Illustration ur John Boyle O'Reilly's Athletics and Manly Sport, 1890.
  • 2018:02
  • Publicerad:

Evolutionen och den globala xenofobin



Hur kan vi förhålla oss till moraliska dilemman? Carsten Palmer Schale om etik, evolutionära tendenser, och några till synes paradoxala motsättningar mellan överlevnad och levnad.



I nästan varenda doktorsavhandling numera – medicinsk som sociologisk – hittar man i för- eller efterord några pliktskyldiga ord om vikten av att anta ett multifaktoriellt synsätt. Oftast är detta ett alibi. Ibland dock icke. Låt oss dock här (i förstone) kasta oss direkt in i en biologisk ”förklaring” av vår starka tendens att som människor bete oss främlingsfientligt, och speciellt så ”ju snabbare historien går” och ju mer ”global” världen ter sig. Utgångspunkten är boken ”Vi och dom” (Joshua Greene, översättning Tim Jacobsson, Fri Tanke förlag, 2014). Här möts på ett oroande sätt kognitionsforskning och neurologi å ena sida och moral å den andra.

Ergo.

Mentala program

Vår mentala programmering är något vi föds med. Den handlar om mycket. Dock är det så, att på grund av evolutionens tröghet fortsätter vi ännu idag att leva med program för överlevnad, som är anpassade till en helt annan värld än den vi idag lever i. Vad har detta för inverkan på exempelvis moralen? Ja, inför ett ”moraliskt dilemma” reagerar vi oftast emotionellt eller instinktivt. Detta innebär bland annat, inför så att säga moderna problem, att vi ofta måste söka hjälp i moraliska valsituationer. Att bli eftertänksamma. Men detta kan leda till konflikter mellan tidigare och nuvarande situationer; ja, rentav kan det hela leda till kontraproduktiva reaktioner. Vi ”känner” en sak men ”inser” att vi bör handla annorlunda. ”Samvetet” sitter på framhjärnans insida och är kopplad till vårt känslocentrum i amygdala. Omvänt sitter vårt centrum för övervägande på framsidan.

Det hela leder till en vansklig balansgång mellan kollektivism och individualism, habegär och attraktion ställs mot skam och skuld.Stammen

Titeln på Greenes bok hänvisar att vi hör hemma i en eller annan ”stam”. Parallellt är varje individs biologiska strävan att sprida sina gener. Paradoxen är att en ohämmad ”egoism” skulle leda till en splittring av den nödvändiga gruppen. Det hela leder till en vansklig balansgång mellan kollektivism och individualism, habegär och attraktion ställs mot skam och skuld. Eftertanken kan här få oss att hejda oss.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Emellertid måste vi, hävdar författaren, faktiskt acceptera att olika grupper har olika intressen. Detta kan i sin tur göra det nästan omöjligt att ”rubba våra förutfattade meningar”, och att det som med en modern term kallas ”faktaresistens” uppmuntras. Stamsamhällena är globalt utbredda. Xenofobierna likaså.

Etiken och metaetiken

Vad det då gäller här och nu, är att få fatt på en sorts metaetik eller ”övermoral”, som flertalet åtminstone bör förmås ta i beaktande. Det yttersta syftet med denna metaetik skulle då vara att maximera hela mänsklighetens nytta, det vill säga att maximera den opartiska ”lyckans” värde. En sådan etisk orientering sammanfaller givetvis med dagens dominerande ”kalkyletik”, det vill säga utilitarismen eller effektetiken, snarare än den i gruppen rotade aristoteliska dygdeetiken eller den av (främst) Kant lanserade pliktetiken, som, menar Greene, förleder doktorn att tala om exempelvis det främlingsfientligt laddade begreppet ”borna slavar”. Personligen är jag mycket tveksam till ett sådant ställningstagande. Dels för att Aristoteles förutsätter att alla människor, inte bara ”stammens medlemmar”, kan odla sin dygdighet, dels att Kant på många ställen talar om ”den allmänne människan”, dels att ett otal andra etiker också är närvarande i nuet. Utilitarismen är ytlig, men passar på samma sätt som protestantismen som handen i handsken ihop med kapitalismen.

Styrka och svaghet

Greenes resonemang leder för övrigt till ett avståndstagande från mänskliga rättigheter (majoritetslyckan skall optimeras till vilket pris som helst, också till priset av minoritetslidandet). Jag är inte nyttoetiker – snarare omsorgsetiker eller dygdeetiker, eller någon slags företrädare för en ”blandad version”, exempelvis situationsetiker. Jag hyser förakt för den svaghet Greenes polemik kan mynna ut i.

Värden

Hursomhelst är Greenes bok av största intresse. Inte minst när han kommer i konflikt med psykologiprofessorn Jonathan Haidt. Den senare presenterar å sin sida nämligen ett batteri av teser, som knappast torde tillfredsställa majoriteten inom den svenska ”vänstern” eller bland oss svenska ”kulturkoftor” i gemen. Haidt undersöker nämligen en i Sverige (och i USA) relativt spridd uppfattning, som går ut på, att värdekonservativa (moderater, kristdemokrater, Sverigedemokrater) skulle vara okänsliga för andras lidande, för att inte säga ”onda” - medan ”liberaler” (alla till ”vänster”) visserligen erkänns vara känsliga för andras lidande, men samtidigt ”populistiska” och rentav ”korkade”.

Haidt hävdar att liberaler är ensidiga och moraliskt döva, medan konservativa är beredda att anamma ett vidare spektrum av värden.Haidt hävdar att liberaler är ensidiga och moraliskt döva, medan konservativa är beredda att anamma ett vidare spektrum av värden. Med avsikten att undersöka sin hypotes urskiljer Haidt ett halvt dussin ”etiska grunder” uttryckta i motsatspar, undersöker moraluppfattningarna hos ett urval liberaler och konservativa – och får sin hypotes bekräftad! Liberalerna lider av ett ”moraliskt underskott” och uppfattar inte vitsen med sådant som auktoritet, lojalitet och helighet (utan framhåller värden som omsorg, rättvisa och frihet) – de konservativa, däremot, förefaller ha ungefär samma uppskattning av alla moraliska värden.

Anmärkningsvärt, tycker åtminstone jag, visar det sig dessutom att konservativa har lätt att förutsäga hur liberaler kommer att hantera moraliska frågor, medan det omvända gäller för liberaler.

Liberalen Greene menar, å sin sida, att de liberalas etiska prioriteringar väger tyngre än de konservativas känsla för etisk bredd. De primära liberala värderingarna stöder, enligt Greene, på ett bättre sätt en universal moral av utilitaristisk typ. Samtidigt menar Greene att världen successivt blir allt bättre.

Kvardröjande problem

Likafullt rundar Greene av med att hävda, att evolutionen ännu inte kunnat förmå oss att hantera vi-dom-motsättningar mellan grupper. Främst framhåller han tre problem som särskilt prekära: massförstörelsevapnen, terrorismen och miljöförstöringen. För att lösa dessa måste vi på något vis lura våra urgamla moraliska impulser, ja, föra vår intuition bakom ljuset.

Evolution och socialisation 

Men hur blir det då vi ställer evolutionen mot socialisationen – och de olika gruppernas förutsättningar att hantera sina liv på det hela taget? Ja, som sociolog måste jag ju reagera i denna riktning. Jag hävdar exempelvis då, att klass-, köns- och kulturskillnader är av mycket stor betydelse. Specifikt tar inte Greene upp detta. Boken är inte multifaktoriell. Visst är jag i princip för auktoriteter, lojalitet och helighet. Men än mer för omsorg, rättvisa och frihet (tolkad som en förening mellan gemenskap och självförverkligande). Och vad är det de konservativa värdena står för? Vad är det man är lojal emot, vilken auktoritet är det man upphöjer, vad är heligt? Kort sagt är man lojal mot kapitalismen, kort sagt hyllar man en viss typ av traditionell auktoritet, kort sagt håller man det heligt som i stor utsträckning – om än ej restlöst – befrämjar arv, äganderätt, borgerlig kyrklighet. I synnerhet de liberala värdena rättvisa och omsorg pekar snarare i riktning mot det solidaritet och altruism. Begreppet frihet kan dock tolkas på mångahanda sätt.

