Det första numret  av Charlie Hebdo efter massakern

Charlie Hebdo, ett år efteråt

Ett år har gått sedan åtta medlemmar av Charlie Hebdos redaktion sköts ihjäl av bröderna Saïd och Chérif Kouachi.

Av: Ingmarie Froman | 07 januari, 2016
Reportage om politik & samhälle

Man måste kombinera logik och intuition

   Ett samtal med Maja Solveig Kjelstrup Ratkje. Text & foto av Carl Abrahamsson Norska kompositören och musikern Maja Ratkje idoliserar Pippi Långstrump och tycks ha lika mycket energi och fantasi som det ...

Av: Carl Abrahamsson | 25 mars, 2010
Musikens porträtt

Nils Byrén

Nils Byrén. Dikter

Jag skriver både prosa och lyrik men har under den senaste tiden främst fokuserat på noveller och friare dikter. Vid sidan av skriver jag för tidskriften Tydningen och är viceordförande ...

Av: Nils Byrén | 03 augusti, 2015
Utopiska geografier

Skogen i tematisk fördjupning

Rummet är helt vitt, nästan bländande. Pyttesmå frigolitkulor täcker golvet och yr runt i luften. Längs väggarna sitter vi, som brukar kallas för publiken men i detta fall nästan lika ...

Av: Matilda Amundsen Bergström | 10 mars, 2012
Reportage om scenkonst

Brev från Österäng



   Bengt NermanFan ska vara journalistlärare! har jag tänkt efter den senaste veckans massmediala tankediktatur: Hända! Nu! Drama! Känna! Vi! – den formel som får tid och tanke att upphöra. ”den mest dramatiska dagen i landets historia”, skrev DN på sin förstasida och hade plötsligt glömt 9 april 1940.

Nu gällde det att vara där, med kameror och mikrofoner öppna. Det som händer där ”uppfyller alla nyhetvär­deringens stora kriterier till max”, skrev DN på kulturdelen. Då måste allt annat stå åt sidan. Det viktiga är att det händer, eller med direktcitat: ”Det som spelar roll är att det hände.”
  

 I detta läge börjar journalisterna här hemma ställa ifyllnads- eller bekräftelse­frå­gor. Den ena efter den andra får frågan ”Hur känner du inför?” och svarar man rätt nickar intervjuaren i takt med svaret: hon (eller han) får sitt program bekräftat.

Och vi som hör och tittar på får klart för oss hur vi ska känna, om vi nu vill ingå i den allmänna känslostämningen. ”Hur är stämningen i Oslo just nu?” Det är sorg, förstås, men inte vrede; folk tyr sig på ett märkvärdigt sätt till varandra. Men var är Reinfeldt? Ska inte hans röst höras framför kören? Saknar han känslor?
    

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Jag känner mig som Ture (Nerman, BN:s far) sommaren 1936: ”All världens dårar trängs kring Hitlers stadion” – själv sitter han ensam framför radion och väntar på nyheter från Madrid. Jag behöver hjälp att tänka. Huvudet är fullt av frågor. En kan jag aldrig få svar på: hur är det att stå framför en mördare och veta att om ett par sekunder är jag död? En kommer det att ta tid att få svar på: hur ser han ut invärtes, han som skjuter?

Det märkvärdiga är att så mycket är lika hos Breivik och Ture, mördaren och demokratins hjälte. Ensamma inuti. Oförmögna till inlevelse. Kallade att frälsa sitt samhälle från sig självt. Plågsamt längtande efter handlingen. Inneslutna i var sin väldig fantasibubbla.
  

 Precis här skiljer det sig. För medan Breiviks bubbla innefattar den verklighet som vi kallar verkligheten, lever Ture i sin egen värld: idéernas och idealens. Verk­ligheten bryr han sig inte om. Eller som han skriver i dikten ”Mannen”, 1915:
        
        ty dö i krig och dö i mord
        det kan var lumpen själ
        men lära jävlar sanningsord
        det fordrar järn i själ

Med järn i själen behöver man inga vapen: man kan ju begå själamord.

Bengt Nerman

Österäng 1 augusti 2011

Ur arkivet

view_module reorder
Guillaume Apollinaire

Försök till en konstlitterär analogi

I vår samtid är de olika nivåerna gällande vårt formspråk ett oöverskådligt faktum och ställer författaren/poeten inför både ett dilemma och ett val: alltså ett ställningstagande som provocerar fram en ...

Av: Göran af Gröning | Essäer om konst | 28 juni, 2017

Folkets träd. En julbetraktelse

På Capitol Hill i Washington D.C. i USA står den sedvanliga stora julgranen på plats. I år lär den vara huggen i norra Kalifornien och således fraktad tvärs över den ...

Av: Thomas Notini | Essäer om religionen | 24 december, 2014

Tavlan ägs av Ulf Stenberg

Det svänger om den abstrakta expressionismen

Jackson Pollock lyssnade till jazz när han utförde sina action paintings, samma sak gör Sigvard Olsson. Han är en stor jazz vän och tillika beundrare av Jackson Pollock. Och som ...

Av: Ulf Stenberg | Konstens porträtt | 03 juni, 2016

Charles Thévenin - La prise de la Bastille

Fransk revolution i tysk tappning

Franska revolutionen initierade större förändringar i Tyskland än i ursprungslandet. Naturligtvis är ett sådant antagande endast en hypotes, ett själviskt och odemokratiskt påstående. Men vem kan motbevisa att i ...

Av: Bo I Cavefors | Essäer om samhället | 06 augusti, 2016

Björn Gustavsson. Foto: Privat

Mellan musik och bildkonst

En ny krönika från Björn Gustavsson. Denna gång om musik och konst.

Av: Björn Gustavsson | Björn Gustavsson | 03 maj, 2015

Popaganda 2015. Foto: Ami Mörén

Popagandasommaren avslutas med ett bang

Sista helgen på sommaren, sista sucken, sista festivalen. Popaganda 2015 bjöd på sol, soul och sommarnatt. Bland dem som spelade var James Blake, Bob Hund, Joel Alme och Lorentz, men ...

Av: Yrsa Winbergh | Essäer om musik | 16 september, 2015

”Jag vill vara ett med tidspulsen” intervju med Mohamed Omar

”Skymning öfver Upsala” är en diktsamling skriven av Mohamed Omar. En passionerad poet som använder Uppsala som sin målarduk och gärna väver in sin egen historia i sina litterära verk. Det ...

Av: Cassandra Andersson | Litteraturens porträtt | 16 juni, 2014

Digitala avtryck

Den unge svenske tonsättaren Johan Svensson (f. 1983) redogör i detta porträtt av den något äldre kollegan JoakimSandgren (f. 1965)försin fascination inför denne numera i Paris baserade tonsättaren och hans musik. Via ...

Av: Johan Svensson | Musikens porträtt | 28 mars, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.