Detalj ur omslag

En prisad roman



BOK | Sebastian Andersson har läst Johanna Frids kritikerrosade debutroman Nora eller Brinn Oslo brinn.



Köp Nora eller brinn Oslo brinn hos bokus.com
Johanna Frid
Nora eller brinn Oslo brinn
ellerströms

Efter en del påtryckningar från olika årsbästalistor väljer jag slutligen att ta hem Johanna Frids debutroman ”Nora eller Brinn Oslo brinn” för att läsa. Om författaren vet jag ännu ingenting. Jag läser något kort invik om bildningsgång och tidigare litterär produktion och förstår att Frid är poet. Under 2017 debuterade hon med diktsamlingen ”Familieepos” som författades tillsammans med, som jag förstår det, vännen Gordana Spasic.

Nora eller Brinn Oslo brinn, som jag nu håller i mina händer, erbjuder redan inledningsvis ett visst motstånd. Ett motstånd som förvisso finns hos mig själv och inte i den faktiska boken. Jag är – likt många andra – oerhört känslig för hausse, ni vet sådana tillfällen när någonting för snabbt blir populärt, så snabbt kanske att en inte hinner med. Men, min nyfikenhet är i det här fallet större än min något barnsliga motvilja.

Jag öppnar och läser. Romanen, som är autofiktiv (en självbiografisk litterär genre som blandar fakta och fiktion) tar direkt ett fast grepp om min uppmärksamhet som den lyckas hålla under större delen av läsupplevelsen. Jag läser nyfiket om huvudpersonen Johanna och Emil och Nora, samt omväxlande direkt och indirekt om deras familjer.

Berättelsen är en kärlekshistoria, ett triangeldrama, som uppehåller sig vid kärlekens mörka utkanter. Johanna som är kär i Emil råkar av en händelse notera att Emil fortfarande kommunicerar med sitt ex Nora vilket gör henne oerhört sårad. Hon drabbas av en omedelbar och svår svartsjuka som manifesterar sig i en brinnande misstro mot sin pojkvän och kärleken dem emellan. Paranoian, som naturligtvis är både verklig och inte, omskrivs på ett smart sätt och vävs diskret ihop med den vitglödgade psykiska skam som alltid följer den svartsjuke.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Utöver den psykiska smärtan lider Johanna av endometrios, en av vår tids folksjukdomar. Sjuk och nedsatt försöker huvudpersonen navigera genom ett kärlekstrassel som redan utan dessa brister vore en svår utmaning.

Johanna Frid använder sig på ett skickligt sätt av liknelser. Den fysiska smärtan kan ses som ett sätt att förstå, eller som en illustration, av den psykiska smärtan – och vice versa. Triangeln som formas mellan Johanna, Emil och Nora gestaltas samtidigt med hänvisning till var de kommer från. Johanna är svensk, Emil dansk, och Nora norsk. Det är precis som recensenten på instagramsidan Bokbruk skriver: ”Sverige, Danmark och Norge är i krig.”

Ländernas geografiska positioner spelar en viktig roll för berättelsen, likaså de skandinaviska språken. Personliga platser och minnen som de olika kärleksparen skapat mellan varandra (över)analyseras och – om ni tillåter en krigsreferens – invaderas av Johannas ständiga oro.

Trots att romanen är välskriven och behandlar både allmänmänskliga och svåra ämnen så är det ändå något som saknas. Kanske har detta något att göra med just den något osannolika vurm som uppstått mellan romanen och Sveriges förvånansvärt eniga kritikerkår. Och att mina förväntningar är både stora och lite förvridna.

Författaren Johanna Frid tilldelades nyligen Dagens Nyheters kulturpris för ”Nora eller Brinn Oslo brinn”. Så här motiverar DN:s kulturchef Björn Wiman beslutet i ett pressmeddelande:

– Johanna Frid gör på ett omedelbart sätt det som alla författare strävar efter: Hon etablerar en helt egen röst i sin text. Hennes roman är egensinnig, intelligent och rolig – ett helt självklart val som vinnare av DN:s kulturpris.

Det är riktigt som Wiman säger att det med att etablera en helt egen röst i sitt författarskap är något som många författare strävar efter. Men, vad är egentligen den förmodat egna rösten? Det framgår inte av meddelandet (vilket i och för sig är rimligt). Istället förklaras att den egna röstens karaktär i det här fallet präglas av att vara: ”egensinnig, intelligent och rolig.” Så långt håller jag med.

Däremot skulle jag säga att händelsen då den förmodat egna rösten framträder i skrivandet ännu inte är det som särskilt utmärker Johanna Frids författarskap, eller Nora eller Brinn Oslo brinn. Jag upplever tvärtom att det personliga, som vi får anta (åtminstone delvis) är kännemärke för en ”egen röst”, försvinner bakom kristillståndens extremer. Endometrios och svartsjuka.

Jo, boken är egensinnig, intelligent och rolig. Och den är i allra högsta grad läsvärd. Men stundtals hänger sig författaren åt referenser som känns sökta. Lite som att bära för stora eller för små skor, eller att låta hatten bära människan – och inte tvärt om. Men nu är jag inne på jävligt små detaljer. Språkbruket är behagligt rappt och äger en samtidighet med det som händer runt oss (vår tidsanda om en så vill), utan att för den skulle bli vare sig teknikromantiskt eller fragmentariskt.

Nora eller Brinn Oslo brinn är vackert gestaltad. Skyddsomslaget föreställer en målad bild av ett naturlandskap, troligen ett motiv från andra halvan av 1800-talet, kanske en norsk fjord (?); över bilden står romanens titel luftigt formgiven tillsammans med en stilistisk figur av en livmoder. De båda referenserna skapar en behaglig dissonans mellan epoker och olika former av konstnärliga uttryck.

Köp eller låna den. Läs den, och gör vad du vill med den. För egen del kan jag bara säga att jag se fram emot att följa Johanna Frids författarskap vidare och se vart det tar vägen.

Text Sebastian Andersson


UTGÅVA 2019:01

Foto: Pixabay/Wikilmages, detalj.

De elaka

Rolf Karlman om en period i Finlands historia som kanske bäst går att likna vid vilda västern.

Av: Rolf Karlman
2019 : Kvartal 1 | 27 april, 2019

Elefanter. Foto: Pixabay

L´Art Brut – Den oanpassade konsten och …

Lena Månsson om en av de främsta målarna inom l'Art brut, Aloïse Corbaz.

Av: Lena Månsson
2019 : Kvartal 1 | 27 april, 2019

Omslagsbild, beskuren.

Ett slags feministiskt manifest

BOK | Julia Hariz har läst Aase Bergs senaste roman ”Haggan”.

Av: Julia Hariz
2019 : Kvartal 1 | 27 april, 2019

Amos Oz, Foto: Michiel Hendryckx / Wikimedia Commons.

Amos Oz

Erik Cardelus om den nyligen bortgångne författaren och journalisten Amos Oz.

Av: Erik Cardelus
2019 : Kvartal 1 | 27 april, 2019

Maxim Gorkij kring sekelskiftet 1900. Bild: Wikimedia commons

Maxim Gorkij i Finland och Sverige

Rolf Karlman om den ryske författaren Maxim Gorkijs tid i Finland och Sverige.

Av: Rolf Karlman
2019 : Kvartal 1 | 06 april, 2019

Detalj ur omslag

Medicinturism

BOK | Lilian Montmar har läst ”Medicinturism. Gränsöverskridande sjukvård i teori och praktik” som utkom 2019 på Gidlunds förlag. För Tidningen Kulturen gör hon nu en detaljerad redogörelse av antologin som behandlar...

Av: Lilian O. Montmar
2019 : Kvartal 1 | 06 april, 2019

Kama sutra

Kamasutra

Den arkaiska indiska texten är på en och samma gång en handbok om könsumgänge, en politisk traktat och en roman. Guido Zeccola har läst Wendy Donigers ”Erotic Spirituality and the...

Av: Guido Zeccola
2019 : Kvartal 1 | 06 april, 2019

Svartsjuka, målning av författaren.

När självgodheten allierar sig med den d…

Estoardo Barrios Carillo kommenterar artikeln ”Idoler som anklagas”, vilken publicerades i Metro den 15/3.

Av: Estoardos Barrios Carillo
2019 : Kvartal 1 | 06 april, 2019

”Missfärgade glasrutor”, installation Franciscuskapellet i Nyköping, juni 2018 Foto: Maria Rosenlöf

Att bli fullständigt uppslukad av det li…

Tidningen Kulturen presenterar stolt mars månads konstnär, Ida Rödén.

Av: Ida Rödén
2019 : Kvartal 1 | 06 mars, 2019

Omslag, detalj. Bilden är roterad 90 grader motsols.

En Landnamabok

BOK | Gunnar Lundin har läst Michael Economous senaste diktbok Christos/Ötzi.

Av: Gunnar Lundin
2019 : Kvartal 1 | 06 mars, 2019

Omslag, detalj

Att vara Anna i Världen

BOK | Bo Bjelvehammar har läst Anna i Lund, en samling dikter av Anna Rydstedt som tidigare enbart publicerats i studenttidningen Lundagård.

Av: Bo Bjelvehammar
2019 : Kvartal 1 | 06 mars, 2019

Marie Bashkirtseff, I studion (1881), detalj.

Skrivandet som samtalspartner

Elin Parkman Smirnova ger en läsning av konstnären Marie Bashkirtseffs dagbok.

Av: Elin Parkman Smirnova
2019 : Kvartal 1 | 06 mars, 2019

Bokomslag ”Internet bakom taggtråden”, detalj.

Ryska mästerverk

BOK | Varlam Sjalamov, 1900-talsförfattare och Liza Alexandrova-Zorina, rysk nutida journalist, så olika men ändå med beröringspunkter. Båda aktuella med svenska utgivningar.

Av: Thomas Wihlman
2019 : Kvartal 1 | 27 februari, 2019

Detalj ur omslag

Vem äger rätten att tala om att åldras?

BOK | Thomas Wihlman har läst Hanne Kjöllers senaste bok.

Av: Thomas Wihlman
2019 : Kvartal 1 | 27 februari, 2019

Detalj ur omslag

En prisad roman

BOK | Sebastian Andersson har läst Johanna Frids kritikerrosade debutroman Nora eller Brinn Oslo brinn.

Av: Sebastian Andersson
2019 : Kvartal 1 | 27 februari, 2019

Detalj ur omslag

Mormorordning, hägringsöar

BOK | Millan Jonsson har läst Kalle Hedström Gustafssons diktbok ”Mormorordning, hägringsöar”.

Av: Millan Jonsson
2019 : Kvartal 1 | 27 februari, 2019

Bild: Porträtt av författaren (beskuret). Foto: Matti Koli

Hej Vilt

BOK | Theodor Hildeman Togner om Mimmi Corneliussons romandebut ”Hej Vilt” som utkom 2018 på Lesbisk Pocket.

Av: Theodor Hildeman Togner
2019 : Kvartal 1 | 06 februari, 2019

Detalj ur omslag

Berget är livets moder

BOK | Bo Bjelvehammar har läst Paolo Cognettis ”De åtta bergen”, en bok om att utforska världen och att utforska varandra.

Av: Bo Bjelvehammar
2019 : Kvartal 1 | 06 februari, 2019

Bild: Hebriana Alainentalo

Några tankar om musiken

Denna text är en stark bearbetning av en gammal essä jag skrev för nu ca 10 år sedan. Det är den första delen av en artikelserie om musiken. Jag ville...

Av: Guido Zeccola
2019 : Kvartal 1 | 06 februari, 2019

Koltrast. Foto:Pixabay

En koltrasts sång och hemfärd

Människorna rör sig oroligt på jorden, var för sig eller tillsammans. I krig såväl som i fred ser de sig upptagna av problem de själva skapat. Där borta kämpade också...

Av: Robert Halvarsson
2019 : Kvartal 1 | 10 januari, 2019

Båt. Foto: Pixel2013/Pixabay.

Om poeten Lars Fredin

BOK | Den store svenske poeten Lars Fredin (1919-1988) är på nytt aktuell. Eftersom vi fortfarande är några som minns, och läser, honom. Särskilt samlingen Båtöga, men också resten. Lars Fredin medgav...

Av:
2019 : Kvartal 1 | 10 januari, 2019

Detalj från omslaget

Poetisk besvärjelse över ett medvetande

BOK | Lidbeck hittar ord i naturen som i sitt eget minne då hennes arv tar sig ända ut i haven och hämtar och vandrar via släktled genom skogarna hem till det...

Av: Benny Holmberg
2019 : Kvartal 1 | 10 januari, 2019

Kaos. Foto: Aitoff/Pixabay

Utdrag ur Overkill

”Med hjälp av GPS fann dom mig. På taket till centralbyggnaden. Dom säger att jag frös. Jag stod vid kanten till evigheten i bara kalsonger och nattskjorta.”

Av: Ulf Olsson
2019 : Kvartal 1 | 10 januari, 2019

Bar-Sur-Aube

Bachelard och den poetiska föreställning…

”Det finns ingen poesi som föregår det poetiska verbets gärning. Det finns ingen verklighet som föregår den litterära bilden.” – Rummets poetik (1957)

Av: Mattias Lundmark
2019 : Kvartal 1 | 10 januari, 2019

Porträtt, Adonis. Foto: Mariusz Kubik (Wikimedia commons), redigerad version.

Adonis och den alkemiska förbindelsen me…

Sigrid Kahle fördjupar sig i en viktig aspekt av poeten Adonis liv och verk: frågan om civilisationerna i världen gäller graden, inte arten. Fosterlandet är språket, språket är fosterlandet.

Av: Sigrid Kahle
2019 : Kvartal 1 | 10 januari, 2019

Överhögdal inlandsbanan Foto: Wikimedia commons

Resor på Inlandsbanan

Tommy Enström om att resa, skriva och minnas.

Av: Tommy Enström
2019 : Kvartal 1 | 10 januari, 2019

Uggla Foto: Pixabay

Hötorgskonst och äpplen

Ska essän, som är poesins prosaiske syskon, vara för de välmående lätt uttråkade och ge kittlingar och halsbrytande perspektiv? Eller för den som har det svårt?

Av: Gunnar Lundin
2019 : Kvartal 1 | 10 januari, 2019

Dag Almerheim, Nio sparade spår

Se upp! Tänk dig för

Jag vill nyansera vardagstanken och befria den från sin ofta förutsägbara elektromagnetiska kompass, för att visa att vi kan ta oss till ställen som vi inte visste fanns. Det är...

Av: Dag Almerheim
2019 : Kvartal 1 | 10 januari, 2019

Människor i samtal. Foto: Pixabay

Den kulturkritiska essän som litterär fo…

Såväl samtal som essäer handlar om åtminstone någon form av utbyte. De är redskap för medvetenhet. Utbyte har att göra med förmågan att ge och att ta emot. Att lyssna...

Av:
2019 : Kvartal 1 | 10 januari, 2019

Månadens lyrik

voieferréehorizonvisuelcarton. Foto: Timothy Perkins

Månadens lyrik | 2019:07

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens poet, Marie Silkeberg.

Av: Marie Silkeberg
Månadens lyrik | 01 juli, 2019

Odilon Redon, Fallen angel looking at cloud. Detalj.

Månadens lyrik | 2019:06

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens poet, Ann Jäderlund.

Av: Ann Jäderlund
Månadens lyrik | 03 juni, 2019

Foto: Sebastian Andersson

Månadens lyrik | 2019:03

Tidningen Kulturen presenterar stolt mars månads lyrik, av Helga Krook.

Av: Helga Krook
Månadens lyrik | 06 mars, 2019

Mer lyrik

Månadens prosa

Foto: Myriam Zilles

Konkav och konvex

Tidningen Kulturen presenterar stolt september månads prosa.

Av: Per Teofilusson
Månadens prosa | 27 september, 2019

Mer prosa
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts