Foto: Svenska litteratursällskapet i Finland
  • 2018:03
  • Publicerad:

Zacharias Topelius som nyhetsrapportör



I skriften ”Finlands krönika 1860–1878” framträdde den flitige Topelius som en mångkunnig nyhetsjournalist i sin beskrivning av det finska samhället. Rolf Karlmans essä undersöker Zacharias Topelius roll som nyhetsrapportör.



”Solskens öga ser på dig, solskensfamn dig vaggar. Snart blir grönt på skogens stig och var blomma flaggar. Än en liten solskensbön. Vide liten blir så grön. Solskensöga ser dig. Solskensfamn dig vaggar.” - Topelius Videvisan.

Zacharias Topelius föddes i januari 1818 i Kuddnäs, Nykarleby. Den lilla staden ligger vid en älv på den finska västkusten. Den är i huvudsak svenskspråkig. Någon har sagt att det enda som rör sig i staden är just älven. Topelius är stadens stora son och 200-årsminnet av hans födelse kommer att uppmärksammas under hela året. Födelsehemmet Kuddnäs är restaurerat.

Topelius var den första författaren som skrev på svenska för barn. Han var dock inte bara en barnens vän, han engagerade sig även för fosterlandet som då var en del av Ryssland, kämpade för kvinnors rättigheter och för att det finska språket och för att den finska kulturen skulle få en starkare ställning.

Topelius var en sagofarbror, skald och historiker, bördig från Österbotten. Han levde mellan 1818 och 1898. Som 14-åring flyttade han till Helsingfors för att studera. Han kom då att bo hos J. L. Runeberg. Denne hade naturligtvis ett stort inflytande på ynglingen. De ingick också senare i det s.k. Lördagssällskapet som diskuterade litteratur, kultur och finsknationella frågor. Topelius skrev lyrik som diktsamlingen ”Ljungblommor” men också psalmer. I ”Sylvias visor” finns vackra dikter som fortfarande framförs i olika högtidliga sammanhang som t.ex. valborgsmässo- och midsommarfirande. De mest populära visorna i både Sverige och Finland torde vara ”Under rönn och syren”. Vidare ”En sommardag i Kangasala”, ”Vid Roine strand” och ”Björkens visa”. Den sistnämnda framförd av bl.a. Hotenanny singers.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Den historiska romancykeln ”Fältskärns berättelser” blev också mycket populär. Topelius romaner och noveller är fantasifulla och utmärks av en fast tro på det godas seger. Som sagoberättare i ”Läsning för barn” har han levt länge i barns medvetande. Han var 1863 till 1878 professor i historia i Helsingfors och blev 1875 universitets rektor. I ”Boken om vårt land” från 1875 skapade han också olika karaktärsdrag hos karelare, savolaxare, österbottningar och nylänningar. Den användes som läsebok i Finlands skolor till 1940-talet. Den inspirerade också Jörn Donner att 1967 komma ut med ”Nya boken om vårt land” där han gav sin syn på det moderna Finland.

I skriften ”Finlands krönika 1860–1878” framträdde den flitige Topelius som en mångkunnig nyhetsjournalist i sin beskrivning av det finska samhället. Här kommer några axplock ur detta intressanta tidsdokument. Mycket av nyhetsrapporteringen berör hans födelselandskap Österbotten. Skildringen sammanfaller också till en del med de svåra hungeråren i Finland 1865 – 1868. Först några händelser från 1860. Topelius konstaterar att telegrafen når Gamlakarleby det året. I Sotkamo i östra Finland är det i februari 52 grader kallt. Topelius egen födelsestad Nykarleby har 35 köldgrader och i Helsingfors är det -25. Det är mycket snö i skogarna och alla transporter försvåras.

I november 1860 tänds de första gaslyktorna på Helsingfors gator inför en skeptisk menighet. I de politiska sammanhangen konstaterar Topelius att censuren stryker några rader i Johan Ludvig Runebergs ”Fänrik Ståls sägner”. Även tidningen ”Ny Daglig Allehanda” ser ut ”som ett fönster” när censuren har utfört sitt arbete. I februari 1860 ersätts rubeln med en ny valuta. Tidningarna grälar om namnet på det nya myntet. Bl.a. föreslås Rauha, osa, sataikko, soppu, orava, parvi, poimu, sampo, muru, heljo, helkka, valio, julkio, kauini, jalo, rahtu, pii m.fl. Topelius konstaterar dock att slutligen stannar man vid ”markka och penni”. Fortfarande gäller dock att den viktiga exportvaran tjära betalas i rubel. Från Kristinestad exporteras tjära till Holland sommaren 1861 för 7 rubel tunnan.

