besvärjelse över ett medvetande

BOK | Lidbeck hittar ord i naturen som i sitt eget minne då hennes arv tar sig ända ut i haven och hämtar och vandrar via släktled genom skogarna hem till det...

Av: Benny Holmberg
2019 : Kvartal 1 | 10 januari, 2019

Kaos. Foto: Aitoff/Pixabay

Utdrag ur Overkill

”Med hjälp av GPS fann dom mig. På taket till centralbyggnaden. Dom säger att jag frös. Jag stod vid kanten till evigheten i bara kalsonger och nattskjorta.”

Av: Ulf Olsson
2019 : Kvartal 1 | 10 januari, 2019

Bar-Sur-Aube

Bachelard och den poetiska föreställning…

”Det finns ingen poesi som föregår det poetiska verbets gärning. Det finns ingen verklighet som föregår den litterära bilden.” – Rummets poetik (1957)

Av: Mattias Lundmark
2019 : Kvartal 1 | 10 januari, 2019

Porträtt, Adonis. Foto: Mariusz Kubik (Wikimedia commons), redigerad version.

Adonis och den alkemiska förbindelsen me…

Sigrid Kahle fördjupar sig i en viktig aspekt av poeten Adonis liv och verk: frågan om civilisationerna i världen gäller graden, inte arten. Fosterlandet är språket, språket är fosterlandet.

Av: Sigrid Kahle
2019 : Kvartal 1 | 10 januari, 2019

Överhögdal inlandsbanan Foto: Wikimedia commons

Resor på Inlandsbanan

Tommy Enström om att resa, skriva och minnas.

Av: Tommy Enström
2019 : Kvartal 1 | 10 januari, 2019

Uggla Foto: Pixabay

Hötorgskonst och äpplen

Ska essän, som är poesins prosaiske syskon, vara för de välmående lätt uttråkade och ge kittlingar och halsbrytande perspektiv? Eller för den som har det svårt?

Av: Gunnar Lundin
2019 : Kvartal 1 | 10 januari, 2019

Dag Almerheim, Nio sparade spår

Se upp! Tänk dig för

Jag vill nyansera vardagstanken och befria den från sin ofta förutsägbara elektromagnetiska kompass, för att visa att vi kan ta oss till ställen som vi inte visste fanns. Det är...

Av: Dag Almerheim
2019 : Kvartal 1 | 10 januari, 2019

Människor i samtal. Foto: Pixabay

Den kulturkritiska essän som litterär fo…

Såväl samtal som essäer handlar om åtminstone någon form av utbyte. De är redskap för medvetenhet. Utbyte har att göra med förmågan att ge och att ta emot. Att lyssna...

Av: Carsten Palmer Schale
2019 : Kvartal 1 | 10 januari, 2019

Månadens lyrik

voieferréehorizonvisuelcarton. Foto: Timothy Perkins

Månadens lyrik | 2019:07

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens poet, Marie Silkeberg.

Av: Marie Silkeberg
Månadens lyrik | 01 juli, 2019

Odilon Redon, Fallen angel looking at cloud. Detalj.

Månadens lyrik | 2019:06

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens poet, Ann Jäderlund.

Av: Ann Jäderlund
Månadens lyrik | 03 juni, 2019

Foto: Sebastian Andersson

Månadens lyrik | 2019:03

Tidningen Kulturen presenterar stolt mars månads lyrik, av Helga Krook.

Av: Helga Krook
Månadens lyrik | 06 mars, 2019

Odilon Redon, Ofelia (beskuren).

Månadens lyrik | 2019:02

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens lyrik, dikter av Jyrki Souminen.

Av: Jyrki Suominen
Månadens lyrik | 06 februari, 2019

Odilon Redon, Ofelia (beskuren).

Månadens lyrik | 2019:01

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens lyrik. Dikter av Cecilia Persson, i urval av Per Nilsson.

Av: Cecilia Persson
Månadens lyrik | 10 januari, 2019

Odilon Redon, Ofelia (1900-1905).

Månadens lyrik | 2018:11-12

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens lyrik med Göran af Gröning, Michael Economou, Peter Harström.

Av: Super User
Månadens lyrik | 07 december, 2018

Mer lyrik
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts