Jerzy Górecki från Pixabay
  • Ledare
  • Publicerad:

Ledare | 2020:1 | GULDÅLDRAR



LÄS TIDNINGEN KULTUREN 2020:1

Guldåldrarna ligger i människans innersta väsen – som den gryning man ständigt refererar till eller den aftonrodnad man alltid drömskt ser framför sig. I årets första nummer av Tidningen Kulturen fokuserar vi på och cirkulerar kring guldåldern som företeelse. Skribenterna har låtit sig inspireras på allehanda sätt och vis, från en naturlig och direkt koppling till en estetisk och metaforisk.

Redaktionen hoppas att läsaren ska finna sina egna kopplingar i samband med läsningen av detta nummer av Tidningen Kulturen; hitta sin egen guldålder, vare sig det handlar om en tid från förr eller en tid som kan komma, för att inte tala om att finna sitt eget yttersta värde som kanske endast kan framkomma genom att man ”skär emot träets fibrer” (se nedan).

Tematiken kan sannerligen tala till en, om man tillåter det; finna sanningen om våra liv, som Bo Gustavsson skriver om Sven Delblancs litterära testamente. Delblanc jagar sin egen förklaring genom att titta tillbaka på antikens guldålder i jakt på sin egen.

Stöd Tidningen Kulturen

Tidningen Kulturen är gratis att läsa, men inte att producera...

Stöd oss med en femtiolapp i månaden!

Klicka här:
Bidra till Kulturen
Betalas via PayPal.

Och när vi ändå är inne i den klassiska antiken kan vi fortsätta att läsa om Carl Robert Boströms återaktualisering av de antika klassikerna i ett försök att rena sin egen själ och finner samtidigt en tro på framtiden.

Från antiken kan vi kasta oss över till en särlings magiska kraftkällor; Lena Månsson skriver om särlingskonsten i allmänhet och Madge Gill – särlingskonstnär, spiritualist och medium – i synnerhet. Här finner vi tankarna om konsten som en brygga mot en guldålder.

Från outsiderkonsten till något av outsiderförfattaren August Strindbergs alkemiska försök: Mathias Jansson går från tanke till objekt och skriver om alkemins guldålder, men lyfter här också, i en annan röd tråd i detta nummer av Tidningen Kulturen, fram guldet och guldåldern som en symbol för människans andliga och kulturella mognad.

Vilket osökt för oss från en genialisk författare till en lika genialisk kompositör, Johann Sebastian Bach. Olof Lindberg tar oss med på en initierad resa från den världsfrånvände Bach, via den odiplomatiske, till den kompromisslöse, där han visar på värdet i att ”skära emot träets fibrer” för att uppnå konstens högsta värde.

Autenticiteten var nog en viktig komponent för Bach, kanske lika viktig som för grundaren av temaparken High Chaparall i Småland, rebellen och fritänkaren Bengt Erlandsson… Peter Carlsson skriver om autenticitetbegreppet med avstamp i just den temaparken och analyserar vår tids kulturella metafor. Han gör det genom att visa på autenticitetsbegreppets ursprung i 1800-talets romantik, som en motpol till 1700-talets upplysningstänkande – individen utgör nu alltings mått – till autenticitetskulturen i den sena kapitalismen och Adornos kritik mot populärkultur och nöjesindustri. Grundarens rebelliska autenticitetssökande har visat sig blivit ersatt av ett passiviserat och reglerat rum. Vilda västerns guldålder som nutida kuliss.

Som en annan kulturell metafor kan man se den karga, grekiska ön Hydra, som Peter Ejewall skriver om i sin essä. Han berättar om denna lilla ös guldålder, när den var en internationell, kreativ scen för allehanda kultur- och konstpersonligheter.

En minst lika kreativ scen, måste man ändå tillstå, var Kina under perioden 1980-1987, då Zhao Ziyang var Kinas premiärminister. Ziyangs vision var ett kombinerat kapitalistiskt och kommunistiskt värdesystem, en vision om demokrati, i avsaknad av parlamentarisk grund, som närmast framstår som utopisk. Anneliese Fältström skriver om Ziyangs memoarer, ett postmaoistiskt vittnesmål och ett motstånd mot synen om att litteratur ska förstärka och bekräfta det politiska systemets suveränitet.

Om konstens natur, och ytterst om kulturens och civilisationens natur, om moral och harmoni cirkulerar detta nummer av Tidningen Kulturen kring – och vad passar då inte bättre än att avsluta med Tobias Hardings essä om Friedrich Nietzsche?

Ur arkivet har vi för detta nummer återupplivat Karl-Gustaf Svanströms essä om Lev Vygotskij och Lena Månssons fina särlingsessä om Carl Kylberg.

LÄS TIDNINGEN KULTUREN 2020:1

Tidningen Kulturen vill återupprätta den kulturkritiska essän som litterär form. Det för att visa på konst och humanioras betydelse i denna mörka tid. Förenklade analyser av vår samtid finns det gott om, men i TK vill vi fördjupa debatten och visa på den komplexitet som speglar vår samtid.

Tidningen Kulturen är gratis att läsa, men inte att producera...

Stöd oss med en femtiolapp i månaden!

Klicka här:
Bidra till Kulturen
Betalas via PayPal.

close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.