Rekommendation

Boken är, återigen, emellertid värd all uppmärksamhet. Människan är, i särskild grad i längre tidsutsnitt, en produkt av evolutionen, bara i relativt modern mening en produkt av upplyst socialisation. Överlevnad står så att säga mot levnad. Intressant! Människan är genetiskt betingad OCH socialiserad i takt med tidens ideal.

Text Carsten Palmer Schale


UTGÅVA 2018:02

Orpheus Piazza della Vittoria MAR Palermo. Foto: Wikimedia

Orpheus och den mystiska läran

Var finns poesin? Guido Zeccolas om den mystiska diktkonsten som situerad i skärningspunkten mellan det Apolloniska och Dionysiska – mellan kultur och natur.

Av: Guido Zeccola
2018:02 | 02 mars, 2018

Florence Nightingale (beskuren). Foto: Goodwin

Vem äger idéerna?

Det var i Paris i samband med hundraårsminnet av Simone de Beauvoirs födelse i januari 2008, som Åsa Moberg ställde frågan: ”Varför nämner Simone de Beauvoir inte Florence Nightingale i...

Av: Stoika Hristova
2018:02 | 02 mars, 2018

Detalj

Ord ur ett mörker

BOK | Bo Bjelvehammar har läst Mare Kandres samlade dramer och möter ett författarskap som präglas av ett egensinnigt och rakt språk, och av författarens stora förmåga att blottlägga människans...

Av: Bo Bjelvehammar
2018:02 | 05 mars, 2018

© Fredrik Jonsson, 2018

Fredagsbönen | 2018-03-02

Äntligen fredag, din hjälpande psykolog när själen din värker! Korka upp buteljen och let´s go till partyplaneten, ty nu är det helg igen.

Av: Fredrik Östensson
2018:02 | 02 mars, 2018

Georg Schöbel (1860 - 1941) : An Allegory of Destiny (1898)

Ödet

Vilken del av tillvaron står i vår makt och vilken gör det inte? Finns det en mening i det som sker eller är allt en trasa? Författaren och idéhistorikern Michael...

Av: Michael Azar
2018:02 | 02 mars, 2018

Foto: Mats Olofsson

I Österrike firas 100-årsminnet av Wiene…

Det är nu ett helt sekel sedan det dåtida Wiens mest berömda konstnärer; Otto Wagner, Egon Schiele, Gustav Klimt och Koloman Moser avled. Författaren Lilian O. Montmar skriver till minnet...

Av: Lilian O. Montmar
2018:02 | 02 mars, 2018

TEST

Breven till en död vän

Det är du och jag nu, inga andra. Du och jag, som tecknar personliga porträtt genom dödande erfarenheter som är de avgörande elementen i en avancerad överlevnadskod.

Av: Cecilia Persson
2018:02 | 02 mars, 2018

Lavskrika. Foto: Ron Knight (CC BY 2.0, Wikimedia commons)

Spjutkastaren med passion för lavskrikor

Går det att leva i en symbiotisk relation med naturen? Rolf Karlman om en anmärkningsvärd relation mellan en stor människa och en liten fågel.

Av: Rolf Karlman
2018:02 | 02 mars, 2018

Clitemnestra y Egisto a punto de matar a Agamenón. Pierre-Narcisse Guérin, 1817.

Orestien & dysfunktionens antika röt…

I vad mån präglas våra värderingar av det vi kallar klassisk bildning och hur skaffar vi oss ett frigörande perspektiv? Författaren Annakarin Svedberg återvänder till den grekiska tragedin och reflekterar...

