Vilket språk talar Gud? — om bibelns väg till Sverige

Fader war i himiriki hælecht hauis thit namn. til kom os thit rike. warde thin wili hær i iordhriki swa sum han warder i himiriki. wart daglict brød gif os ...

Av: Thomas Notini | 11 mars, 2013
Essäer om religionen

Chimos Vänkväll firar 10 år den tionde september

På lördag fyller en av Stockholms, kanske Sveriges mest unika kulturklubbar tio år. Den heter Chimos Vänkväll och håller till på biografen Tellus i Midsommarkranen i södra Stockholm. Där har ...

Av: Frippe Nilsson | 08 september, 2011
Allmänna reportage

Vyn är densamma av Einar Askestad

Författare med åtta böcker utgivna inklusive novellsamlingen ”Frånfällen”, hösten 2010, som den senaste, född i Kalix av österrikisk mor och norsk far, uppvuxen i Portugal, Spanien, Österrike och Sverige. Efter ...

Av: Einar Askestad | 24 oktober, 2011
Utopiska geografier

Tillblivelseakter - möte, uppbrott och samtidighet i Joan Mirós måleri

TEMA KONST   ”In the work of art, paths are laid out for the beholder’s eye, which gropes like a grazing beast […]. The pictorial work springs from movement, it is ...

Av: Jonas Lindahl | 10 mars, 2008
Essäer om konst

Badsäsongen är över - ändå måste jag skriva om superannoying italienare på stranden



Cala PiNär min pojkvän kläckte idén om att åka till Mallorca i mitten av augusti kändes den så "last season", så som Carrie i Sex and the City brukar beskriva gamla skor. För Mallorca är ju så mycket 80-tal, lika mycket som Jönssonligan på Mallorca var. Väl där inser man snabbt att det finns ingen annanstans i Europa runt medelhavet där det samlas så mycket Holländare, Tyskar, Italienare, Engelsmän, Fransmän, Svenskar, Norrmän och Spanjorer.

Och eftersom jag är en person som snabbt blir rastlös av sol och bad bestämmer jag mig tidigt för att göra något nyttigt under min vistelse där, som en psykosocial utvärdering av olika nationaliteters beteende på stranden.
Redan under dag två börjar jag iaktta en grupp italienare. Betraktar de unga italienskorna som ligger ner på sina solbäddar medan deras pokvänner står upp, pratar högljutt, gestikulerande. De liksom cirkulerar runt sina kvinnor. Men vill de inte lägga sig ner på sina solbäddar?....Se så, lägg er ner och njut av solen! tänker jag. Näpp!

Ibland stannar de upp i någon sorts löjlig body building pose, ser ner över sina kroppar, bländade av sin egen skönhet. En av dem spänner till och med sin vad framför sin flickvän för att visa en tatuering i form av en stjärna. Sen promenerar de ner till havet för att kasta boll. Deras flickvänner strosar efter, sätter sig vid strandkanten och applåderar varje gång någon av deras pojkvänner fångat bollen... och då skriker de, männen alltså, de skriker ungefär så som tuppar skriker då de fjädrar sig för hönorna.

Får en flashback av en italiensk älskare jag haft en gång. En 35-årig man från Rom som innan det tog slut helt mellan oss sa: "Men du måste förstå... Jag kan inte flytta hemifrån. Min mamma skulle bli så ledsen om hon inte får laga min mat, tvätta mina kläder, och ge mig massage varje dag. Jag tror inte att du skulle kunna massera min nacke så som min mamma kan." Uh! Förstår genast vem det är som gjort dem till dessa super annoying I-think-i´m-the-center-of-the-universe män.

Lutar mig bakåt för att lyssna på några tyskar framför oss. De pratar om hur nöjda de är med alla tyskdubbade tv-kanaler som finns på deras hotell, men klagar över att de inte kunnat hitta några riktigt billiga snabbmats-restauranger. Deras 11-åriga dotter Hilke jämrar sig över att hon hamnat i korvdepression genom att ha levt utan bratwurst under hela fyra dagar på Mallorca.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Min pojkvän som för övrigt är från Rotterdam säger plötsligt att han glömt packa ner sin kamera i sin andra resväska som står redo på hotellet. För efter Mallorca ska han vidare till Kina och sen Oman. För honom som är journalist på en resetidning är resandet världens mest naturliga grej. För honom finns inga begränsningar, bara öppenhet. Hans personlighet är ungefär som Rotterdams arkitektur, med dess stora öppna ytor mellan byggnaderna. Öppna ytor för flöden av människor och pengar.

Det är de holländska turisterna som hyr flest kanoter på Mallorca får jag veta...De hyr dem av han, han som ser ut som strandens egen David Hasselhoff. Det är de holländska turisterna som paddlar så långt ut de bara kan, för de längtar efter att hitta en ny kontinent att erövra, kolonisera Det är holländarna som skrattar halvt ihjäl sig när några norrmän i strandbaren berättar att de ska gå på strippklubb i Palma. Varför liksom? När var och varannan kvinna solar topless på stranden och visar mer än fönsterbrudarna i Red Light district. Efter tre timmar på stranden bestämmer sig min pojkvän för att gå upp till hotellrummet. Jag stannar kvar för att iaktta två engelskor som anländer i matchande trendiga rosa cowboyhattar och solglasögon från Victoria Beckham. De söker genast skydd i skuggan, under ett parasol. Deras vithet smälter så mycket in i sanden att jag under ett ögonblick upplever det som om de inredningsmagasin de läser flyttas, hålls upp i luften av ingen alls.

Efter ännu en timma och vimmelkantig av den gula gasbollen där uppe tar jag mig snubblande ner till vattnet. Plötsligt befinner jag mig bland några ensamma medelålders överviktiga män. De guppar upp och ner där ute, håller sig flytande med hjälp av sina magar som fungerar som livbojar Vet inte vilken nationalitet de tillhör, men bryr mig inte. De verkar mycket upptagna och de tittar alla åt samma håll. Förstår först inte riktigt vad de så ivrigt spanar mot, men inser snabbt att de är flytande Boobwatchers. (bröstspanare). De sysselsätter sig med att spana mot de barbröstade kvinnor som är på väg ner i vattnet. Märker att en av dem plötsligt försvinner, bort och ner i havet. Någon minut senare flyter en toupé in mot stranden.

Annelie Babitz

Ur arkivet

view_module reorder

dagen efter orden del 2

               

Av: Bröderna Blomqvist | Kulturen strippar | 20 april, 2012

Köpenhamnskan. Foto-collage:  Cavefors

Mitt möte med en köpenhamnska

I samband med invigningen av Öresundsbron för åtskilliga år sedan, skrevs det i Malmötidningarna många artiklar om det nordeuropeiska broderfolket, med betoning på bröder, på andra sidan Øresund. Vad jag ...

Av: Bo I. Cavefors | Kulturreportage | 14 september, 2015

Marcus Myrbäck

Den kristna erfarenheten

Idag är det en återkommande tanke att religiös utövning är en för individen privatsak, någonting som sker inom den enskilda människan, som inte låter sig definieras av någon annan eller ...

Av: Marcus Myrbäck | Gästkrönikör | 28 februari, 2017

Inge Schiöler – Den västsvenske färglyrikern

Stränderna stiger i evig renhet ner pärlemorsvala av sandsom i var skiftande minsta skärva serspeglat himmelens land. Mångfald, enhet är stigen ingen går,ljus som bretts ut av en handsom allt att tyda ...

Av: Thomas Notini | Konstens porträtt | 09 januari, 2013

En svensk antisemitisk historia

Boken Lurifaxiana tillhör de råaste antisemitiska texter som publicerats på svenska. Med titeln Lurifaxiana ville författaren säga att boken handlade om lurifaxarna, det vill säga judarna. Det var inte skämtsamt ...

Av: Mikael Mogren | Essäer om samhället | 16 februari, 2009

Adonis - en världspoet

Adonis - en världspoet   Den numera i många länder välkände syrisk-libanesiske poeten Adonis kan närmast kallas en världspoet. Adonis, pseudonym för Ali Ahmad Said Esber, är född i Syrien men har ...

Av: Percival | Essäer om litteratur & böcker | 12 oktober, 2006

Gabriela Melinescu reser hem

”Hemma utomlands” ( 2003) Den rumänskfödda författaren Gabriela Melinescu. går omkring i Stockholm, promenerar, sitter i Kungsträdgården och betraktar statyn av Karl XII, som får ett positivt porträtt (invandrarkungen). Man firar ...

Av: Mats Myrstener | Litteraturens porträtt | 15 november, 2012

Andlig fattigdom i en rik värld

Människan är det enda djur som har tråkigt  (Erich Fromm) Den tysk-amerikanska psykoanalytikern, sociologen och filosofen Erich Fromm (1900-1980) har i sin moderna klassiker Att ha eller att vara? (2006) beskrivit ...

Av: Nina Michael | Essäer | 01 oktober, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.