• Ledare
  • Publicerad:

LEDARE | 2018-06



LÄS UTGÅVA 2018:06 AV TIDNINGEN KULTUREN

I dessa förändringens dagar vandrar åter ett främlingsfientlighetens och rasismens spöke genom Europa. Det är på många sätt en mörk tid. De politiska partierna i Sveriges Riksdag målar alla en mörk bild av läget i landet, en bild som i mångt och mycket behandlar vad som kallas flykting-, integrations- och invandringspolitik. Karaktärisering av vad som är svenska värderingar duggar tätt. Sverigedemokraterna har lyckats att med sitt populistiska budskap styra Riksdagen i för dem önskad riktning. Flera av de mer etablerade partierna har hakat på trenden. Sverigedemokraterna har lyckats sälja in sitt budskap så framgångsrikt att de till och med kan bli Riksdagens största parti efter valet. Det läget inbjuder till reflektion över hur det kan komma sig att Sverige slagit in på den vägen, hur det kommer sig att främlingsfientligheten fått sånt genomslag. Orsakerna är många och frestelsen att komma med förenklade förklaringar är stor. Jag gör med mitt bidrag inte anspråk på en uttömmande förklaring, utan vill blott ta upp en skärva av alla de orsaker som finns.

Men när nu Sverige slagit in på den främlingsfientliga vägen, är det upplysande att återvända till det radioanförande Olof Palme gav den 25 december 1965.Men när nu Sverige slagit in på den främlingsfientliga vägen, är det upplysande att återvända till det radioanförande Olof Palme gav den 25 december 1965. "Demokratin”, sa han, ”är fast förankrad här i landet. Vi respekterar de grundläggande fri- och rättigheterna. Grumliga rasteorier har aldrig funnit fotfäste. Vi betraktar oss gärna som fördomsfria och toleranta”. Han fortsatte dock: ”Men så enkelt är det ändå inte. Fördomen behöver inte förankras i någon vederstygglig teori. Den har ett mycket enklare ursprung. Fördomen har alltid sin rot i vardagslivet. Den gror på arbetsplatsen och i grannkvarteret. Den är ett utlopp för egna misslyckanden och besvikelser. Den är framför allt ett uttryck för okunnighet och rädsla. Okunnighet om andra människors särart, rädsla för att förlora en position, ett socialt privilegium, en förhandsrätt”.

Och idag står det nog klart för alla och envar att vi fått in fördomarna i såväl Riksdag som i kommunstyrelser, men också i sociala medier, medier där debatt till stor del saknas. Tar vi Facebook som exempel vill jag påstå att fördomarna och främlingsfientligheten frodas som aldrig förr. Det skrämmande är att den får växtkraft i parallella diskurser, diskurser som inte bara handlar om rasism och främlingsfientlighet, utan om snart när alla politiska och kulturella frågor. Med parallella diskurser menas att de algoritmer som styr sociala medier placerar oss alla i fack där de vi möter i stort omfattar liknande åsikter som de vi själva hyser. Debatt mellan dessa diskurser saknas till största del, och försöker man bryta igenom barriärerna möts man av såväl hån som illa underbyggda argument, eller av inga argument överhuvudtaget utan snarare en fullständig ovilja mot att tas på allvar.

Detsamma gäller diskurserna om miljöhot och marknadsekonomi. Jag tror i princip alla är medvetna om det hot mot hela vår existens miljö- och klimatkrisen utgör. Men försök använda argument för en förändrad livsstil i debatt med förespråkare för den nyliberala marknadsekonomiska diskursen och se vad som händer. I kollision med marknadsekonomin framstår argument för ett förändrat levnadssätt som utopiska, som utslag av orealistiska drömmar. Det marknadsekonomiska systemet livnär sig på tillväxt och bör inte ifrågasättas. Förespråkare för ekonomismen behandlar det marknadsekonomiska systemet som naturgivet, som en andra natur. Denna andra natur anses vara lika obeveklig som den natur vilken nu framstår som ett miljöhot.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Just genom naturgivenheten kan det ekonomiska systemet undersökas metodiskt av så kallade ”ekonomiska vetenskaper”. Det har gått så långt att ett nobelpris i ekonomi, ett nobelpris till Alfred Nobels minne, 1968 instiftades av Sveriges Riksbank. Prisets fulla namn är Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, i dagligt tal benämnt ekonomipriset och har fått samma status som de övriga Nobelprisen. Därmed ges ekonomi legitimitet som just en vetenskap. De marknadsekonomiska lagarna betraktas som analoga med naturlagarna, lagar som omvandlar ekonomin till ett system som, likt naturlagarna, på sin höjd kan manipuleras, inte ersättas. Och så länge vi betraktar ekonomin som en andra natur, så länge kan vi nog bara drömma om en tillvaro i harmoni med verkliga naturen. En tillvaro i harmoni med ekonomismen kommer att leda oss allt längre in i miljöförstöring och klimatkris.

Det ligger, menar jag, en stor fara i dessa diskursers parallellitet. De påminner om det radikala val existentialisterna, med Søren Kirkegaard i spetsen, formulerade. I Antingen eller menar Kirkegaard, när det gäller frågan om en etisk livsföring är bättre än en estetisk och tvärtom, att det inte finns en uppsättning rationella skäl, eller argument, som kan övertyga etikern att överge sin övertygelse och konvertera till en estetisk livsföring. Detsamma gäller för esteten, det vill säga, det finns ingen uppsättning rationella skäl som kan få esteten att konvertera till en etisk livsföring. Det är därmed ett val som avgör vilken livsföring man väljer, ett radikalt val. De båda diskurserna löper parallellt.

Detsamma gäller diskurserna ovan och de premieras av sociala medier, medier som underbygger de val vi faktiskt gjort, även om vi ofta inte är medvetna om att de är val. Det sorgliga är förstås att de algoritmer som styr vad vi får oss tillgodo på sociala medier bara understödjer det vi redan menar oss veta, det vi i nån mening redan valt, valt radikalt.

Men låt oss återvända till Palme och främlingsfientligheten: ”En människas hudfärg, ras, språk och födelseort har ju ingenting med mänskliga kvalitéer att göra. Att gradera människor med sådan måttstock står i bjärt kontrast till principen om människors lika värde. Men den är skamligt enkel att ta till för den som känner sig underlägsen - på arbetsplatsen, i sällskapslivet, i konkurrensen om flickan eller pojken. Därför ligger fördomen alltid på lur, även i ett upplyst samhälle.”

Men låt oss återvända till Palme och främlingsfientligheten: ”En människas hudfärg, ras, språk och födelseort har ju ingenting med mänskliga kvalitéer att göra. Att gradera människor med sådan måttstock står i bjärt kontrast till principen om människors lika värde. Men den är skamligt enkel att ta till för den som känner sig underlägsen - på arbetsplatsen, i sällskapslivet, i konkurrensen om flickan eller pojken. Därför ligger fördomen alltid på lur, även i ett upplyst samhälle.” Jag vill hävda att det är där vi idag befinner oss. Fördomen och dess förenklade budskap ger sig åter tillkänna. Argument präglade av främlingsfientlighet och nationalism används för att gjuta samman, som det heter, samhället till en enhet, en enhet som enligt förespråkarna idag är nödvändig. Det förenklade budskapet kopplat till en utbredd misstro mot de etablerade politiska partierna ligger bakom Sverigedemokraterna ökning av presumtiva väljare. Det riktigt hemska är att denna inställning påverkar de tidigare främlingsvänliga krafterna i främlingsfientlig riktning, och det sker på just den plats där diskurserna inte helt löper parallellt, inom den institutionaliserade politiken i Riksdag och kommunstyrelser. Där görs idag allt för att minimera skillnaderna mellan partierna, och Sverigedemokraterna har fått ett orimligt stort inflytande, de styr debatten. De är i opposition, ser sig som det enda oppositionspartiet. Stora delar av väljarkåren hyser misstro mot de etablerade partierna, upplever hur demokratin urvattnats, anser att den politiska och ekonomiska ”eliten” använder ”makten” för att sko sig själva på ”folkets” bekostnad. Många känner inte längre igen sig i sina förutvarande politiska fränder. Det är en djupgående misstro som lockar till proteströstande, röster som ges till de enda som verkar i opposition mot de etablerade partierna. Vi såg det i USA i och med valet av Trump till president, i Storbritannien genom Brexit, vi såg det i Polen och Ungern och vi ser det idag i Sverige.

I misstroendet gror fördomen mot den andre. I Sverige tar sig misstroendet ut i rädsla för alla de som omfattar värden som avviker från vad som anses vara svenska värderingar, värderingar som, genom Sverigedemokraternas ökande inflytande, diskuteras av flertalet partier idag. Den andre har förvandlats till något hotfullt som måste begränsas, helst inte finnas överhuvudtaget.

Men det var inte så länge sedan den andre sågs som en viktig kontrast, någon som var en motvikt mot en samhällelig stagnation, någon som motverkade status quo och bidrog till samhällets progressivitet. Genom spegling i den andre kunde vi upptäcka vår egen konservatism, få syn på våra egna fördomar och förändra dessa. Det var genom att inkludera den andre i ”samhällskroppen” vi kunde bygga vidare på ett humanistiskt, mångkulturellt samhälle. Den andre bereddes plats, samhället öppnades och en progressiv mångkulturell utveckling kunde skapas.

Idag har vi istället hamnat i ett samhälle som inkluderar den andre som just den andre, inkluderar genom att exkludera, ett samhälle som sluter sig om sig självt, som är sig självt nog. Jag vill påstå att den utvecklingen utgör en av de största farorna, inte bara för Sverige utan för de västerländska samhällena som sådana. Den som inkluderas som exkluderad förhindras att bidra till samhällsutvecklingen, marginaliseras, ses som avvikare som inte vill, eller kan, underkuva sig ett allt mer monoteistiskt samhälle. Palme såg faran, såg att fördomen ”kan blossa ut i ett stickord, en obetänksam replik, en nedrighet i det lilla. Kanske menar den som handlar inte så illa. Men för den som träffas kan det riva upp sår som aldrig läks. De flesta av oss människor har ett behov att hävda oss gentemot andra. Och då står fördomen mot den avvikande - utlänningen, främlingen - till förfogande som en sista skans." Det är denna sista skans som idag ges legitimitet, som frodas i diskurser stängda för förändring, diskurser som i sociala medier löper parallellt och präglas av radikala val. ”Kanske menar den som handlar inte så illa. Men för den som träffas kan det riva upp sår som aldrig läks”.

Just de parallella diskurserna och inkluderingen av den andre som exkluderad, som den ovedersägligt andre utgör, tillsammans med miljö- och klimatförändringarna, de största hoten vi står inför idag.

Men jag skriver för de redan frälsta, lyckas inte överbrygga klyftan mellan de diskurser jag lyft upp. Ändå är min önskan just att överbrygga. Att starta debatt. Att medverka till skapandet av en plattform där de olika åsikterna kan debatteras och diskuteras. En plattform och debatt där vi alla är beredda att byta åsikt om vi upplever ”motståndarsidan” ha bättre argument än de vi själva har.

Vi står i höst inför ett ödesval, ett val som kan få förödande konsekvenser för oss alla. Europa har en katastrofal historia och erfarenhet av det som återigen ges legitimitet, även hos etablerade politiska partier. Och i den situationen löper diskurserna parallellt, som uttryck för omedvetna radikala val. Cynismen har fullbordats.

Det går ett spöke genom Europa, ett främlingsfientlighetens och rasismens spöke. Det vandrar genom landsbygd och städer, manifesterar sig i politiken och på sociala medier. Det går ett spöke genom Europa och vi står inför ett ödesval.

LÄS UTGÅVA 2018:06 AV TIDNINGEN KULTUREN

UTGÅVA 2018:06

Foto: Bo Högrelius, Kinasamling.

I stormens öga: Revolutionens epicentrum

”Han tog av sig glasögonen, torkade dem hastigt med en mjuk duk, satte på sig dom igen, öppnade en låda längst ned i skrivbordet tog en näve och släppte ut...

Av: Benny Holmberg
2018:06 | 05 juli, 2018

Bild: AnnaKarin Svedberg

Sanning eller lögn i Indien

Annakarin Svedberg minns sina möten med den Indiska premiäministern Indira Gandhi.

Av: Annakarin Svedberg
2018:06 | 05 juli, 2018

Antoni Piotrowski (1853-1924): Smierc Wandy (Vandas död).

”Vi har vandrat i främmande länder”. Dvo…

Den tjeckiske tonsättaren Antonín Dvořák (1841-1904) blev redan under sin livstid internationellt berömd för framför allt sin instrumentalmusik. Som många andra tonsättare hyste han livet igenom en olycklig kärlek till...

Av: Henry Larsson
2018:06 | 06 juli, 2018

Marina Abramović, The Artist is Present, 2010

Att manipulera genom symbios

Varför är det här konst? Konstnären Marina Abramović ställde frågan i samband med framförandet av verket ”The artist is Present” på MoMa 2010. Ett verk där 1600 personer stått länge...

Av: Karl-Gustav Köhler
2018:06 | 06 juli, 2018

Foto: Belinda Graham

Fars lilla tös

SCENKONST | ”Fars lilla tös” är i grund och botten en klassiker, en uppdatering av ”Fars lille påg”. I pjäsen är det 1926 och Hälsingborg stavas fortfarande med ä. Men samtidigt som...

Av: Belinda Graham
2018:06 | 06 juli, 2018

Detalj ur omslaget

Diktens ledtrådar

BOK | Jag blir alltid förtjust när jag läser Katarina Frostenson. Det blir jag även när jag läser Sju Grenar. Skandalerna kring henne intresserar mig inte.

Av: Guido Zeccola
2018:06 | 06 juli, 2018

Edesta barnhem, 1903, vykort. Fotograf okänd

Tack och hej

Jag hade sjutton punkter på min lista. Jag ansågs inte ha läst på. Jag tog upp tiden. Men jag tog mitt uppdrag på allvar och insisterade. Mycket var sådant som...

Av: Per-Henrik Bartholdsson
2018:06 | 06 juli, 2018

Nobelpristagaren, Ted Ström

Bob Dylan - Inte så olik clownen Jac

Bob Dylan är svårfångad. Ofta skiftar han skepnad utan att vara kappvändare. Nobelpriset i litteratur ändrade inte på detta. Dylan uppskattade priset men tog det med ro och talade vid...

Av: Anders Tidström
2018:06 | 05 juli, 2018

Foto: Artikelförfattaren

Reflektioner efter Bologna Children´s Bo…

BOK | Björn Augustsson minns barnbokmässan i Bologna 2018. Han reflekterar över läsande, över barnboken och seriemagasin. Vilka tar ansvaret för barnens läsande idag?

Av: Björn Augustsson
2018:06 | 06 juli, 2018

TEST

Poesin betraktad utifrån en obetraktad f…

Med denna essä söker jag delvis en poetisk form utifrån en ordnad princip av fragment, delvis det formlöst fragmentariska i en poesi under ständig rörelse. Båda verksamma i ett världsligt...

Av: Göran af Gröning
2018:06 | 06 juli, 2018

Affishbild till verket Cracks 2008. Foto: Gunnar H Stening

SU-EN: brutal skönhet, naturens och krop…

MÅNADENS KONSTNÄR | SU-EN. Min filosofiske vän Per Nilsson har bjudit in mig till Tidningen Kulturen för en presentation av mig och mitt konstnärskap.

Av: SU-EN
2018:06 | 06 juli, 2018

Detalj ur omslaget

Europa mot judarna 1880–1945

BOK | ”Vanlig mänsklig småaktighet kombinerad med rovdrift och ett sökande efter syndabockar var alltså, enligt Aly, tre av de mest avgörande mekanismerna som låg bakom den framtida förödelsen och mordet på...

Av: Elisabeth Brännström
2018:06 | 06 juli, 2018

© Fredrik Jonsson, 2018

Fredagsbönen | 2018-07-06

Äntligen fredag, ditt vidunderliga Keith Richards-riff när du behöver det! Korka upp din iskalla findricka och luta dig bakåt, ty nu är det helg igen.

Av: Fredrik Östensson
2018:06 | 06 juli, 2018

Foto: Einar Askestad

Månadens lyrik

Tidningen Kulturens redaktion presenterar stolt MÅNADENS LYRIK.

Av: Tidningen Kulturen
2018:06 | 06 juli, 2018

Detalj ur omslaget

Att söka tillhörighet

BOK | Att konstatera är att det finns flera historiska sanningar, det beror på vem som skriver och formulerar orden. Det är som att lyssna till linden, dess tystnad, viskningar och småpratande...

Av: Bo Bjelvehammar
2018:06 | 10 juli, 2018

Artikelförfattaren

Sonja Åkesson och förortens romantik

Carsten Palmer Schale reflekterar över Sonja Åkessons poesi.

Av: Carsten Palmer Schale
2018:06 | 06 juli, 2018

Foto fr förlaget

"Kärlek är lagen, kärlek styrd av v…

BOK | ”Människan, när hon agerar utan anknytning till resultatet av sina handlingar, börjar uppfylla sin sanna vilja och blir Gud. Kort sagt, bara genom viljeakten, befriad från dubbelhet och "lust av...

Av: Guido Zeccola
2018:06 | 06 juli, 2018

Läs utgåvans ledare

close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.