Av: Annakarin Svedberg
2018:02 | 02 mars, 2018

Illustration av Utagawa Kuniyoshi, 1798 - 1861 (beskuren).

Yōkai: Obehagligheter på japanska

Spöken, finns dom? Konstnären Carl-Erik Engqvist tar oss med österut i en kulturhistorisk genomlysning av det Japanska fenomenet Yōkai.

Av: Carl-Erik Engqvist
2018:02 | 02 mars, 2018

En grundlig genomgång av Ulysses

BOK | Hans-Evert Renerius ger en grundlig genomgång av Göteborgs Universitets antologi En dag i Dublin – Om James Joyce Ulysses.

Av: Hans-Evert Renérius
2018:02 | 05 mars, 2018

Detalj ur bokomslaget.

Om ovidlådenhet

BOK | Försöket till ett riktigt liv behöver inte leda till ett avståndstagande från samtiden utan kan också innebära ett levande i samtiden, med förmågan till avstånd. Läs Gunnar Lundin...

Av: Gunnar Lundin
2018:02 | 05 mars, 2018

Foto: Bokfink1 (pixabay)

Diktens platser och föremål

BOK | Platser, föremål och situationer avtecknas i dikten genom betraktelser av konkreta händelser som blir till minnen och reflektioner. Sebastian Andersson om Inge-Bert Täljedals senaste diktsamling.

Av: Sebastian Andersson
2018:02 | 05 mars, 2018

Norrlandsoperan i Umeå. Foto: Hanka (Wikimedia)

Birgit Berndt, en dansens makthavare med…

Politiskt engagemang är synligare än på länge i den svenska kulturvärlden. På Norrlandsoperan i Umeå märks det tydligt i det program som nu är i full gång på dansscenen. Birgit...

Av: Nancy Westman
2018:02 | 02 mars, 2018

Illustrationer: Gerd Aurell

Till mitten hunnen

Till mitten hunnen är ett offentligt verk beställt av Statens konstråd för häktet i Umeå 2016. Verket består av en väggmålning i en korridor, en skrift med intervjuer samt en...

Av: Gerd Aurell
2018:02 | 02 mars, 2018

Zuzanna Ginczanka på 1930-talet. Okänd fotograf

Zuzanna Ginczanka och Non omnis moriar

Skribenten och översättaren Jurek Hirschberg om den polska poeten Zuzanna Ginczankas levnadsöde. En berättelse om ett sällsamt möte mellan dikten och lagen. Om att beröva världen ett liv och för...

Av: Jurek Hirschberg
2018:02 | 02 mars, 2018

Ett informationsmöte om imperiet

SCENKONST | Anna Bergqvist imponeras av Turteaterns Visit Qo’noS! En föreställning som vecklar ut sig i ett Star Trek-universum, och presenteras som ett informationsmöte om imperiet Klingon och dess kultur...

Av: Anna Bergqvist
2018:02 | 05 mars, 2018

Göteborgsbaletten. Foto: Anne Edelstam

Nordisk dansfestival i Paris

SCENKONST | Uppfriskande eller skandalöst - beroende på tro och åsikt, men definitivt omvälvande för samtliga åskådare. Ann Edelstam har besökt Nordisk dansfestival i Paris.

Av: Anne Edelstam
2018:02 | 05 mars, 2018

Illustration ur John Boyle O'Reilly's Athletics and Manly Sport, 1890.

Evolutionen och den globala xenofobin

Hur kan vi förhålla oss till moraliska dilemman? Carsten Palmer Schale om etik, evolutionära tendenser, och några till synes paradoxala motsättningar mellan överlevnad och levnad.

Av: Carsten Palmer Schale
2018:02 | 02 mars, 2018

Foto: artikelförfattaren

Staten är inte din kompis

När staten slår fast det alla ska vara överens om, värderingar, politik eller idéer som inte kan ifrågasättas, när staten talar om för oss vad som är gott, godkänt, bra...

Av: Patrik Stigsson
2018:02 | 02 mars, 2018

Olof Palme, 1968. Foto: Pressens Bild/Scanpix

En samhällsomvandling på lång sikt

BOK | Tomas Wihlman har läst Henrik Berggrens 68 och funnit en beskrivning av hur en långsiktig samhällsomvandling där ungdomsrevolt, konst, litteratur, fritid, arbete och religion har påverkat det svenska...

Av: Thomas Wihlman
2018:02 | 05 mars, 2018

TEST

Månadens urval av lyrik

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens lyrik. Poesi av Michael Economou, Guido Zeccola, Alekfucksia Braunisch Cosmos och Per Nilsson.

Av: redaktionen
2018:02 | 02 mars, 2018

Två nordiska snillen

Två nordiska snillen

MUSIK | Musikaliska genier som upptäcks vid tidig ålder är något som man förknippar med forna tider och välgjorda gamla kostymdramer. Men, visst finns musikaliska genier än idag och livs...

Av: Belinda Graham
2018:02 | 05 mars, 2018

Sauna. CCO-PD

ur Bastudikterna

Skribenten och konstkritikern Mathias Jansson om bastuns alkemi.

Av: Mathias Jansson
2018:02 | 02 mars, 2018

Läs utgåvans ledare

Ur arkivet

view_module reorder
Viadimir Lenin Detalj

Vladimir Iljitj Uljanov Lenin

Den 21 januari 1924 dog Volodja (Vladimir) Iljitj Lenin, ordförande i Folkkommissariernas råd, bara 53 år gammal.

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 21 januari, 2016

Röda korset, en spännande berättelse om en folkrörelse och ett stycke kvinnohistoria

Den så kallade Röda korsdagen firas traditionellt 8 maj, i år (2013) för 150:e gången. Historien om hur schweizaren Henry Dunant tog initiativet till den freds- och sjukvårdande organisationen Röda ...

Av: Mats Myrstener | Essäer | 03 december, 2013

Pierre Gilly

Kapitalism, kompromisser och kaktusar

Nuförtiden lever jag med tre små kaktusar. Det är de första växter jag haft på tjugofem år. De står framför datorn vid fönstret med sina taggar och sköter sig mest ...

Av: Pierre Gilly | Gästkrönikör | 08 november, 2017

Intervju med Alessia Niccolucci

Alessia Niccolucci är en begåvad italiensk ung författarinna, med flera romaner, noveller och diktsamlingar bakom sig. Hon tycks ha valt ”den kvinnliga kontinenten”, som Lacan hade kunnat säga, men hon ...

Av: Guido Zeccola | Litteraturens porträtt | 19 augusti, 2011

Magda Andersson

En ny, egensinnig stjärna lyser klart

Magda Andersson är aktuell med sitt nya album Korsa gränser, som är inspelat i Umeå.  Här finns ett eget uttryck i rösten och i  musiken, melodierna behöver inte ens texterna ...

Av: Belinda Graham | Musikens porträtt | 23 november, 2016

Den mexikanska Halvökenkulturen – en förening av kultur och miljö

I samhället Tolimán i delstaten Querétaro i Mexiko har kulturen hos ursprungsbefolkningen Otomí uppmärksammats av UNESCO och platsen har tagits upp som Världskulturarv för sitt unika landskap. Här har man ...

Av: Ann-Marie Svensson | Resereportage | 21 juli, 2012

Cuba libre?

Foto: Addo Cogliocoglio Ingen höjer på ögonbrynen när jag böjer mig ner för att ta upp några pesos ur min sko för att köpa en läsk. Passet har jag i en ...

Av: Barbro Larson | Gästkrönikör | 05 november, 2008

Buddha. den Första predikan. Fotograf: Andy King/Wikipedia

Österländska influenser på två modernister

Vilken påverkan har religioner som buddhism haft på den västerländska kulturen och samhället? Författaren Bo Gustavsson om Buddha, T. S. Eliot och Hermann Hesse. 

Av: Bo Gustavsson | Agora - filosofiska essäer | 17 april, 2015

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts