Omslag från boken ”Veitsen Terällä

Fånge nr 503/77 – en historia som visar att det omöjliga trots allt är möjligt



I ännu en berättelse om fängsla(n)de livsöden berättar Rolf Karlman om läkaren Christer Lybäck, före detta missbrukare och kriminell, nu framgångsrik kirurg.



Den 26 januari 2011 ringer det på den kände helsingforsläkaren och företagaren Christer Lybäcks mobil. Lybäck hade inga operationer inplanerade på sin klinik. Han satt i sin bil tillsammans med sambon Paula. Den som ringer presenterar sig som anstaltschef på Satakundas öppna kriminalvårdsanstalt som är belägen mellan Åbo och Björneborg. Lybäck informeras om att en intagen på anstalten, Kari Virtanen, har avlidit i en hjärtattack. I fängelset har Virtanen uppgivit att Christer Lybäck är hans närmaste anhörig som skulle kontaktas om något hände honom.

Telefonsamtalet från kriminalvårdsanstalten gjorde att Christer Lybäcks förflutna kom ikapp honom. Vid ett första påseende skulle man kanske inte tro att han var en framstående läkare utan snarare ordningsvakt på en restaurang. Hans förflutna är dock en helt annan värld och det var där han lärde känna Kari Virtanen.

Han påmindes om en händelse från 1978 när han och Virtanen skulle driva in en skuld från en hälare. Christer Lybäck är sedan tidiga tonåren missbrukare och nu som 23-åring etablerat kriminell. När hälaren kommer in på restaurangen i Helsingfors har han inga pengar med sig trots tidigare löfte. Lybäck blir ursinnig. Han tar fram sin puukko (finsk slidkniv). Han får omkull hälaren och riktar kniven mot strupen. Restaurangens övriga gäster skriker av skräck. Virtanen räddar troligtvis hälarens liv genom att gripa tag i Lybäck och lyfta bort honom från hälaren. De flyr sedan tillsammans ut på gatan och lyckas undgå att bli gripna av polisen.

Christer Lybäck och Kari Virtanen hade hunnit bli goda vänner när de var intagna på Helsingfors centralfängelse. Virtanen var den något äldre. Båda var kriminellt erfarna. Virtanen var en ”hårding” men hade också en mjukare sida. Han lärde bl.a. Christer Lybäck att spela gitarr och de sjöng också tillsammans. Bådas favoritsångare från dessa dagar var Rauli ”Badding” Somerjoki. En finländsk sångare med stora drogproblem som dog ung. Somerjokis stora ”hit” var ”Paratiisi” (Paradiset).

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Lybäck och Virtanen har också det gemensamt förutom att de är intagna på anstalt att de är intelligenta och ledartyper. De planerar nya brott tillsammans. De håller sig drogfria och tränar mycket. När de friges stjäl de ”favoritbilen” Datsun. Lybäck uppger att han troligtvis stulit minst etthundra Datsun i sitt kriminella liv. De sysslar huvudsakligen med småstölder men planerar också bankrån.

Hur hamnade Christer Lybäck i kriminalitet och hur vände han sitt liv? Han växte upp under goda förhållanden i Helsingfors. När han är nio år inträffar ett trauma – hans omtyckta pappa dör i en hjärtattack. Han tar det mycket hårt och går in i en depression. Mamman gifter snabbt om sig och en äldre bror går till sjöss. Christer dövar sin sorg med thinnersniffning. Redan som 11-12 åring begår han brott, slutar med thinner och börjar med alkohol. Han utvecklas till ett gatubarn med alkoholen som drog. Mamman och styvfadern försöker få stopp på den negativa utvecklingen genom att byta bostadsområde. Redan första dagen i nya skolan hamnar Christer i slagsmål. Hans brottslighet blir alltmera avancerad. Vid 14-års ålder går han och en kompis runt och stjäl plånböcker i ett kommunalt förvaltningshus. De stjäl sedan bilar och åker på stöldturné i Finland. När polisen sedan får tag i dem ruskar de bara på huvudet. Den 14-årige Christer Lybäck är redan en känd kriminell – ett hopplöst fall.

Han placeras nu på ungdomshem. Han rymmer. Kriminaliteten fortsätter. Vid 16-års ålder döms han till fängelse och utsätts för ett sexuellt övergrepp av en annan intagen. Han lovar sig själv att mörda denna man om han får tillfälle. Förövaren flyttas dock till en annan anstalt.

