Fotograf okänd. Wikimedia

Slottet i Dalen



” I det där slottet fick jag lära mig att stjäla, slåss, försvara mig. Och tro mig, jag lärde mig allt så grundligt, att jag ingenting har glömt. Tyst som en vessla slank jag fram i korridorerna om nätterna, dörrar och portmonnäer öppnades ljudlöst, och jag köpte mig skridskor, skidor och fotbollar. Allierad med likasinnade såg jag till att den som ville ha ägg fick ägg, dom som ville ha äpplen fick äpplen. Tobak till den som rökte. Snus till den som snusade…” - Åke Wassing om sin barndomsmiljö på ålderdomshemmet i Bollnäs.



Slottet i Dalen, fattighuset i Bollnäs som blev ålderdomshem blev ett begrepp efter Åke Wassings självbiografiska romanserie från slutet 50-talet och början av 60-talet. Idag består slottet av vanliga lägenheter. För ett antal år sedan figurerade det emellertid i pressen då ett annat av samhällets olycksbarn Lars Inge Ferm under en tid bodde där.

I fattighusmiljön – med drag av fängelse och mentalsjukhus – tvingades alltså barnet Åke Wassing bo tillsammans med sin far under drygt åtta år på 1920- och 1930-talen. Wassing föddes i Simtuna i Uppland 1919. Pappan var bondson och han skulle överta det stora jordbruket. I avvaktan på detta arbetade han som dödgrävare på kyrkogården i Simtuna.. Han var en bohem och intresserade sig mest för jakt. Mot föräldrarnas vilja gifte han sig med en kvinna från Hälsingland som arbetade som servitris på Berns och sonen Åke föddes. Föräldrarna köpte ett jordbruk i Hälsingland. Arvet från Upplands betydligt bördigare trakter gled pappan ur händerna även om han hela livet hävdade att han när tiden var mogen skulle ta över fädernegården.

Jordbruket i Hälsingland misslyckades och även äktenskapet. Åke Wassings mamma lämnade hemmet och inledde ett förhållande med en gift man. Sedan följde en vårdnadstvist som den ekonomiskt utblottade fadern vann trots sin ansträngda livssituation. Mamman stred hårt för att få vårdnaden. Men otrohet under äktenskapet var orsak till att hon bedömdes olämplig som vårdnadshavare. Åke Wassing hette på den här tiden Karl Åke Axelsson. I de självbiografiska romanerna kallar han sig för Björn.

Åke Wassings pappa misslyckades alltså som jordbrukare i Hälsingland. Pengarna han hade med sig från Uppland tog slut. Äktenskapet slutade i skilsmässa, vårdnadstvist och bostadslöshet.Åke Wassings pappa misslyckades alltså som jordbrukare i Hälsingland. Pengarna han hade med sig från Uppland tog slut. Äktenskapet slutade i skilsmässa, vårdnadstvist och bostadslöshet. En svåger fick vårdnaden om Åke men han fick bo hos pappan på fattighuset i Bollnäs till han fyllde 16 år. Han förlorade kontakten med mamman. Att som barn tvingas bo bland psykiskt sjuka människor och åldringar på ett offentligt ålderdomshem var en uppväxt som satte djupa spår, men som också lade grunden till ett succéartat författarskap några decennier senare. Pappan och Åke hade inte ens eget rum. De delade sina liv med två åldringar i ett kalt rum i "slottets" tredje våning. Pappan arbetade som någon form av ”gårdskarl”.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Åke fick gå i vanlig folkskola, men kände sig redan då socialt märkt. Han ville inte att någon av skolkamraterna skulle se hur han själv bodde. Men alla visste att hans hem var det stora fattighuset vid Sävstaås.En gång fick dock skolkamraten Karl Rune Nordkvist – som senare också blev en känd författare följa med honom. ”Det blev en förevisning svår att beskriva. Besöket började i källarvåningen där det fanns celler för några mentalt svårt skadade människor. Där fanns också lusugnen där de nyintagnas kläder befriades från parasiter,” berättade Karl Rune många år senare. Långa, nästan ändlösa, korridorer med dunkelt ljus och "fattighuslukt" förstärker bilden av råhet och primitiv ondska.

En särskild, avgränsad, lokal på fattighuset var förlossningsrummet. I den första romanen, ”Dödgrävarens pojke”, berättas det om hur en av skogens kvinnor varje år kommit ned från vildmarken för att, efter ständiga graviditeter, föda sina barn. Men efter att förlossningen skett och barnet omhändertagits skickades hon omgående hem.

Åke Wassings böcker blev starka dokument hur den dåtida åldringsvården fungerade. Dödgrävarens son från Simtuna i Uppland, och ålderdomshemmet i Bollnäs, hade efter tio års skrivande gett ut en bok som litteraturkritikern i DN Bengt Holmqvist betecknade som ”en högst okonventionell, en förbluffande bok”. I ”Dödgrävarens pojke” sammanfattar Åke Wassings barndomens tre miljöer, storböndernas Uppland, småbrukar- och kolarmiljön i Hälsingland och anstaltslivet på barnhem och fattighus i Bollnäs.

I boken polariseras även landskapen Uppland och Hälsingland och det går som en röd tråd genom hela romanen. Även i vårdnadstvisten mellan föräldrarna figurerar landskapen.”Och äntligen faller utslaget, som inte bara mina föräldrar utan också två landskap väntat på med spänning. Ty lika fast som jag höll mina föräldrar i dragkampen, lika fast höll jag också mina båda landskap vid handen. Jag var både min far och mor i en person. Men jag var också Uppland och Hälsingland.”

Text Rolf Karlman

UTGÅVA 2018:04

Foto: Christofer Psilander

Reflektion runt Svenska akademin och vik…

Trots Svenska Akademiens totala haveri tycks många fortfarande vara övertygade om att litteratur och bokläsning är något livsviktigt. Om inte akademien tar sig samman och fortsätter sitt angelägna arbete så...

Av: Patrik Stigsson
2018:04 | 07 maj, 2018

Detalj ur omslaget

Färgstark och djuplodande skildring av H…

BOK | I maj 1913 steg den unge konstnären Adolf Hitler av tåget i München. Hans mål var att skapa sig en karriär som konstnär, trots att han två gånger misslyckats med...

Av: Elisabeth Brännström
2018:04 | 07 maj, 2018

Foto: Bengt Berg

Månadens urval av lyrik

Redaktionen presenterar månadens urval av lyrik, av Bengt Berg, Inge-Bert Täljedal, Tina K Persson och Robert Halvarsson.

Av: Super User
2018:04 | 04 maj, 2018

Detalj ur omslaget

Kärleksord förfallna i förgiftad jord

BOK | Med fullständigt hänsynslösa attacker mot ett kärleksförhållandes till en början uppburna härligheter av känslosamma storheter vilka efterhand blir nedbrutna till korrupta småaktigheter, viljelösa handfallenheter och galna uppbrott, skapar Persson en...

Av: Benny Holmberg
2018:04 | 07 maj, 2018

Foto: Privat

Jaget i dikten

Carsten Palmer Schale reflekterar runt jaget i dikten, runt det intressanta med det självbiografiska elementet, men också det allmänt mänskliga.

Av: Carsten Palmer Schale
2018:04 | 04 maj, 2018

Georgiy Jacobson,

Som en spillra, småkrypens Charlie Rivel

Tidningen Kulturens skribent Bo Bjelvehammar om några av insektsvärldens mindre gycklare.

Av: Bo Bjelvehammar
2018:04 | 04 maj, 2018

Кока Б-уа, 10 лет [Public domain], via Wikimedia Commons

Pomperipossa - en saga om förra sekelski…

“Det var en gång för många, många tusen år sen en förfärligt gammal trollpacka, som hette Pomperipossa. Det är inte precis något vackert namn, men ändå är det bra mycket...

Av: Elin Hägg
2018:04 | 04 maj, 2018

Victoria Rixer (detalj). Foto: Anna Ledin Wirén

Kriget, pappa – ett tillförlitligt siffe…

BOK | Parallellrecension 2/2. Thomas Wihlman har läst Victoria Rixers "Kriget, pappa - ett tillförlitligt sifferminne".

Av: Thomas Wihlman
2018:04 | 07 maj, 2018

Detalj ur omslaget

Judarnas krig - en vacker, läsvänlig och…

BOK | Ingemar Lagerström har översatt Josephus ”Judarnas krig”.

Av: Ivo Holmqvist
2018:04 | 07 maj, 2018

© Fredrik Jonsson, 2018

Fredagsbönen | 2018-05-04

Äntligen fredag, din empatiske psykolog när mörkret sluter sig kring dig! Släng dig i schäslongen och dra i dig GT:n, ty nu är det helg igen.

