Naturbild. Foto: Free_photo/Pixabay

Kreaturens suckan



”Jorden befinner sig i en ekologisk kris och vi människor bör omedelbart göra oss av med föreställningen att jorden finns till för oss att exploatera och även med tron att vi har rätt att exploatera andra varelser.”



Predika alltid, om så krävs – använd ord.
Den helige Franciskus av Assisi (1181-1226).

Homo sapiens sägs vara det enda djuret som kan planera för framtiden, men denna unika förmåga kan idag starkt ifrågasättas. Klimatförändringen är, enligt vissa forskare, så långt gången att vi riskerar att stå inför en okontrollerbar och direkt farlig utveckling. Tillståndet är akut. Vi har bara ett jordklot men lever som om vi hade tre eller fyra trots att de flesta nog är överens om att alla har rätt till likartad standard och utsläpp. Människans brutala framfart på vår jord har gett upphov till att ordet antropocen – människans tidsålder, blivit ett vedertaget begrepp både inom den vetenskapliga världen och alltmer inom den populärvetenskapliga.

Sedan industrialiseringens start har naturen överutnyttjats och skövlats i allt snabbare takt, vilket är ohållbart. Att skogar bevaras är avgörande för att hejda uppvärmningen. Skogen binder mycket koldioxid medan skövling ger gigantiska växthusutsläpp. Den orörda naturen som finns kvar av exempelvis skogen måste värnas. Samhället bör ställa om till en resurshushållning där återvinning är högt prioriterat. Den globala uppvärmningen utgör ett mycket stort hot mot mänskligheten. Men inte bara människor utan andra djur och arter bör räknas in i de framtida generationerna, vårt ansvar gäller även för dem. Som teknologiskt högt utvecklat kunskapssamhälle bör Sverige ta en ledarroll för att uppfylla målet att planetens temperatur inte ska stiga mer än 1,5 grader jämfört med förindustriell tid.

Jorden befinner sig i en ekologisk kris och vi människor bör omedelbart göra oss av med föreställningen att jorden finns till för oss att exploatera och även med tron att vi har rätt att exploatera andra varelser. Det finns många aspekter som är problematiska när det kommer till människans sätt att leva och ta sig rätten över hela jorden som behöver förändras i grunden för att såväl människor som icke-mänskliga djur ska kunna leva på mer jämställda och lika villkor. Vårt grundläggande sätt att se på andra djur måste förbättras och vi måste mer aktivt satsa på långsiktiga och hållbara lösningar för alla.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Under större delen av vår utvecklingshistoria har vi uppfattat naturen som besjälad på samma sätt som människan själv. Religionen har sprungit ur denna intuitiva förnimmelse och det finns all anledning tro att var och en av oss föds med förmåga att uppleva identitet mellan oss och det omgivande universum. Känslan av djup andlig förbindelse med naturen har varit ett konstant element i människans världsbild. Av denna anledning kan man undra hur vi idag kan acceptera massutrotning av våra vilda djur och misshandel av våra husdjur i den animaliska produktionen. Utvecklingen i dagens västvärld tycks vara på väg mot en avhumanisering av mänskliga färdigheter och förmågor som handlar om tillit och medkänsla.

Men det finns också tydliga andliga tankar kring naturens rättigheter och egenvärde och de kommer från olika håll, från ursprungsbefolkningens sätt att se naturen som helig, från buddhismen, hinduismen men också från kristendomen där Hildegard av Bingen (1098-1179) ofta lyfts fram som den första kvinnliga mystikern för att hon känner sig förenad med allt som lever. De medeltida legenderna är fulla av människor som värdesätter djur och relationen till dem. Den Helige Franciskus av Assisi är en av de mest kända. Han är i hög grad aktuell med relevans för miljöfrågor och alternativa livsstil, enkelhet och ett liv i harmoni med skapelsen och naturen. Franciskus skriver: ”Att inte göra illa våra anspråkslösa medvarelser är vår första plikt gentemot dem, men att nöja sig med det är inte tillräckligt. Vi har en högre uppgift – att stå dem till tjänst varhelst de behöver det”.