När Christer är 20 år intas han på det ökände Kakolafängelset i Åbo. Det betraktades då som ett slutförvar för hopplösa fall. Christer Lybäck har dock också andra sidor. Han kan vara artig och belevad. Han spelar schack, idrottar och börjar med yoga. Under de kortare perioderna i frihet återfaller han dock alltid i alkoholmissbruk och nya brott. Prognosen är mycket dyster. Under en tioårsperiod sitter han sju år på anstalt. När han är intagen är han i utmärkt fysisk form, han vägrar att tatuera sig. Han är svårslagen i bordtennis och schack. Samtidigt är han ledartyp som skapar problem hos personalen. Han placeras flera gånger i isoleringscell. Under en period i isoleringscell försöker han ta sitt liv med hjälp av insmugglade tabletter och genom att hänga sig. Han räddas till livet av personalen.

Vändningen för Christer Lybäck till ett bättre liv var en lång process. En idealistisk kvinnlig lärare på Sörnäsanstalten såg hans studiebegåvning och motiverade honom. Han läser upp sig till studentexamen under fängelsevistelsen. Vid nästa frigivning träffar han också en bra kvinna. Framtiden ser ljus – men igen återfall i alkoholmissbruk och ett klantigt rån. Anna håller emellertid fast vid honom och nu kommer han också i kontakt med en AA grupp under verkställighetstiden.

Den 31/5 1979 ”muckar” Christer Lybäck för sista gången. Han har bestämt sig för att vara helnykter. Han har Anne vid sin sida och har börjat studera till sjuksköterska. 1982 kommer han till Karolinska sjukhuset i Stockholm för läkarstudier. Han är nu gift med Anne och tillsammans har de två pojkar och en tredje är på väg. Han uppfattar sig inte som speciellt begåvad men han har stark vilja. Han svenska är inte heller speciellt bra så det skapar problem i studierna. Han vill bli kirurg. Under at-tjänstgöringen märker han att han får bra kontakt med patienterna. Han är varm och empatisk.

Som färdig läkare gör Christer Lybäck en lysande karriär. Han blir erbjuden delägarskap i en blomstrande privat klinik i Helsingfors. Han spelar med ”öppna kort” för sin blivande partner som inte ser det som något problem. Idag opererar Christer Lybäck i sin klinik i centrala Helsingfors 400 till 500 patienter årligen. Många är framstående idrottsmän med axel- och knäskador.

Lybäck har tre söner. Kalle som är läkare, Ville som sjuksköterska och Viktor som fortfarande studerar på gymnasiet. När han för ett antal år sedan berättade för sönerna om sin bakgrund blev det länge tyst sedan sa Ville: ”Det kunde jag inte tro om dig”.

När Christer Lybäck försvarade sin avhandling om forskningen om artificiella knäleder fanns även vänner från fängelsetiden och AA-medlemmar på plats. Avhandlingen dedicerade han ”till sin far Sven och till Anonyma Alkoholister”.

I mars 2011 samlades ett dussintal sörjande på Malms begravningsplats gör att ta avsked av Kari Virtanen. Familjen utgjordes av Karis syster och hennes dotter. De övriga var personer med missbruks- och kriminell bakgrund. På plats är också Christer Lybäck. Prästen talar om en begåvad men hemlös man som valde utanförskap. På den efterföljande minnesstunden beskriver Christer Lybäck sin kanske bästa vän. ”Han var begåvad, han genomförde en klassisk rymning genom att knyta ihop lakan. Han försökte ibland sträva mot ett bättre liv men styrkan räckte inte till. Christer jämför de två vännernas liv. En uppnår allt, en går under. Mycket rör sig om tillfälligheter”. Som avslutning på minnesstunden sjunger Christer och Kari gemensamma vän sångaren Janus Hanski, Rauli ”Badding” Somerjokis ”Paradiset”.

I september 2012 utkommer en bok om Christer Lybäcks märkliga ”karriär”. Den har namnet ”Veitsen terällä” (ung. ”På knivsudden”). I en tidningsintervju säger Lybäck om sitt tidigare liv ”Men jag vill understryka att jag inte skulle vilja byta bort en dag av mitt liv. Den man som sitter här är summan av allt han varit med om”.

Text Rolf Karlman

UTGÅVA 2018:11-12

Odilon Redon, Ofelia (1900-1905).

Månadens lyrik

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens lyrik.

Av: Super User
2018:11-12 | 07 december, 2018

Detalj ur omslaget

Där musiken började

BOK | Lars Sund, den i Uppsala bosatte finlandssvenske, prisbelönade, författaren, är aktuell med en ny roman – Där musiken började. Den är andra delen i den trilogi som han inledde med...