Av: Fredrik Östensson
2018:04 | 04 maj, 2018

Detalj ur omslag

Att beträda osäker mark

BOK | Ida Andersen har läst Sabinha Lagouns novellsamling "Koreografi" och möter en debut som utgår från socialrealistiska skildringar av förorten Rosengård (åtminstone som platsmarkör), men som gärna "sveper ut läsaren i...

Av: Ida Andersen
2018:04 | 07 maj, 2018

Cooper Hewitt, Smithsonian Design

Hammock

"Någonting var viktigt, oklart vad – och oklart vad de egentligen gjort när de inte hade uniform." Läs Inge-Bert Täljedals vackra novellett – en minnesteckning över ett skeende och en...

Av: Inge-Bert Täljedal
2018:04 | 04 maj, 2018

Fotograf okänd. Wikimedia

Slottet i Dalen

” I det där slottet fick jag lära mig att stjäla, slåss, försvara mig. Och tro mig, jag lärde mig allt så grundligt, att jag ingenting har glömt. Tyst som...

Av: Rolf Karlman
2018:04 | 04 maj, 2018

Studenter reciterar Florence Nightingale Pledge | Galt Museum & Archives on The Commons 1947

Lytton Strachey & en hemsk - men mäk…

Stoika Hristova avslutar här sin serie om Florence Nightingale, Vem äger ideérna, med att utveckla Lytton Stracheys kritiska bild av henne.

Av: Stoika Hristova
2018:04 | 04 maj, 2018

Tina K Persson

I en klyka av otid

BOK | Någon sade, ”mellan ord och ting ryms all världens filosofi”. Man skulle också kunna säga att mellan ord och tid ryms mycken poesi, inte minst Tina K Perssons senaste diktsamling...

Av: Per Nilsson
2018:04 | 07 maj, 2018

Albert Benoit (enligt texten). Foto: Jean-Pierre Dalbéra [CC BY 2.0] (detalj)

Sèraphine Louis de Senlis – en särling o…

Vad är syftet med Skönhet och Konst? Att leda oss på vägen till vårt innersta hjärta (Fritjof Schoun 1994).

Av: Lena Månsson
2018:04 | 04 maj, 2018

Victoria Rixer (detalj). Foto: Anna Ledin Wirén

Kriget, pappa – ett tillförlitligt siffe…

BOK | Parallellrecension 1/2. Marja Beckman har läst Victoria Rixers "Kriget, pappa - ett tillförlitligt sifferminne".

Av: Marja Beckman
2018:04 | 07 maj, 2018

Arnold Böcklin

Öar som inte finns

”I boken The Phantom Atlas: The Greatest Myths, Lies and Blunders on Maps har författaren och kartsamlaren Edward Brooke-Hitching gått igenom gamla kartor och berättar historierna bakom många av de...

Av: Mathias Jansson
2018:04 | 04 maj, 2018

TEST

Att skriva om döden

Guido Zeccola om sjukdom, liv, död, dans, musik, litteratur och illusionen bakom allt.

Av: Guido Zeccola
2018:04 | 04 maj, 2018

Anna Riwkin. Självporträtt som Nefertiti, ca 1930. Moderna museet. [detalj]

- Aimez-vous Anna Riwkin?

Tidningen Kulturens medarbetare, Michael Economou, belyser en av våra stora fotografer från 1900-talet, Anna Riwkin, idag i det närmaste bortglömd, men under sin levnad internationellt uppmärksammad och prisad. På mer...

Av: Michael Economou
2018:04 | 04 maj, 2018

Relaxed Performance

Relaxed Performance

MUSIK | Relaxed Performance är en ny satsning av Göteborgs Symfoniker för att ytterligare tillgängliggöra klassisk musik för alla. Relaxed Performance är ett evenemmang som åtrerkommer med jämna mellanrum på Götebnorgs Konserthus...

Av: Belinda Graham
2018:04 | 07 maj, 2018

Jarboe

Intervju med Jarboe 29/3–18

Möt sångerskan, musikern, ljud- och performancekonstnären Jarboe i en epostintervju av Per Nilsson. Jarboe är mest känd för sitt arbete med gruppen Swans under 80-90 talen, men har hela tiden...

Av: Jarboe
2018:04 | 04 maj, 2018

Läs utgåvans ledare

close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.