I augusti 1861 är det jungfrutur för det första lokomotivet på finsk järnväg i Helsingfors. I januari 1862 går det första passagerartåget mellan Helsingfors och Tavastehus. Beträffande skörden förekommer frost i norra och östra Finland i augusti 1862. Hela riar med 20-30 skylar råg ger endast två-tre kappar säd. Kornet fryser. Rotfrukter och ärter slår fel. Potatisarna är ofta små som körsbär. På flera orter uppträder potatissjuka. I södra Österbotten skadas gräsväxten av ängsmask

För norra Finland kommer ett hungerår vars like inte upplevts under hela 1800-talet. Understödskommittéer bildas. Brännvinsbränning förbjuds. Topelius konstaterar dock att det ”sups rätt duktigt i Wasa, då rhum (rom) med flera drycker importeras”. Höststormar skördar nästan vart tionde spannmålsfartyg på väg till Österbotten.

1863 är folkmängden i Helsingfors 26 000. 1870 har Finland nära 1,8 miljoner invånare av vilka 85 procent är finskspråkiga. Barnadödligheten är stor och medellivslängden är bara 37 år. Av invånarna i Uleåborgs län över tolv år kan 95 procent läsa men bara 6 procent skriva. I de större städerna är läskunnigheten lika stor och åtminstone varannan person är skrivkunnig.

Vintern 1865 blir en ny prövning för Finlands folk och Topelius konstaterar ”Fåglar nedföllo döda, människor fröso ihjäl”. Våren blir kall och otjänlig för växtligheten däremot är sommaren varm. Missväxt förekommer. Kreatur drivs till städerna och säljs till underpris inför en befarad foderbrist till vintern. Tjärpriset står lågt. Hemman saluförs på auktion men inga köpare infinner sig. Som om inte det vore nog medförde tiggare 1866 en nervfeber som tidigare rasat i Petersburg. Bland de mest drabbade orterna är Idensalmi i Karelen och Pörtom mellan Närpes och Vasa.

Våren 1867 är den kallaste sedan kriget 1808 - 1809. Ännu den 10 och 12 maj frakta umeåbor mjölmattor över isen med häst till Vasa. Först den 22 maj går en ångbåt genom isen ut från Helsingfors. Vintern varar med is långt in i juni. Ännu den 17 juni finns inga löv på träden och åkrarna står osådda. Sommaren 1867 blir mycket kort och polardimma kommer med fuktig kyla. Skarpa frostnätter börjar redan de första dagarna i september. Nödbrödsbak genomförs. En del skyller de dåliga åren som drabbat Finland på den elektriska telegrafen. Andra anser att det beror på att husbehovsbränningen har förbjudits. Nöden är dock uppfinningarnas moder och blomvassens rötter och mjöl av ärtstänger är nya upptäckter i folkhushållet. Mjöl från Ryssland kan inte avhjälpa nöden. Ett segelfartyg sjunker utanför Brahestad med 1000 säckar mjöl. Ett fartyg med 3 000 säckar strandar utanför Porkala. Sjöskadat mjöl säljs för 40 mark säcken. Nöden är stor i Finland. Mängder av tiggare strövar fram i de större städerna. Välgörenhetstillställningar anordnas. Barnhem upprättas. I maj 1868 kulminerar svårigheterna. Under årets första fem månader dör på en del orter upp till var sjunde person.

Zacharias Topelius rapporterar också om brottsligheten i sitt Österbotten. Han konstaterar att de ökända knivjunkarna Antti Isotalo och Antti Rannanjärvi häktats sedan Rannajärvi skjutit in genom länsmannens fönster.

Nödåren i Finland är dock över 1868. Våren blir normal, sommaren härlig och varm. Skörden blir god utom i Nylands och Viborgs län. Krisen är över. Slutligen gör Topelius också ett inlägg i den vargdebatt som känns aktuell även i Sverige. Barnens vän Zacharias Topelius skriver i en notis från slutet av år 1877. ”Detta år ha vargarna uppätit åtminstone 8 barn i Finland, utom flera misslyckade försök. Ett sorgligt bevis på likgiltigheten hos de hotade nejdernas befolkning”.

