Foto: Privat

Jaget i dikten



Carsten Palmer Schale reflekterar runt jaget i dikten, runt det intressanta med det självbiografiska elementet, men också det allmänt mänskliga.



DETTA: jag har många gånger under årens lopp förundrats över att en hel del läsare av mina dikter betraktat dem som självbiografiska. Mina dikter är nog mycket sällan direkt självbiografiska; kanske 2 av 100. Likaledes har jag förundrats över att en hel del av mina dikter betraktats som dokumentära. Ja, kanske 20 % av dem är det i indirekt mening.

Men häromveckan blev jag helt perplex, när en dikt uppfattades som ett ”diskussionsinlägg”, vari jag alltså skulle tagit någon sorts ställning. Detta är MYCKET intressant. Vad som kan ”vändas mot mig”, ehuru en sådan ståndpunkt för mig ter sig en aning bisarr, är ju att det faktiskt är jag som håller i pennan (också konkret; det allra mesta av det jag skriver skriver jag först för hand).

Ergo:

Det allra mesta jag skriver har sålunda mest bäring på det allmänna, och på det allmännas eventuella betydelse för ”konsumenten”. Men jag finns ju där. Någonstans!Det är ju ändå jag som någonstans, direkt, om än mestadels indirekt, hittar fram till orden, eller låter dem ”födas”. Med andra ord är jag i åtminstone i någon mening såväl biografisk som dokumentär och ställningstagande. DETTA ÄR SYNNERLIGEN INTRESSANT. Kanske borde alla dikter och prosafragment jag publicerar ha en sorts varudeklaration? Men i så fall borde ju alla andras publikationer också ha det.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Det allra mesta jag skriver har sålunda mest bäring på det allmänna, och på det allmännas eventuella betydelse för ”konsumenten”. Men jag finns ju där. Någonstans!

Det är klart att allt jag skriver bottnar i en värld; ja, en verklighet. Mina artiklar och essäer, mina politiska inlägg och mina litterära försök. Men så är det väl för alla andra seriöst syftande ”konstnärer” (om jag vågar kalla mig så) och debattörer också? Låt oss ta renässansmålarna. Även om några av dem ibland smög in sig själva i bilden, så inte handlade det  hela om regelrätta självporträtt (sådana finns det ju för övrigt många av). Eller när en poet som, låt oss säga,  Michaux skriver om hästarna som klapprar genom seklen. Skriver han då om sig själv? Knappast. Det dokumentära och det (gärna) polemiskt politiska då? Jo, där finns ju författaren någonstans. Självklart.

Men åter till mina försök. Mina INLÄGG bottnar naturligtvis i en ståndpunkt, som jag företräder, även om jag ofta hårdrar och spetsar till. Mina artiklar och essäer är självfallet färgade av min syn på författaren, författarskapet, konstnären, religionen, vetenskapen – men inte heller där handlar det specifikt om mig.

Allra mest intressant blir det ju dock självfallet när jag skriver – eller försöker skriva - ”dikter”.

Dessa dikter utgår naturligtvis någonstans, på någon nivå, från någon vinkel från just mig. Men – hävdar jag istadigt – mycket sällan, i sina slutgiltiga former, mer än till en bråkdel. Det är snarast, skulle jag vilja påstå, verkligheten som använder sig av mig – och alla andra – som språkrör för något som är mycket mer allmängiltigt än det just jag företräder. Vilken är då poängen så att säga?

Poängen är att friktioner i världen alstrar energi som alstrar mening. Dessutom är dikten till mycket stor del (ja, merparten) skriven av läsaren.

En aspekt på detta kan måhända bli tydligare om jag något lite antyder vilken poesi jag själv är mest begeistrad av. Inte är det då författare som i någon mening påminner om mig själv. Nejdå. I BTJ har jag visserligen blivit jämförd med Aspenström (som jag beundrar), men det är ändå inte därifrån jag har mina största läsupplevelser.

Historiskt handlar de om Horatius, Ovidius, Cavalcanti. Under 1800-talet om en radda ryssar, fransmän och engelsmän. OCH SÅ! Mallarmé och Valéry! Nu – 2017. Ja, Pia Tafdrup och andra danskor. Katarina Frostenson. Se där!

EN VECKA SENARE: Har ännu mer börjat tänka på det här med dikter som biografiska och dokumentära alster – och inte. Kanske kan en teori vara, att alla människor är försjunkna i ”existensen”. Samtidigt som älvor sufflerar en spökskrivare, som besöker författaren – eller målaren – i drömmen.

Varvid ett under uppstår! Därefter tolkas och omtolkas resultatet av författaren eller målaren omgångsvis – och därefter återigen ett flertal gånger av läsaren eller betraktaren. ”Avståndet” mellan ursprunget och receptionen torde med andra ord vara stort; och de möjliga tolkningarna till antalet oändliga. För egen del uppskattar jag därför allra särskilt det mångtydiga, komplexa och ”obegripliga”.

Här avslutar jag abrupt med att säga, att jag kräks över kladd-romantisk dikt, politisk plakatpoesi och julklappsrim. Snarast dyker jag djupt i det vibrerande otydliga, men magkänsligt starka. Snarast hamnar jag i Botswana, Maine och Danmark. Så är det! Och i Frankrike.

PS Jämför förresten med mitt resonemang i texten ”Självförverkligande”, där jag bland annat ställer Goethes jag mot Rousseaus. Det vill säga: samlevnadens jag mot egocentrismens (och egoismens) jag. DS

Text Carsten Palmer Schale

UTGÅVA 2018:04

Relaxed Performance

Relaxed Performance

MUSIK | Relaxed Performance är en ny satsning av Göteborgs Symfoniker för att ytterligare tillgängliggöra klassisk musik för alla. Relaxed Performance är ett evenemmang som åtrerkommer med jämna mellanrum på Götebnorgs Konserthus...

Av: Belinda Graham
2018:04 | 07 maj, 2018

Foto: Privat

Jaget i dikten

Carsten Palmer Schale reflekterar runt jaget i dikten, runt det intressanta med det självbiografiska elementet, men också det allmänt mänskliga.

Av: Carsten Palmer Schale
2018:04 | 04 maj, 2018

Кока Б-уа, 10 лет [Public domain], via Wikimedia Commons

Pomperipossa - en saga om förra sekelski…

“Det var en gång för många, många tusen år sen en förfärligt gammal trollpacka, som hette Pomperipossa. Det är inte precis något vackert namn, men ändå är det bra mycket...

Av: Elin Hägg
2018:04 | 04 maj, 2018

Jarboe

Intervju med Jarboe 29/3–18

Möt sångerskan, musikern, ljud- och performancekonstnären Jarboe i en epostintervju av Per Nilsson. Jarboe är mest känd för sitt arbete med gruppen Swans under 80-90 talen, men har hela tiden...

Av: Jarboe
2018:04 | 04 maj, 2018

Cooper Hewitt, Smithsonian Design

Hammock

"Någonting var viktigt, oklart vad – och oklart vad de egentligen gjort när de inte hade uniform." Läs Inge-Bert Täljedals vackra novellett – en minnesteckning över ett skeende och en...

Av: Inge-Bert Täljedal
2018:04 | 04 maj, 2018

Foto: Christofer Psilander

Reflektion runt Svenska akademin och vik…

Trots Svenska Akademiens totala haveri tycks många fortfarande vara övertygade om att litteratur och bokläsning är något livsviktigt. Om inte akademien tar sig samman och fortsätter sitt angelägna arbete så...

Av: Patrik Stigsson
2018:04 | 07 maj, 2018

TEST

Att skriva om döden

Guido Zeccola om sjukdom, liv, död, dans, musik, litteratur och illusionen bakom allt.

Av: Guido Zeccola
2018:04 | 04 maj, 2018

Detalj ur omslaget

Judarnas krig - en vacker, läsvänlig och…

BOK | Ingemar Lagerström har översatt Josephus ”Judarnas krig”.

Av: Ivo Holmqvist
2018:04 | 07 maj, 2018

Anna Riwkin. Självporträtt som Nefertiti, ca 1930. Moderna museet. [detalj]

- Aimez-vous Anna Riwkin?

Tidningen Kulturens medarbetare, Michael Economou, belyser en av våra stora fotografer från 1900-talet, Anna Riwkin, idag i det närmaste bortglömd, men under sin levnad internationellt uppmärksammad och prisad. På mer...

Av: Michael Economou
2018:04 | 04 maj, 2018

© Fredrik Jonsson, 2018

Fredagsbönen | 2018-05-04

Äntligen fredag, din empatiske psykolog när mörkret sluter sig kring dig! Släng dig i schäslongen och dra i dig GT:n, ty nu är det helg igen.

Av: Fredrik Östensson
2018:04 | 04 maj, 2018

Victoria Rixer (detalj). Foto: Anna Ledin Wirén

Kriget, pappa – ett tillförlitligt siffe…

BOK | Parallellrecension 1/2. Marja Beckman har läst Victoria Rixers "Kriget, pappa - ett tillförlitligt sifferminne".

Av: Marja Beckman
2018:04 | 07 maj, 2018

Georgiy Jacobson,

Som en spillra, småkrypens Charlie Rivel

Tidningen Kulturens skribent Bo Bjelvehammar om några av insektsvärldens mindre gycklare.

Av: Bo Bjelvehammar
2018:04 | 04 maj, 2018

Studenter reciterar Florence Nightingale Pledge | Galt Museum & Archives on The Commons 1947

Lytton Strachey & en hemsk - men mäk…

Stoika Hristova avslutar här sin serie om Florence Nightingale, Vem äger ideérna, med att utveckla Lytton Stracheys kritiska bild av henne.

Av: Stoika Hristova
2018:04 | 04 maj, 2018

Arnold Böcklin

Öar som inte finns

”I boken The Phantom Atlas: The Greatest Myths, Lies and Blunders on Maps har författaren och kartsamlaren Edward Brooke-Hitching gått igenom gamla kartor och berättar historierna bakom många av de...

Av: Mathias Jansson
2018:04 | 04 maj, 2018

Detalj ur omslag

Att beträda osäker mark

BOK | Ida Andersen har läst Sabinha Lagouns novellsamling "Koreografi" och möter en debut som utgår från socialrealistiska skildringar av förorten Rosengård (åtminstone som platsmarkör), men som gärna "sveper ut läsaren i...

Av: Ida Andersen
2018:04 | 07 maj, 2018

Fotograf okänd. Wikimedia

Slottet i Dalen

” I det där slottet fick jag lära mig att stjäla, slåss, försvara mig. Och tro mig, jag lärde mig allt så grundligt, att jag ingenting har glömt. Tyst som...

Av: Rolf Karlman
2018:04 | 04 maj, 2018

Detalj ur omslaget

Kärleksord förfallna i förgiftad jord

BOK | Med fullständigt hänsynslösa attacker mot ett kärleksförhållandes till en början uppburna härligheter av känslosamma storheter vilka efterhand blir nedbrutna till korrupta småaktigheter, viljelösa handfallenheter och galna uppbrott, skapar Persson en...

Av: Benny Holmberg
2018:04 | 07 maj, 2018

Albert Benoit (enligt texten). Foto: Jean-Pierre Dalbéra [CC BY 2.0] (detalj)

Sèraphine Louis de Senlis – en särling o…

Vad är syftet med Skönhet och Konst? Att leda oss på vägen till vårt innersta hjärta (Fritjof Schoun 1994).

Av: Lena Månsson
2018:04 | 04 maj, 2018

Detalj ur omslaget

Färgstark och djuplodande skildring av H…

BOK | I maj 1913 steg den unge konstnären Adolf Hitler av tåget i München. Hans mål var att skapa sig en karriär som konstnär, trots att han två gånger misslyckats med...

Av: Elisabeth Brännström
2018:04 | 07 maj, 2018

Foto: Bengt Berg

Månadens urval av lyrik

Redaktionen presenterar månadens urval av lyrik, av Bengt Berg, Inge-Bert Täljedal, Tina K Persson och Robert Halvarsson.

Av: Super User
2018:04 | 04 maj, 2018

Victoria Rixer (detalj). Foto: Anna Ledin Wirén

Kriget, pappa – ett tillförlitligt siffe…

BOK | Parallellrecension 2/2. Thomas Wihlman har läst Victoria Rixers "Kriget, pappa - ett tillförlitligt sifferminne".

Av: Thomas Wihlman
2018:04 | 07 maj, 2018

Tina K Persson

I en klyka av otid

BOK | Någon sade, ”mellan ord och ting ryms all världens filosofi”. Man skulle också kunna säga att mellan ord och tid ryms mycken poesi, inte minst Tina K Perssons senaste diktsamling...

Av: Per Nilsson
2018:04 | 07 maj, 2018

Läs utgåvans ledare

close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.