Ragnwei Axellie – Alla vita vingar blev svarta

Ragnwei Axellie, författare – debuterade 1979 med diktsamlingen ”Pappa älskade pappa”. ”Vuxenlös”, ”Närleken”, ”Livs-gammal”, ”Lägesrapport” och ”Vem bryr sig?” är andra uppmärksammade titlar ur hennes produktion. Återkommande teman i hennes ...

Av: Ragnwei Axellie | 02 april, 2012
Utopiska geografier

Slask, Polens nationella folklore-ensemble, foto Anna Spysz

Gränslös uppkäftighet i Krakow

Stående ovationer för det svensk-danska bandet Body Sculptures under Unsound i polska Krakow. Och flera internationella samarbeten som ger nya infallsvinklar i en krackelerande värld. Det är Unsound i år ...

Av: Curt Lundberg | 28 oktober, 2016
Essäer om musik

Liten mening om val

Jag skulle kunna skriva ett öppet brev förstås, hoppas att kanske under frukostens förströelser ser Du just min lilla mening. Eller den elektroniska vägen in i regeringskansliet är alltid tillgänglig, förstås, alltid tillgänglig ...

Av: Linda Bönström | 13 september, 2014
Gästkrönikör

Jag har slutat prata om Gud eftersom jag tycker synd om honom. Intervju…

Mohamed Omar är poet, essäist och debattör. Han har varit hyllad i många år innan han tog väldigt radikala positioner inte bara mot Israels politik i Palestina utan också mot ...

Av: Guido Zeccola | 26 juli, 2012
Litteraturens porträtt

Den svåra konsten att ha stund-fokus



Avkonsten att vara mor ( G Z)lyssnat samtal på en buss i Stockholm en vanlig vardagseftermiddag: En flicka i 8-årsåldern sitter tillsammans med sin pappa.
Hon pratar oavbrutet med pappan som hummar till svar samtidigt som han läser tidningen. Till slut tröttnar dottern på hans mentala frånvaro och säger högt och tydligt: "Varför skaffar man barn om man ändå inte vill prata med dem?" - varpå pappan skamset lägger ifrån sig tidningen och under resten av resan riktar sin uppmärksamhet mot henne.

Jag föreställer mig att pappan, liksom de flesta av oss moderna människor, försökte hinna med allt på en gång. Och rent fysiskt var han riktigt effektiv på den här bussresan; han hann både umgås med dottern och läsa tidningen. Men flickan fattade ju att fysisk närvaro inte betyder så mycket om man inte är där i huvudet.

"Dagens föräldrar tror att livet ska kunna fortsätta på samma sätt som det gjorde innan de fick barn", säger förnumstiga förståsigpåare emellanåt. Man VILL så mycket och tid är en bristvara värd mer än den mest sällsynta diamant. Jag är själv helt medieskadad - en del av mig tror envist att jag kan få det perfekta mammalivet som utmålas i medierna och jag tror fortfarande att det går att ta hand om barnet, jobba, laga näringsriktig mat utan halvfabrikat, umgås med vänner, träna och inreda hemmet - helst på en och samma dag. En del säger att det bara är att acceptera att livet är kaos, åtminstone under småbarnstiden, andra talar om att prioritera och välja bort. Se mindre på tv och meditera så att du lär dig vara närvarande i nuet. Jo. Jag försöker. En sak jag har lärt mig är att ta en dag i sänder - fixar jag allt i dag så får jag ta morgondagen sedan.

Härom månaden sände SVT en fin dokumentär om den för tidigt bortgångna författaren Mare Kandre. När hon fått sin son talade hon om svårigheten att skriva romaner när man har ett barn att ta hand om. Hon gick så totalt upp i stämningarna och känslorna i sina romaner att det hände att hon inte talade med en människa på flera dagar.

Den australiska barnboksförfattaren och 2008 års mottagare av Almapriset till Astrid Lindgrens minne, Sonya Hartnett, sa i en annan dokumentär ungefär samma sak, efter att ha blivit tillfrågad om hon längtade efter barn. Hon svarade att hon börjat tänka på det på senare tid, men eftersom hon var 40 och singel var hon rädd för att tåget redan hade gått. Hon tillade, att för att en roman ska bli helt och hållet sann, måste man totalt gå upp i den och det kan man inte när man lever ett inrutat liv som förälder. Att sitta och skriva till fem på morgonen är i längden inget alternativ om barnet vaknar en timme senare.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Å andra sidan skrev Mare Kandre flera hyllade böcker efter sonens födelse, så jag kanske kan fortsätta att ha min naiva tro på att man kan få allt. En hemlighet, tror jag, är att bli mer fokuserad och närvarande i stunden. Det är sådant som meditationsutövare och idrottare tränar på. När man jobbar eller läser tidningen gör man det, när man är med barnen är man med dem, också i huvudet.

Så det får bli sommarens projekt. Att träna på stund-fokus.

Marja Beckman

Ur arkivet

view_module reorder

Jubilerande änder

I bokhandeln (fast den är mest bara en större tidningskiosk) på Logan Airport i Boston säljs röda sockor, krus och tröjor med Red Sox-emblemet, det framgångsrika lokala baseball-laget vars historia ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om litteratur & böcker | 24 maj, 2016

Foto Bonniers

Gudsnärvaro i Lars Noréns diktning

Lars Norén är en av våra främsta dramatiker. Mindre känt för en vidare allmänhet är Noréns poetiska verksamheter. Han började som diktare i början av 60-talet har under många år ...

Av: Hans-Evert Renérius | Essäer om litteratur & böcker | 08 december, 2017

Det fullkomne liv

Følgende utsagn kan synes å være svært trivielt: at i vår egen tid gis det folk som søker etter livets opprinnelse, opphav, kilde, og slik var det også før tiden ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 20 januari, 2010

En essä om ingenting

”Tystnad”, svarade Murke. ”Jag samlar tystnad.” I Heinrich Bölls novell ”Doktor Murkes samlade tystnad” möter vi Murke som arbetar på en radiostation. En av hans egenheter är att han samlar på ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 20 september, 2012

Ett försök till verklighetsåtergivning

Alain Robbe-Grillet (1922–2008). Foto: Il Manifesto TEMA BILDNING Författaren och filmregissören Alain Robbe-Grillet har avlidit. En av 1900-talets mest originella modernister har alltså gått ur tiden. Han var verksam i över ...

Av: Mikael Andersson | Litteraturens porträtt | 07 april, 2008

Bild: Hebriana Alainentalo

17 dikter av Carsten Palmer Schale

Splittrande självpresentation

Av: Carster Palmer Schale | Utopiska geografier | 13 juni, 2016

Metaltown 2011 - två dagar av metal

I år var första året som Metaltown inte arrangerades på sin sedvanliga plats i hjärtat av Göteborgs hamn. Istället hade man valt att placera festivalen på en galoppbana på Hisingen ...

Av: Linda Olsson | Kulturreportage | 03 juli, 2011

Nemesis, Allāt och den som tillägnar. Museum of Fine Arts of Lyon. Foto: Rama, Wikimedia Commons, Cc

De kloka och vackra, sataniska verserna

Det står ett vitt hus längs Fyrisån på Västra Ågatan i Uppsala som kallas Olympen. Det är mest känt genom Ture Nermans studentroman med samma namn från 1913. Huset är ...

Av: Mohamed Omar | Essäer om religionen | 25 februari, 2016

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.