Rosa Luxemburgs martyrium

I förordet till antologin Röster om Rosa Luxemburg (1998) berättar Göran Greider om hur det gick till när Rosa Luxemburg mördades den 15 januari 1919. Fyra soldater kommer för att ...

Av: Mohamed Omar | 07 januari, 2014
Essäer om politiken

Yrkestrubadurernas 40-årsjubileum. Intervju med Pierre Ström

  YTF, Yrkestrubadurernas förening, bildades 1971. Initiativtagare var bland andra Fred Åkerström (föreningens förste ordförande), Cornelis Vreeswijk, Finn Zetterholm, Bengt Sändh, Pierre Ström, Lars Göransson och Torgny Björk. På den svenska ...

Av: Johannes Flink | 28 februari, 2011
Musikens porträtt

Stilbild ur The PIcture of Dorian Gray (1945

Den hemsökta målningen

Dorian Gray önskar sig evig ungdom, men hans önskning har ett pris. Hans kropp förblir evigt ung medan hans själ blir allt mer depraverad. I centrum för Oscar Wildes roman ...

Av: Mathias Jansson | 14 december, 2015
Essäer om konst

Bokmässan 2017 med Bildning, Luther, Röster från Irland och den blåvita 100-åringen 

Bildning - detta är årets tema på Bokmässan i Göteborg. Man passar bland annat på att fira 500-års jubileet av reformationen, en process som präglat europeisk historia och som ledde ...

Av: Belinda Graham | 28 september, 2017
Kulturreportage

En illustration av den Andra



Anna RemmetsJag går förbi en hög med dagstidningar som ligger kvarglömda eller kastade på marken. Jag blir stående något ögonblick inför framsidans bild av ett par groteskt undernärda och underviktiga barn från Afrikas horn.

Jag tror att de flesta vet ungefär hur sådana bilder brukar se ut. Armar och ben som pinnar. Ansikten som ser ruskigt gamla ut. Jag tvivlar inte på att dessa bilder får människor som måhända annars inte hade skänkt pengar att känna att något MÅSTE göras, att det inte kan vara okej att barn ser ut som de på fotografierna.

Att vi måste vakna till och göra, om inte allt som står i vår makt, så åtminstone något. Samtidigt som jag inser detta kan jag inte låta bli att tänka att dessa fotografier är obehagligt närgångna. Jag föreställer mig följande scenario: Till en artikelserie om barnmisshandel i Sverige visas bilden av en liten svensk flicka. Vi ser tydligt hennes ansikte, och vi ser också andra saker: tydliga spår på hennes kropp efter det som är artikelns ämne. Blåmärken, sår, allt visas upp samtidigt som kameran penetrerar hennes oskyddade och kanske apatiska ansikte.

Jag har en känsla av att många skulle uppfatta bilden som kränkande. Att det skulle anses kränkande att så närgånget visa upp ett individuellt barn och hennes trauma i syfte att illustrera en företeelse. Men på något sätt, fortfarande, framställs människor från Afrika i västerländsk media lite mindre som individer och lite mer som en massa.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

De individer som man antingen trycker upp kameran i ansiktet på eller porträtterar i siluett för att visa en utmärglad kropp, figurerar sällan i media i egenskap av individer utan för att illustrera ett problem.

Jag inser att det kan uppfattas som mer än naivt att komma och vifta med postkoloniala teorier när folk i Väst i detta nu de facto skänker pengar, pengar som är nödvändiga och livsviktiga, kanske delvis tack vare medias rapportering. Och kanske i ännu högre grad medias skoningslösa bilder. Men jag kan ändå inte låta bli att tänka på Joseph Conrads Heart of Darkness och på Kurtz afrikanska älskarinna. Hon som aldrig yttrar ett ord utan bara är en illustration av den Andra. Den Andra som sällan tillåts tala utan som reduceras till en kropp, till en idé till en projektion av den västerländska mannens dåliga samvete.

Anna Remmets

Ur arkivet

view_module reorder

Edgar Varèse – en ljudets mästare och befriare

Vi upplever nu en tid när det ekonomiska tänkandet ramar in våra liv som ofta saknar meningsfullt innehåll. Konstens kraftkälla, som Varèse såg som en huvudrollsinnehavare, behövs mer än någonsin. Vem ...

Av: Percival | Musikens porträtt | 04 augusti, 2012

Ulf Stenberg ur Den gamle stinsen DEL 5

Korta berättelser av Ulf Stenberg från boken Den gamle stinsen.

Av: Ulf Stenberg | Utopiska geografier | 10 Maj, 2017

Vilhelm Moberg- En väldig grep i sin samtids kompost

Det finns en andaktsfull helighet i omnämnandet av författaren Vilhelm Moberg, en sakral vördnad för den väldige smålänningen där epiteten och metaforerna kring författaren tycks har rötter fotade rakt ned ...

Av: Benny Holmberg | Litteraturens porträtt | 23 augusti, 2010

Simon O Pettersson. Den tübingska estetdöden

Friedrich Schlegel skriver i ett fragment: ”Nur derjenige kann ein Künstler sein, welcher eine eigne Religion, eine originelle Ansicht des Unendlichen hat.“ Jag tror detta är en korrekt uppfattning. Poesi ...

Av: Simon O Pettersson | Utopiska geografier | 03 mars, 2014

Skolan i Aten av Rafael

Jag läser som jag vill och funderar som jag tänker

De lärda må tvista med de olärda om vad som kan vara god litteratur. Kan det möjligtvis vara så, att läsandet av vissa böcker höjer såväl känsla som intellekt ...

Av: Annakarin Svedberg | Essäer om litteratur & böcker | 10 september, 2015

Veckan från Hyllan. Vecka 39, 2012

Sverige regeras av ”Det nya arbetarpartiet”. Deras huvudkonkurrent är det gamla arbetarpartiet. Lite märkligt att de två största partierna vill kalla sig för arbetarpartier, nya eller gamla, när de samtidigt ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 22 september, 2012

Mauro Luppichini. Arktis

Mauro Luppichini är en italiensk författare. Han har dock bott i Sverige i fem decennier och arbetat bland annat som bibliotekarie i Uppsala. Men han har alltid skrivit och publicerat ...

Av: Mauro Luppicchini | Utopiska geografier | 02 december, 2013

Landet som är vårt land är sig inte längre likt

Landet som är vårt land har förändrats, och förändrats i grunden. Jag tror det började med Kjell-Olof Feldt, en gång finansminister vid Ingvar Carlssons sida. Minns ni hur han allvarligt ...

Av: Crister Enander | Essäer om samhället | 17 oktober, 2010

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.