Av: Thomas Wihlman
2018:11-12 | 07 december, 2018

Illustration: Fredrik Jonsson

Fredagsbönen | 2018-12-07

Änligen fredag, din boj i bukten när mörka svarta havet är i uppror! Plocka fram onddrickan med en gång, ty nu är det helg igen.

Av: Fredrik Östensson
2018:11-12 | 07 december, 2018

Reklambild till Dvorit Shargals film om den vuxna Elle Kari. Foto: Dvorit Shargal

Om Dvorit Shargals filmer: nyfikenhet, u…

Michael Economou om dokumentärfilmaren Dvorit Shargals och dennes intresse för två vitt skilda levandsöden.

Av: Michael Economou
2018:11-12 | 07 december, 2018

Låset. Foto: Benny Holmberg

Fragment

I de gamla mentala lokalerna i de obsoleta händelsernas centrum med sin kvardunstande kemi av glömskans eroderande våld lever de låsta minnesfragmenten.

Av: Benny Holmberg
2018:11-12 | 07 december, 2018

Ömhetens madonna, detalj.

Nutidsmadonnan och Lena Lervik

Vårt mångtusenåriga kvinnoarv har blivit undanträngt och glömt. I boken Madonna talar mödrarna och gudinnorna igen. De kommer till liv som symboler för kraft, sexualitet och visdom. Genom konstnären Lena...

Av: Lena Månsson
2018:11-12 | 13 december, 2018

Detalj från omslaget.

Mitt 70-tal – Ett årtionde i bilder

BOK | Leif Carlsson har bläddrat i bilderboken Mitt 70-tal – Ett årtionde i bilder.

Av: Leif Carlsson
2018:11-12 | 07 december, 2018

Bild från en av utställningarna hos Historial de la Grande Guerre i Peronne. Foto: Gilberto Güiza.

Professorn, minnet och tystnaden

I år är det 100 år sedan första världskriget slutade. Den amerikanske historieprofessorn Jay Winter har ägnat större delen av sin karriär åt att utforska minnet av kriget och dess...

Av: Anders Olofsson
2018:11-12 | 07 december, 2018

Foto: Vy över Barcelona. Foto: Pixabay

Barcelona i litteraturen

Erik Cardelus undersöker staden Barcelona och dess plats i litteraturen.

Av: Erik Cardelus
2018:11-12 | 07 december, 2018

St Andrew Franciscuskapellet

Den tillstängda heligheten: Om överträde…

Det sista stora arbetet är att dö. Jag har aldrig sett döden i en levande kropp tidigare. Det står en tältsäng i min morfars rum, den kan jag använda under...

Av: Ida Rödén
2018:11-12 | 07 december, 2018

Vilande räv. Foto: Pixabay

Om tillvaron och bildning

Gunnar Lundin undersöker i denna aforismessä vår invecklade levnad, tillvaro och bildning.

Av: Gunnar Lundin
2018:11-12 | 07 december, 2018

Ruin. Foto: Pixabay

Hjärnspöken och det övernaturliga

”Genom historien har våra föreställningar om spöken sett olika ut.” Följ med Michael Nyhaga i en essä om hjärnspöken och det förmodat övernaturliga som en del av vår kultur.

Av: Michael Nyhaga
2018:11-12 | 07 december, 2018

Skog i dimma. Pixabay.

En essä om ondskan som företeelse och i …

”ONDSKA! Visst reagerar vi ofta spontant på det sättet när något ohyggligt inträffar. KORSFÄST! Hämnas! Inför dödsstraff! Lås in fanskapet på verklig livstid och släng bort nyckeln! Ja, det är...

Av: Carsten Palmer Schale
2018:11-12 | 07 december, 2018

Bibliotek. Foto: Pixabay

En vandring bland bokstäver

Följ med konsthistorikern Mathias Jansson på en vandring genom klassificeringssystemen, litteraturen och bokstäverna.

Av: Mathias Jansson
2018:11-12 | 07 december, 2018

Ove Skogh, alias ”Doc Forest”. Foto: Valter

En konstform

Rolf Karlman om tatueraren Ove Skogh, alias ”Doc Forest”, en kort essä om människor och områden som förändras och trender som kommer och går.

Av: Rolf Karlman
2018:11-12 | 07 december, 2018

Katarina Bangata. Foto: Carles Tomás Martí/Flickr

Det handlar inte om dig

För nästan jämt ett år sedan, överväldigades vi vågen av #metoo-upprop. En ny sanning sköljde över oss. Allt ställdes på ända. Feminismens högborg visade sig vara ett manschauvinistiskt träsk. En...

Av: PH Bartholdsson
2018:11-12 | 07 december, 2018

Buddha. Pixabay

Jag är juvelen i lotusblomman

Reflexioner kring buddhistiska begrepp och traditioner. Hur de motsäger varandra och skapar kontroverser i tid och rum.

Av: Annakarin Svedberg
2018:11-12 | 07 december, 2018

Ensamhet. Foto: Pixabay

Psykologins industrialisering

Puya Yekerusta om hur vi kan förstå så kallad ”diagnosinflation” och dess betydelse i relation till psykologins industrialisering. Artikeln är en längre version av debattartikeln ”När allt ska mätas blir...

Av: Puya Yekerusta
2018:11-12 | 07 december, 2018

Naturbild. Foto: Free_photo/Pixabay

Kreaturens suckan

”Jorden befinner sig i en ekologisk kris och vi människor bör omedelbart göra oss av med föreställningen att jorden finns till för oss att exploatera och även med tron att...

Av: Lena Månsson
2018:11-12 | 07 december, 2018

Heinrich Vogelers ”Våren” och Karin Sidén. Foto: Graham

Paula Modersohn-Becker och konstnärskolo…

KONST | Belinda Graham ser en banbrytande och innovativ utställning på Prins Eugens Waldemarsudde

Av: Belinda Graham
2018:11-12 | 07 december, 2018

Babels torn (beskuren).

Flamländaren Pieter Bruegel d.ä. och han…

KONST | Lilian Montmar om Wienutställningen, 2 oktober 2018 - 13 januari 2019

Av: Lilian O. Montmar
2018:11-12 | 07 december, 2018

Omslag från boken ”Veitsen Terällä

Fånge nr 503/77 – en historia som visar …

I ännu en berättelse om fängsla(n)de livsöden berättar Rolf Karlman om läkaren Christer Lybäck, före detta missbrukare och kriminell, nu framgångsrik kirurg.

Av: Rolf Karlman
2018:11-12 | 07 december, 2018

Omslag

Den stora vardagen

MUSIK | "Vemodet och mörkret är aldrig större och tätare än att det kan säras och släppa in hopp och drömmar. Det finns allvarsamma svängar, men lika ofta en stillsam humor.” Läs...

Av: Bo Bjelvehammar
2018:11-12 | 07 december, 2018

Stockholms stad. Pixabay

Folkhemmet och barnhemmet

Michael Nyhaga reflekterar över folkhemmet och barnhemmet; ideologin och de faktiska, en berättelse om samhällsansvar och solidaritet.

Av: Michael Nyhaga
2018:11-12 | 07 december, 2018

Foto: Svensk Filmindustri

Ingmar Bergmans Skåne och filmens Hovs H…

FILM | Belinda Graham om: ”En filmkryssning genom verkligheten som skapade myterna”.

Av: Belinda Graham
2018:11-12 | 07 december, 2018

Omslag

Ricardo Donoso: Calibrate

MUSIK | I ett ”sprinklat” novemberdis - där halvmånen kastar sitt ljussken i asfalten - har jag låtit mig invaderas av ännu en elektronisk ljudmatta: Suggestiva elektroniska rytmer tenderar att göra någon...

Av: Millan Jonsson
2018:11-12 | 07 december, 2018

Skog i dimma (Pixabay)

En essä om ondskan som företeelse och i …

Del III i Carsten Palmer Schales följetång om ondskan.

Av: Carsten Palmer Schale
2018:11-12 | 13 december, 2018

Förnan

Dikter som bereder plats för det associa…

BOK | Återigen finner jag mig i den situation att jag skall recensera lyrik, den här gången en ”diktbok” (som författaren kallar det innanför de färggranna pärmarna). ”Förnan”, som diktboken heter, är...

Av: Sebastian Andersson
2018:11-12 | 07 december, 2018

Britt G, av Arne Nyman.

Poeten Arne Nyman

Arne Nyman var en klart lysande stjärna på den poetiska himlen under början av 1940 talet. Han debuterade som poet redan vid 19 års ålder och han var även...

Av: Håkan Hardenborg
2018:11-12 | 07 december, 2018

Detalj ur omslaget

Att inte vara rädd

BOK | Bruno är en pojke, som är åtta år och har levt i 3000 dagar, omkring så. Det är många måndagar, det är många tråkdagar sommartid, liksom många ensamdagar.

Av: Bo Bjelvehammar
2018:11-12 | 07 december, 2018

close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.