Zacharias Topelius har hedrats med statyer i både Helsingfors och Vasa. Barndomshemmet i Kuddnäs utanför Nykarleby är öppet för turister mellan maj till augusti. Avslutningsvis några vackra strofer ur körsångarfavoriten ”Under rönn och syren” som är en hyllning till barndomshemmet i Kuddnäs.

Blommande sköna dalar,
Hem för mitt hjärtas ro!
Lummiga gröna salar,
Där vår och kärlek bo!
Soliga barn av luft och ljus,
O, jag förstår ert tysta sus,
Blommande sköna dalar,
Hem för mitt hjärtas bo

Text Rolf Karlman


UTGÅVA 2018:03

Foto: Svenska litteratursällskapet i Finland

Zacharias Topelius som nyhetsrapportör

I skriften ”Finlands krönika 1860–1878” framträdde den flitige Topelius som en mångkunnig nyhetsjournalist i sin beskrivning av det finska samhället. Rolf Karlmans essä undersöker Zacharias Topelius roll som nyhetsrapportör.

Av: Rolf Karlman
2018:03 | 29 mars, 2018

Foto: Per Nilsson

Helighet

Om det blasfemiska i heligheten och det heliga i det blasfemiska talar vår berättare till androgynitetens demon Lilith/Samael. En betraktelse i påsktider av Per Nilsson.

Av: Per Nilsson
2018:03 | 30 mars, 2018

The School of Athens av Raffaello Sanzio da Urbino

Att sluta filosofera

Tänk inte så mycket brukar det heta, men vad innebär det egentligen att tänka och är det möjligen så att det finns förtjänster med att följa denna slentrianmässiga devis. Filosofi...

Av: Michael Nyhaga
2018:03 | 29 mars, 2018

Varför smarta människor fattar irratione…

BOK | Vi är tyvärr inte alls så rationella och klartänkta som vi ofta tror. Som exempel anser vi att vi är bättre, klokare och mer vederhäftiga än vad vi faktiskt är...

Av: Thomas Silfving
2018:03 | 29 mars, 2018

Eugène Delacroix - La Lutte de Jacob avec l'Ange (1861). Beskuren.

Väntans blick

Det är vid språkets gräns, den gräns vi söker överskrida, som vårt världsskapande på allvar tar vid. Poeten Linnea Axelsson resonerar kring att förhålla sig lyssnande i världen. Och om...

Av: Linnea Axelsson
2018:03 | 28 mars, 2018

Foto: Per Nilsson

Mannen utan egenskaper

Vem var Robert Musil? Den störste, menar Carsten Palmer Schale, som här slår ett slag för Mannen utan egenskaper. Verket har intagit en särställning, inte bara i Musils bibliografi utan...

Av: Carsten Palmer Schale
2018:03 | 28 mars, 2018

CC0

Livsgammal

Författaren Ragnwei Axellie återbesöker på begäran boken och begreppet Livsgammal som hon lanserade redan 1981.

Av: Ragnwei Axellie
2018:03 | 28 mars, 2018

San Francisco. Foto: Bogdan, CC0.

Stora städer

Hur planeras Sverige? Våra städer växer och utvecklingen går framåt av bara farten. Men, är det rimligt att tänka sig att vi alla skall bo i förtätade storstadskluster längs kusten...

Av: Anders Björnsson
2018:03 | 29 mars, 2018

Fotograf okänd.

Att uppfostra mannen: tankar om Selma La…

Det har på hundra år gått framåt för kvinnorna i Sverige men inget har vunnits utan kamp. Enel Melberg reflekterar över Selma Lagerlöfs feministiska handling och författarskap.

Av: Enel Melberg
2018:03 | 28 mars, 2018

Göteborgs filmfestival

Ingmar Bergman 100 år - Varifrån kommer …

MUSIK | Bergmans förundran över en symfoniorkesters förmåga att verka som en organism, sammansmält och samspelt, för att förmedla musiken under dirigentens taktpinne, är äkta och oförställd. Musiken är ett mysterium som...

Av: Belinda Graham
2018:03 | 29 mars, 2018

Mark Frygell

Skisser i urval | 2016-2018

MÅNADENS KONSTNÄR | Mark Frygell. Skisser nedtecknade och dokumenterade i hemmet, ateljén, tunnelbanan, m.m. Fotade med iPhone, 2018, Stockholm

Av: Mark Frygell
2018:03 | 29 mars, 2018

Dikt

Månadens urval av lyrik

Redaktionen presenterar månadens urval av lyrik, av Bo Bjelvehammar, Elisabeth Lampinen och Jyrki Suominen.

Av: Bo Bjelvehammar, Elisabeth Lampinen och Jyrki Suominen
2018:03 | 29 mars, 2018

TEST

Du och jag är undantag

Om att vara undantag skriver Alekfucksia†Braunisch†Cosmos. Om att ha valt att vara undantag, att endast ha tillgång till andra undantag. Undantaget, en avvikelse men väl i undantaget ter sig regelbundenheten...

Av: Alekfucksia Braunisch Cosmos
2018:03 | 29 mars, 2018

TEST

När stenarna sjunger. Om Marius Schneide…

Följ med Guido Zeccola in i den esoteriska musikologen Marius Schneiders mystiska värld. Den centrala tesen hos Schneider är att vi alla delar ett gemensamt ursprung, ett ursprung som omarbetat...

Av: Guido Zeccola
2018:03 | 28 mars, 2018

Svansjön är en förtrollande saga, här på turné med Den ryska nationalbaletten.

Svansjön - Juvelen i kronan med Den rysk…

SCENKONST | Svansjön är tidernas mest populära, älskade och kända balettklassiker. Svansjön hade urpremiär på Bolsjojteatern i Moskva den 4 mars 1877. Men det var först vid nypremiären Svansjön på Mariinskijteatern i...

Av: Belinda Graham
2018:03 | 29 mars, 2018

Foto: Nasa

Hedniskt

”Tantolunden är inte det enda stället bland Stockholms beundransvärda naturreservat och parker som regelbundet används för firanden av gudinnor, gudar, naturkrafter...” Läs Elena Dahl om nyhedniska riter mitt i Stockholm...

Av: Elena Dahl
2018:03 | 28 mars, 2018

Florence Nightingale

Florence Nightingale och J. S. Mill

”Vem vet hur många av de originellaste tankarna från manliga författare som egentligen härrör från kvinnliga idéer, som män bara har bekräftat och utarbetat? En mycket stor andel...

Av: Stoika Hristova
2018:03 | 29 mars, 2018

TEST

Trombonisten

Trombonisten blåser ut den illaluktande tobakssaliven genom instrumentets ventil som en efterbörd till de blå tonerna. Ritualen vid nedläggning av trombonen på den figurskurna lådans sammetsklädda botten är minutiös. Benny...

Av: Benny Holmberg
2018:03 | 29 mars, 2018

Detalj från omslaget

Personlig berättelse från finska inbörde…

BOK | Elisabeth Brännström har läst Maria-Pia Boethius omdiskuterade roman Vitt och rött och möter en berättelse som nystar i den komplexa relationen mellan personlig erfarenhet och det som brukar kallas verkligheten.

Av: Elisabeth Brännström
2018:03 | 29 mars, 2018

Pressbild, Armémuseum

Att fira Finlands 100 år på Armémuseum…

Själv skriver, Oliver Parland, förväntas jag ju som krigsbarn känna tacksamhet, och visst kan jag ju känna det OCKSÅ. Men den känslan är kluven inför det faktum att jag berövats...

Av: Oliver Parland
2018:03 | 29 mars, 2018

© Fredrik Jonsson, 2018

Fredagsbönen | 2018-03-30

Äntligen fredag, din räddande terapeut när du sålt smöret och tappat pengarna! Bänka dig i soffan och plocka fram findrickan, ty nu är det helg igen.

Av: Fredrik Östensson
2018:03 | 29 mars, 2018

Privat foto

Tre korta, kärnfulla, prosatexter

Tre korta, kärnfulla, prosatexter med doft av Norrlands inland om dramatiken i vardagen. Isolering och död behandlas som vore de avbrott och för en gång skull ovanliga slut på den...

Av: Per Teofilusson
2018:03 | 29 mars, 2018

Läs utgåvans ledare

close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts