Stenen. Foto: författaren.
  • 2018:08
  • Publicerad:

Jag är tystnad



Den allomfattande ljudlöshetens härbärge förseglat med ordlöshetens sigill
har varit min borg där mina uttalanden i tomma högtidstal har varit mitt ordlösa språk.



Jag har handskats med återkommande tystnader, stilleben av tystnader, uppdukade bord av tystnadsbufféer, tolkat dem, intagit dem, bevistat dem i hela eror av tystnader. Jag har anammat den tysta masken, det skuggade anletets ljudlösa fysionomi. Jag har klätt mig i stillhetens tystnadsskrud, antagit den blinda agendans oseende bestyr av passivitetsagendor och låtit allt passera i obemärkt tystnad, utan reaktioner med stillhetens norm som det huvudsakliga riktmärket i agerandet i förhållande till det exponerade. Jag har inte höjt någon av funderingens fingervisande stoppskyltar ens i tyst protest. Jag har bara suttit stilla i en tyst helhet av enslighet där jag agerat likt en förstenad bildstod. Jag har inuti detta förhållningssätt motsägelsefullt nog klättrat utanpå mig, rannsakat mig fri från outtalad skuld i de tysta anklagelsernas inre motsatser, utanför det inre deltat av tystnader och där vittnat mot mig och i detta ärende toppridit min själ genom det envisa och ihärdiga vistandet i optimala tystnadsstormar, där jag oavbrutet stigit upp på sadlade mentala hästars upprörda tystnadsagendor i dess envetet galopperande estetik. Jag har kastat mig utför mentala stup av ordlöshet, gått energisk balansgång där jag utgjutit de mest obstinata agendors ljudlösa kval, men utåt sett har mitt anlete varit hugget i sten, förborgat av tyst förstening. Jag har uppträtt som tystnadens sköka. Den allomfattande ljudlöshetens härbärge förseglat med ordlöshetens sigill har varit min borg där mina uttalanden i tomma högtidstal har varit mitt ordlöst tysta språk. Jag har levt utan mål i mun. Jag har visat upp ogenomskinlighetens anleten med alla dess utsikter av stillhet. Jag har antagit sfinxens orörliga skepnad exponerad som det balanserade saklägets tveeggade Janusansikte hugget i sten. Jag har gjutit mitt tysta jag i sten. Jag har tolkat in mig i evighetens outtalade tystnad. Jag har toppridit alla historiska ordavsaknader. Jag har hoppat utför avgjort vådliga tystnadsstup invärtes men utåt sett har inte ens krusningar på ytan varslat om detta. Jag har varit förstenat enkel och outtalad. Jag har framhärdat i att vara ordlös, kapat alla intellektuella band till talet, till det talade ordet, till ordet, till det outtalade ordet, till ordtalets outnyttjade talmängder av tystnaders ordlösheter. Jag har gjutit min tanke i sten, jag har förstenats i den eviga inre tystnadens skulpturala stillhet. Jag är mentalt huggen i sten. Jag har bevärdigats en jämförbar existens med den tunga stenens inre stillhet. Jag har ägt berggrundens tusenårstigande stillhet. Jag har inte ens tänkt tankar små som veritabel småsten eller nermalda tankars ögonblick av påtalat tankegrus. Jag har inte ens formulerat ord lätta som små embryon av inget eller som varit så små att de inte ens synts i ett mera vitt ljus av osynlighet i min förstenade tystnad. Jag har helt enkelt antagit den tysta tankens ogenomskinliga form likt den jordnära stenens absoluta och orubbliga tystnad. Jag har med andra ord blivit min egen tysta stensugga. Jag har underlåtit att ens längre använda den inre talmaskinen. Jag har i min långa tystnad stelnat i min tysta form och blivit ett talformsstilleben hugget i sten. Jag har lånat tystnadens mest ljudlösa kvalitéer från havet, hämtat hem de mest auktoritära tystnader från skogarna, återhämtat månens avlägsna ödslighet av tystnader i tankarna. Jag har sökt ensligheten på havens tysta stenbotten där jag funnit den totala avsaknaden av vågrörelser, outtalade genom djupshavsgravars tysta vatten och kunnat undergräva detta med än djupare tystnader. Jag har funnit den absoluta tystnadens höga visa av ljudlös tysthet. Jag har hittat vågen till avsaknaden av ord, att inte ens mina tankar tänker. Jag är verbalt avsaknad. Jag har stumnat i evigheten.

Jag är sten av tystnad.

Jag är tystnad.

Text Benny Holmberg

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

UTGÅVA 2018:08

Foto: Privat

Två texter

Två texter av Per Teofilusson.

Av: Per Teofilusson
2018:08 | 31 augusti, 2018

Detalj ur omslaget

Send Me Your Daughter

MUSIK | Måhända, är jag inte rätt person att skriva en anmälan på Galleriets senare EP. Jag har förvisso ett stort stort musikintresse – men mina kunskaper när det kommer till elektronisk...

Av: Sebastian Andersson
2018:08 | 31 augusti, 2018

Fiskebåt i Sydkinesiska sjön. Foto: Författaren.

Om Mo Yans litterära universum

I Mo Yans litterära universum utgör det illustrativt gestaltade våldet och den lemlästade kroppen ett tema som berättelserna kretsar kring och det som vid sidan om hans eventuella politiska intentioner...

Av: Anneliese Fältström
2018:08 | 31 augusti, 2018

Foto: Belinda Graham

Wanås Konst

KONST | Hem och längtan, samhörighet och lekfullhet, storskalighet och närhet. Detta går som en röd tråd genom de nya verken på Wanås. Den klara röda tråden går också som en röd...

Av: Belinda Graham
2018:08 | 31 augusti, 2018

Jägarna i snö, av Pieter Bruegel de äldre, 1565.

Den övergödda samtidskulturen

Nåt random nättroll kallade mig full av ressentiment för att jag skrev en kritiskt hållen text i en annan tidning om det popkulturella fenomenet Alex & Sigges podcast. Eller kritiskt...

Av: Gunnar Strandberg
2018:08 | 31 augusti, 2018

Mätverktyg, Gedenkstätte Am Steinhof (detalj). Foto: Mats Olofsson.

Rasbiologins uppkomst och konsekvenser

Darwin använde sig av uttrycket "Survival of the fittest", som beteckning för den viktigaste drivkraften för överlevnad. Det naturliga urvalet skulle avgöra en människas överlevnad. Med Darwins skrifter påbörjades en...

Av: Lilian O. Montmar
2018:08 | 05 september, 2018

Eric ”Umedalen” Johansson. Foto: Antwood/Wikmedia Commons.

Mysteriet Umedalen

Rolf Karlman om släggkastaren Eric ”Umedalen” Johansson, och ett av vår tids kanske mest besynnerliga ”fusk”.

Av: Super User
2018:08 | 31 augusti, 2018

Sara Anstis

Månadens konstnär: Sara Anstis

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens konstnär Sara Anstis.

Av: Sara Anstis
2018:08 | 31 augusti, 2018

Arthur Currie i Mons, 1918. Library and Archives Canada.

Konsten att avsluta ett krig

Den 11 november för hundra år sedan tystnade äntligen vapnen utmed första världskrigets frontlinjer. Efter fyra år i dödens närhet hade de flesta av soldaterna svårt att uppbåda någon starkare...

Av: Anders Olofsson
2018:08 | 05 september, 2018

Barrskog, Free-Photos/Pixabay.

Människans vanvård av Moder Jord

Mänskligheten är den första arten på jorden med den intellektuella förmågan att begränsa dess antal medvetet och leva i ett bestående, dynamiskt jämviktläge med andra former av liv. (Arne Naess)

Av: Lena Månsson
2018:08 | 31 augusti, 2018

Detalj ur omslaget

En hårdför berättelse om kvinnors utsatt…

BOK | Kicki Sehlstedt, författare till ”Sweet Lolita” har förutom sitt skrivande erfarenhet både som journalist och kriminolog, en insikt som starkt kommer till utryck i denna hennes debutroman.

Av: Jens Wallén
2018:08 | 31 augusti, 2018

Foto: Privat

Ondskan som företeelse och i sig (i)

ONDSKA! Visst reagerar vi ofta spontant på det sättet när något ohyggligt inträffar. KORSFÄST! Hämnas! Inför dödsstraff! Lås in fanskapet på verklig livstid och släng bort nyckeln! Ja, det är...

Av: Carsten Palmer Schale
2018:08 | 31 augusti, 2018

Vasili Grigorjevitsj Perov, porträtt av Fjodor Dostojevskij (1872)

Om nyttigheten i Dostojevskijs debut

Hur kan man som fattig vinna sitt värde i andras ögon? Genom arbete skulle många tänka, men kanske inte säga – eftersom vårt samhälle fortfarande präglas av, låt oss säga...

Av: Robert Halvarsson
2018:08 | 31 augusti, 2018

Citroen CV4, GuentherDillingen/Pixabay

Vad är modernismen?

Gunnar Lundin reflekterar över den så kallade modernismen.

Av: Gunnar Lundin
2018:08 | 31 augusti, 2018

Nobelpristagaren V. S. Naipaul talar i Dhaka, Bangladesh. Foto: Faizul Latif Chowdhury/Wikimedia

V. S. Naipaul 1932-2018

Ivo Holmqvist gör en minnesteckning över den nyligen bortgångne författaren.

Av: Ivo Holmqvist
2018:08 | 31 augusti, 2018

Detalj ur omslaget

Regn i gråljus

BOK | Bo Bjelvehammar om Lars Lerin och Kerstin Högstrands senaste bok ”Råskinn”.

Av: Bo Bjelvehammar
2018:08 | 31 augusti, 2018

Foto: Tarja Salmi-Jacobson

Bilder från Turkmenistan

När Sovjetunionen kollapsade 1991 bildades i ett slag fem nya stater i Centralasien, en av dem Turkmenistan. Trots att landet är republik och betecknas som demokratiskt har inte mycket ändrats...

Av: Tarja Salmi-Jacobson
2018:08 | 31 augusti, 2018

Del av Mynoria, järnduksskulptur av Barbro Bäckström. Foto: Claes Hall

Genom järnduk och kameralins visas männi…

KONST | Nakna människokroppar i form av skulpturala reliefer, skira och motsägelsefulla, samsas med gåtfulla arkeologiska bilder i ena delen av konstgalleriet Fabriken i Bästekille. I den andra delen av den rymliga...

Av: Nancy Westman
2018:08 | 31 augusti, 2018

Stenen. Foto: författaren.

Jag är tystnad

Den allomfattande ljudlöshetens härbärge förseglat med ordlöshetens sigill har varit min borg där mina uttalanden i tomma högtidstal har varit mitt ordlösa språk.

Av: Benny Holmberg
2018:08 | 31 augusti, 2018

Porträtt av Philip Roth, Wolf Gang/Flickr.

Vägar till Philip Roth

Erik Cardelus om författaren Philip Roth som avled under våren 2018.

Av: Erik Cardelus
2018:08 | 31 augusti, 2018

The Eye of Time Myth II: A need to survi…

MUSIK | Det här är ingen populärmusik och kommer aldrig att så vara. Musiken är monotont drabbande och svårbestämt ambient dark. Rytmerna är orgasmiska med konnotationer åt alla håll och kanter. Öster...

Av: Super User
2018:08 | 31 augusti, 2018

Foto: Einar Askestad

Månadens lyrik

Redaktionen presenterar stolt månadens urval av lyrik.

Av: Super User
2018:08 | 31 augusti, 2018

Rosor, Pixabay/Carl Russel.

Om det som är tragiskt

I denna feuilleton reflekterar Anders Björnsson över relationerna mellan det vi brukar kalla lycka och det som är tragiskt.

Av: Anders Björnsson
2018:08 | 31 augusti, 2018

Fredrik Jonsson, 2018

Fredagsbönen | 2018-08-31

Äntligen fredag, din hugsvalelse i grötgrå grottekvarnsvånda! Ställ fram HB-dunken och Päronsodan på bordet, ty nu är det helg igen.

Av: Fredrik Östensson
2018:08 | 31 augusti, 2018

Marilyn Horne & Monserrat Caballé (1981).

Montserrat Caballé

Annakarin Svedberg gör en okritisk och inspirerad betraktelse kring en hyllad spansk sopran. Hur en enda Prima Donna lyfter fram flera aspekter i vår kultur.

Av: Annakarin Svedberg
2018:08 | 31 augusti, 2018

Detalj ur omslaget

Den arabiska apokalypsen och andra dikte…

BOK | ”Att ständigt vara hemma någon annanstans än hemma, kanske för det en närmre eviga företeelser som till exempel havet och solen. Sådant som utan några som helst tveksamheter finns överallt...

Av: Ida Thunström
2018:08 | 31 augusti, 2018

close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.