I vår tid har kyrkans män varit tämligen likgiltiga för djurs lidande men det finns undantag. Andrew Linzey, djuretiker och professor i teologi framför liknande tankar: ”Förpliktelsen ligger alltid på den högre att offra sig för den lägre, för den starke, mäktige och rike att ge till den som är fattig, sårbar och maktlös. Det är något kristuslikt över djurens oskyldiga lidande”. Linzey menar att djur och barn lider mer än vuxna inte mindre eftersom de inte kan förstå varför de lider. Vi bör, enligt honom, ge de försvarslösa inte jämlik utan större hänsyn.

Men kanske undrar någon varför man ska man bry sig om grisarna och andra djur när det finns barn som svälter och lider? Svaret är att det inte finns något motsatsförhållande mellan att engagera sig för djur än för människor. Snarare är det ett tecken på en övergripande solidaritet och omtanke för alla. C. S Lewis, barnboksförfattare och teolog som är emot djurförsök skriver: ”När mänskligheten är på väg åt fel håll kommer den som är på väg åt rätt håll se ut att gå vilse. Det krävs mod att våga gå emot en majoritet som handlar fel”.

Ett område som sällan nämns i den politiska miljödebatten är djurindustrin trots att denna står för mer än de globala utsläppen av växthusgaser än hela världens vägtransporter. Vi ser följderna av den industriella djurhållningen runt om oss även i form av övergödda hav, pandemier och antibiotikaresistenta bakterier. Köttindustrin bidrar i hög grad till alla svårare former av miljöskador, förorening av luft och vatten, minskad biologisk mångfald, erosion, av skogning och förbrukning av färskvatten. Ändå fortsätter jordbruksnäringen på samma sätt. Hur är detta möjligt?

I reklamens drömvärld är alla kor ute på grönbete året om, grisar med knorr på svansen grymtar av välmående och hönsen pickar och sprätter på gödselstacken. Men verkligheten ser helt annorlunda ut. Att äta animalier idag betyder att stödja den industriella djurindustrin, där flertalet grisar aldrig får tillgodose sitt naturliga beteende som att komma ut och böka i marken, där kalvarna tas från sina mödrar kort efter födseln och där kycklingar lider av smärtsamma benproblem på grund av alltför snabb uppfödning. Många tänker att det går att välja bort endast köttet. Men kött- och mjölkprodukter går inte att separera. Eftersom mjölkprodukter förutsätter att en ko kalvar går det inte att framställa några som helst mejeriprodukter utan att det också föds kalvar som tas från henne direkt efter födseln. Frågan är vad man gör med tjurkalvarna och med de åldrade korna? Trots att kors normala livlängd är runt tjugo år anses de förbrukade efter endast fyra år i mjölkfabriken och skickas till slakt tillsammans med tjurkalven. Förutom att det innebär en våldsam stress-upplevelse att lastas på ett fordon tillsammans med okända djur, vistas i en bullrig och skakig lastbil under många timmar och sedan lastas av i en helt ny miljö, så innebär transporterna ett viktigt miljö-och klimatproblem och en betydande risk för smittspridning.

Djurens parti som bildades 2014 vill arbeta för att ändra människors beteende genom upplysning. De menar att det behövs ett paradigmskifte i hur vi ser på individer av annan art. Idag finns en kollektiv blindhet inför det lidande som djur får utstå på grund av våra handlingar, inlärt hos oss från tidig ålder och dagligen förstärkt genom samhällets olika organ och institutioner. Vi lär oss att se djur som objekt och att det är normalt och naturligt att äta kött trots att vi idag inte behöver det för vår hälsa. Det kan finnas många andra skäl än de etiska till att avstå från kött. Klimatfrågan, resursslöseriet, hälsoaspekter och många andra viktiga argument spelar in när en person väljer en viss kosthållning. Veganism – en motståndshandling – är ett sätt att säga nej till våld, orättvisor och förtryck. Det är att stå upp för en svag grupp i samhället – djuren, de som inte har egen röst.

Sverige sägs ha världens bästa djurskydd men djurskyddet handlar enbart om balansen mellan lidande och lönsamhet, med hänsyn till böndernas ekonomi, inte djurens liv. Det har inget med djurrätt att göra. Djurskyddslagstiftningen i Sverige finns inte till för att vi bryr oss om djuren. Det viktigaste tycks vara att inte hämma djurindustrins lönsamhet. Den finns till för att tillåta oss att utnyttja och döda djur för våra intressens skull, för att vi ser djur som mat, kläder, försöks-eller underhållningsobjekt. Samtidigt som lagen säger att djur ska bete sig naturligt tillåter den att grisar lever instängda hela livet i minimala betongboxar. Det går inte ihop. Djurskyddslagen tillåter att tänkande och kännande individer behandlas som produkter, att de lever i miljöer som innebär trängsel och stress utan stimulans. Djurskyddslagen tillåter att djur dödas på löpande band. Det industriella jordbruket har inget intresse av djurens välmående. Vi måste sluta se djur som produkter att utnyttja och i stället se dem som individer med rätt att leva.

Ett flertal författare, filosofer och tänkare har genom historien uttryckt frågor om människans och samhällets rätt att exploatera djur och natur på det sätt som görs idag. Det är enligt dem en fråga om bland annat etik, moral och normer. Gandhi fällde det minnesvärda yttrandet att vi själva måste bli den förändring som vi vill se i världen.

Bättre att tjäna än att härska menade den norske ekofilosofen Arne Naess (1912-2009). Människan bör inte härska över naturen utan vara en del av den kan stå som motto för ekosofin. Ekosofins ursprung kommer från ekologin och står för en helhetssyn på människans förhållande till naturen. Ordet ekosofi kommer från det grekiska ordet oikos som betyder hus eller hushållning och sofia som betyder vishet. Alltså kan man sammanfatta det som visheten om naturens hushållning. Ekosofi är en naturinspirerad filosofi som strävar efter att öka människans ekologiska medvetenhet och engagemang i miljöfrågor. Ekosofin betonar att allt levande hör samman. Ekosofin handlar om att jordens alla skapelser ska ha samma rättigheter och att vi måste morarbeta olika former av egoism. Strävan efter universell medkänsla är drivkraften som stimulerar till ett samhälle där alla människors liv, djur och natur är lika mycket värda. Arne Naess hävdar att människan borde förstå sin delaktighet med naturen och vara dess jämlike i stället för att använda den som resurs för produktion.

Författaren Harry Martinsson har i sitt rymdepos Aniara från 1956 fångat många väsentligheter som går att känna igen i dagens samhälle. Diktsviten tillkom i efterdyningarna av atombomberna över Hiroshima och Nagasaki. Men idag finns även andra hot som klimatförändringar och miljökatastrofer, lika reella som kärnvapenkrigen var då. Diktsviten är en existentiell betraktelse av den individuella människans och mänsklighetens öde. Hans mörka vision handlar om människans tendens att på alla sätt förstöra jorden genom föroreningar, kalhyggen och utrotning av växter och djur, allt som rubbar balansen. Aniara är en serie visionära klagosånger över ett förlorat paradis och ett varningsrop till mänskligheten i alla tider.

Melanie Joy som är professor i psykolog har i sin bok, Varför vi älskar hundar, äter grisar och klär oss i skor, myntat ordet karnism, från latinets carne, som betyder kött. Författaren menar att djurutnyttjandet är en kvarleva från många tusen år tillbaka som vi har kvar. Jag citerar från boken: ”Vi ser inte köttätande på samma sätt som vi ser på veganism, som ett val, grundat på en rad antaganden om djuren, vår värld och oss själva. I stället ser vi det som det naturliga sättet att handla. Så har det alltid varit. Vi äter djur utan att tänka på vad vi gör eller varför, eftersom det trossystem som ligger i botten är osynligt. Detta osynliga trossystem är vad jag kallar karnism”, skriver hon. ”Köttätandet anses som självklart, inte ett val. Praktiskt och socialt sett är det mycket lättare att äta kött än att inte göra det. Det är långt enklare att anpassa sig till den karnistiska majoriteten att undvika minsta motståndets lag”. Joy beskriver karnism som en osynlig våldsideologi men genom att ge normen, det normala, ett namn synliggör hon valet.

Författaren Jonathan Safran Foer ställer i sin bok Äta djur den berättigade frågan: ”Varför fortsätter vi äta kött trots att de flesta människor är medvetna om köttindustrins mörka sida”? Han menar att det inte finns något annat mänskligt område där vårt smaksinne får utgöra det enda moraliska rättfärdigandet för att ta livet av miljontals varelser. Foer ser köttätandet som en ödesfråga. Vi som art behöver inte längre kött för att överleva. Ändå fortsätter det i oförminskad takt med stora ekologiska, miljömässiga, sociala, och hälsomässiga konsekvenser. Kanske beror det på att vi har en tendens att se det sätt som flertalet lever som det rätta.

Är vi på väg mot vår undergång? Vi står inför en mycket skrämmande utveckling och har svårt att ta in det fakta att vår civilisation kan ödeläggas av klimatförändringen. Det är ett välkänt mänskligt beteende att skjuta upp besvärliga uppgifter på framtiden. Psykologer talar om kognitiv dissonans, vi vet vad det handlar om ändå stoppar vi huvudet i sanden. Det är viktigt att vi visar mer empati och medkänsla, att vi handlar med förnuft och eftertanke.

Ekofilosoferna, naturrätts- och djurrättskämparnas budskap om att vi alla är en del av naturen har kanske aldrig varit viktigare än nu. Människans särställning i skapelsen är förbunden med ett särskilt ansvar. Hon är satt att förvalta den. Om människan är skapelsens herre så bör hon uppföra sig därefter mot skapelsen, inte förstöra, eller förinta utan tjäna och förvalta. Någon vis har sagt att det går att avläsa hur civiliserat ett samhälle är genom att se hur man behandlar barn, gamla människor och djur.

Den svenske skalden Erik Johan Stagnelius ger i sin lärodikt Kreaturens suckan utryck för en mystisk-filosofisk världsåskådning fylld av världssmärta och världsförakt. Här finns en längtan bortom den jordiska tillvarons ångest och förtvivlan. Naturen framstår som kännande, men i sin stumhet är den hänvisad till människan som befriare. Det är endast människan som har friheten till självbestämmande och därmed förmågan att befria sig och samtidigt naturen ur fångenskapen. Ett välkänt citat av Stagnelius lyder: ”Två lagar styra detta liv, kraften att begära är den ena och tvånget att försaka är den andra”. Han menar att förmågan att begära vägs upp av tvånget att försaka. Det vill säga, vi kan bara försonas om vi låter tvånget att avstå och offra bli till frihet, en frihet från begär, från girighet och självcentrering. Frihet i form av en djup livskänsla och livslust där offer är lika ofrånkomligt som befriande.

Text Lena Månsson

UTGÅVA 2018:11-12

Ensamhet. Foto: Pixabay

Psykologins industrialisering

Puya Yekerusta om hur vi kan förstå så kallad ”diagnosinflation” och dess betydelse i relation till psykologins industrialisering. Artikeln är en längre version av debattartikeln ”När allt ska mätas blir...

Av: Puya Yekerusta
2018:11-12 | 07 december, 2018

Omslag

Ricardo Donoso: Calibrate

MUSIK | I ett ”sprinklat” novemberdis - där halvmånen kastar sitt ljussken i asfalten - har jag låtit mig invaderas av ännu en elektronisk ljudmatta: Suggestiva elektroniska rytmer tenderar att göra någon...

Av: Millan Jonsson
2018:11-12 | 07 december, 2018

Heinrich Vogelers ”Våren” och Karin Sidén. Foto: Graham

Paula Modersohn-Becker och konstnärskolo…

KONST | Belinda Graham ser en banbrytande och innovativ utställning på Prins Eugens Waldemarsudde

Av: Belinda Graham
2018:11-12 | 07 december, 2018

Naturbild. Foto: Free_photo/Pixabay

Kreaturens suckan

”Jorden befinner sig i en ekologisk kris och vi människor bör omedelbart göra oss av med föreställningen att jorden finns till för oss att exploatera och även med tron att...

Av: Lena Månsson
2018:11-12 | 07 december, 2018

Ove Skogh, alias ”Doc Forest”. Foto: Valter

En konstform

Rolf Karlman om tatueraren Ove Skogh, alias ”Doc Forest”, en kort essä om människor och områden som förändras och trender som kommer och går.

Av: Rolf Karlman
2018:11-12 | 07 december, 2018

Katarina Bangata. Foto: Carles Tomás Martí/Flickr

Det handlar inte om dig

För nästan jämt ett år sedan, överväldigades vi vågen av #metoo-upprop. En ny sanning sköljde över oss. Allt ställdes på ända. Feminismens högborg visade sig vara ett manschauvinistiskt träsk. En...

Av: PH Bartholdsson
2018:11-12 | 07 december, 2018

St Andrew Franciscuskapellet

Den tillstängda heligheten: Om överträde…

Det sista stora arbetet är att dö. Jag har aldrig sett döden i en levande kropp tidigare. Det står en tältsäng i min morfars rum, den kan jag använda under...

Av: Ida Rödén
2018:11-12 | 07 december, 2018

Britt G, av Arne Nyman.

Poeten Arne Nyman

Arne Nyman var en klart lysande stjärna på den poetiska himlen under början av 1940 talet. Han debuterade som poet redan vid 19 års ålder och han var även...

Av: Håkan Hardenborg
2018:11-12 | 07 december, 2018

Låset. Foto: Benny Holmberg

Fragment

I de gamla mentala lokalerna i de obsoleta händelsernas centrum med sin kvardunstande kemi av glömskans eroderande våld lever de låsta minnesfragmenten.

Av: Benny Holmberg
2018:11-12 | 07 december, 2018

Bibliotek. Foto: Pixabay

En vandring bland bokstäver

Följ med konsthistorikern Mathias Jansson på en vandring genom klassificeringssystemen, litteraturen och bokstäverna.

Av: Mathias Jansson
2018:11-12 | 07 december, 2018

Detalj ur omslaget

Att inte vara rädd

BOK | Bruno är en pojke, som är åtta år och har levt i 3000 dagar, omkring så. Det är många måndagar, det är många tråkdagar sommartid, liksom många ensamdagar.

Av: Bo Bjelvehammar
2018:11-12 | 07 december, 2018

Stockholms stad. Pixabay

Folkhemmet och barnhemmet

Michael Nyhaga reflekterar över folkhemmet och barnhemmet; ideologin och de faktiska, en berättelse om samhällsansvar och solidaritet.

Av: Michael Nyhaga
2018:11-12 | 07 december, 2018

Foto: Vy över Barcelona. Foto: Pixabay

Barcelona i litteraturen

Erik Cardelus undersöker staden Barcelona och dess plats i litteraturen.

Av: Erik Cardelus
2018:11-12 | 07 december, 2018

Omslag från boken ”Veitsen Terällä

Fånge nr 503/77 – en historia som visar …

I ännu en berättelse om fängsla(n)de livsöden berättar Rolf Karlman om läkaren Christer Lybäck, före detta missbrukare och kriminell, nu framgångsrik kirurg.

Av: Rolf Karlman
2018:11-12 | 07 december, 2018

Buddha. Pixabay

Jag är juvelen i lotusblomman

Reflexioner kring buddhistiska begrepp och traditioner. Hur de motsäger varandra och skapar kontroverser i tid och rum.

Av: Annakarin Svedberg
2018:11-12 | 07 december, 2018

Illustration: Fredrik Jonsson

Fredagsbönen | 2018-12-07

Änligen fredag, din boj i bukten när mörka svarta havet är i uppror! Plocka fram onddrickan med en gång, ty nu är det helg igen.

Av: Fredrik Östensson
2018:11-12 | 07 december, 2018

Detalj från omslaget.

Mitt 70-tal – Ett årtionde i bilder

BOK | Leif Carlsson har bläddrat i bilderboken Mitt 70-tal – Ett årtionde i bilder.

Av: Leif Carlsson
2018:11-12 | 07 december, 2018

Bild från en av utställningarna hos Historial de la Grande Guerre i Peronne. Foto: Gilberto Güiza.

Professorn, minnet och tystnaden

I år är det 100 år sedan första världskriget slutade. Den amerikanske historieprofessorn Jay Winter har ägnat större delen av sin karriär åt att utforska minnet av kriget och dess...

Av: Anders Olofsson
2018:11-12 | 07 december, 2018

Babels torn (beskuren).

Flamländaren Pieter Bruegel d.ä. och han…

KONST | Lilian Montmar om Wienutställningen, 2 oktober 2018 - 13 januari 2019

Av: Lilian O. Montmar
2018:11-12 | 07 december, 2018

Skog i dimma (Pixabay)

En essä om ondskan som företeelse och i …

Del III i Carsten Palmer Schales följetång om ondskan.

Av: Carsten Palmer Schale
2018:11-12 | 13 december, 2018

Reklambild till Dvorit Shargals film om den vuxna Elle Kari. Foto: Dvorit Shargal

Om Dvorit Shargals filmer: nyfikenhet, u…

Michael Economou om dokumentärfilmaren Dvorit Shargals och dennes intresse för två vitt skilda levandsöden.

Av: Michael Economou
2018:11-12 | 07 december, 2018

Ruin. Foto: Pixabay

Hjärnspöken och det övernaturliga

”Genom historien har våra föreställningar om spöken sett olika ut.” Följ med Michael Nyhaga i en essä om hjärnspöken och det förmodat övernaturliga som en del av vår kultur.

Av: Michael Nyhaga
2018:11-12 | 07 december, 2018

Vilande räv. Foto: Pixabay

Om tillvaron och bildning

Gunnar Lundin undersöker i denna aforismessä vår invecklade levnad, tillvaro och bildning.

Av: Gunnar Lundin
2018:11-12 | 07 december, 2018

Omslag

Den stora vardagen

MUSIK | "Vemodet och mörkret är aldrig större och tätare än att det kan säras och släppa in hopp och drömmar. Det finns allvarsamma svängar, men lika ofta en stillsam humor.” Läs...

Av: Bo Bjelvehammar
2018:11-12 | 07 december, 2018

Förnan

Dikter som bereder plats för det associa…

BOK | Återigen finner jag mig i den situation att jag skall recensera lyrik, den här gången en ”diktbok” (som författaren kallar det innanför de färggranna pärmarna). ”Förnan”, som diktboken heter, är...

Av: Sebastian Andersson
2018:11-12 | 07 december, 2018

Ömhetens madonna, detalj.

Nutidsmadonnan och Lena Lervik

Vårt mångtusenåriga kvinnoarv har blivit undanträngt och glömt. I boken Madonna talar mödrarna och gudinnorna igen. De kommer till liv som symboler för kraft, sexualitet och visdom. Genom konstnären Lena...

Av: Lena Månsson
2018:11-12 | 13 december, 2018

Foto: Svensk Filmindustri

Ingmar Bergmans Skåne och filmens Hovs H…

FILM | Belinda Graham om: ”En filmkryssning genom verkligheten som skapade myterna”.

Av: Belinda Graham
2018:11-12 | 07 december, 2018

Detalj ur omslaget

Där musiken började

BOK | Lars Sund, den i Uppsala bosatte finlandssvenske, prisbelönade, författaren, är aktuell med en ny roman – Där musiken började. Den är andra delen i den trilogi som han inledde med...

Av: Thomas Wihlman
2018:11-12 | 07 december, 2018

Skog i dimma. Pixabay.

En essä om ondskan som företeelse och i …

”ONDSKA! Visst reagerar vi ofta spontant på det sättet när något ohyggligt inträffar. KORSFÄST! Hämnas! Inför dödsstraff! Lås in fanskapet på verklig livstid och släng bort nyckeln! Ja, det är...

Av: Carsten Palmer Schale
2018:11-12 | 07 december, 2018

Månadens lyrik

Foto: Sebastian Andersson

Månadens lyrik | 2019:03

Tidningen Kulturen presenterar stolt mars månads lyrik, av Helga Krook.

Av: Helga Krook
Månadens lyrik | 06 mars, 2019

Odilon Redon, Ofelia (beskuren).

Månadens lyrik | 2019:02

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens lyrik, dikter av Jyrki Souminen.

Av: Jyrki Suominen
Månadens lyrik | 06 februari, 2019

Odilon Redon, Ofelia (beskuren).

Månadens lyrik | 2019:01

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens lyrik. Dikter av Cecilia Persson, i urval av Per Nilsson.

Av: Cecilia Persson
Månadens lyrik | 10 januari, 2019

Odilon Redon, Ofelia (1900-1905).

Månadens lyrik | 2018:11-12

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens lyrik med Göran af Gröning, Michael Economou, Peter Harström.

Av: Super User
Månadens lyrik | 07 december, 2018

Foto: Einar Askestad

Månadens lyrik | 2018:08

Redaktionen presenterar stolt månadens urval av lyrik med Hans-Evert Renerius, Marie Gavois, Tina Persson, Jyrki Suominen.

Av: Super User
Månadens lyrik | 31 augusti, 2018

Detalj ur illustration av Alekfucksia Braunisch Cosmos.

Månadens lyrik | 2018:07

Redaktionen presenterar stolt månadens lyrik av Alekfucksia Braunisch Cosmos, Lars Krumlinde, Marie Gavois & Tina Persson.

Av: Alekfucksia Braunisch Cosmos, Lars Krumlinde, Marie Gavois & Tina Persson
Månadens lyrik | 03 augusti, 2018

Foto: Bengt Berg

Månadens lyrik | 2018:05

Redaktionen presenterar stolt månadens lyrik med Jila Mossaed, Jyrki Suominen, Per Nilsson.

Av: Redaktionen
Månadens lyrik | 01 juni, 2018

Foto: Bengt Berg

Månadens lyrik | 2018:04

Redaktionen presenterar månadens urval av lyrik, av Bengt Berg, Inge-Bert Täljedal, Tina K Persson och Robert Halvarsson.

Av: Super User
Månadens lyrik | 04 Maj, 2018

Dikt

Månadens lyrik | 2018:03

Redaktionen presenterar månadens urval av lyrik, av Bo Bjelvehammar, Elisabeth Lampinen och Jyrki Suominen.

Av: Bo Bjelvehammar, Elisabeth Lampinen och Jyrki Suominen
Månadens lyrik | 29 mars, 2018

TEST

Månadens lyrik | 2018:02

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens lyrik. Poesi av Michael Economou, Guido Zeccola, Alekfucksia Braunisch Cosmos och Per Nilsson.

Av: redaktionen
Månadens lyrik | 02 mars, 2018

TEST

Månadens lyrik | 2018:01

Redaktionen presenterar stolt månadens lyrik.

Av: Per Nilsson
Månadens lyrik | 26 januari, 2018

close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.