Reformvänlig munk söker nunna för äktenskap

Det var i Eisleben det hände: Det är knappt man kan urskilja kyrktornen på St. Andreakyrkan. Dimman ligger tät. Ändå var det här som det började. I en sömning småstad ...

Av: Mathias Jansson | 08 november, 2011
Resereportage

Denna dag ett liv Essä i fragment

En humanism. Självkännedom, insikten om det existensiellt lika som förutsättning, tillsammans med psykologisk fantasi och inlevelse. Inte vara en ovanpå flytande ”humanitarian”, utan använda sin erfarenhet för att förstå vad ...

Av: Gunnar Lundin | 06 november, 2013
Essäer

Mikael Enchell. Foto Cata Portin

Filosemiten Mikael Enckell

”Vad du icke vill att din nästa skall göra dig, det skall du icke göra honom. Det är hela Toran, allt annat är tillämpningar. Gack och studera!” ”Om icke ...

Av: Gunnar Lundin | 02 oktober, 2016
Agora - filosofiska essäer

Kulturförbittring II

Eftersom de värden som vi har haft hittills alltså drar sina slutliga följden, eftersom nihilism utgör den yttersta logiska slutsatsen av våra stora värden och ideal - eftersom vi måste ...

Av: Freke Räihä | 30 december, 2010
Essäer om litteratur & böcker

Cuba libre?



Image
Foto: Addo Cogliocoglio
Ingen höjer på ögonbrynen när jag böjer mig ner för att ta upp några pesos ur min sko för att köpa en läsk. Passet har jag i en påse under tröjan, i övrigt inget av värde på mig - numera.  Jag möter för tredje gången samma dag det unga paret som ber om pengar till mjölk åt sitt barn; de har glömt mig, men jag minns dem! Tänker först tipsa dem om att de flesta turister vet att alla kubanska barn får mjölk, men avstår vid närmare eftertanke. Bedragare är bedragare även i Kuba.

Det är inte så värst länge sedan som ingen kuban skulle ha drömt om att tigga om pengar. På den goda tiden, då pappa Sovjet styrde och hjälpte, befolkades lyxhotellen av kubaner och de fåtaliga utlänningarna fick vackert finna sig i att komma på andra plats.

Nu töms semesterbyarna på inhemsk befolkning och det är huggsexa om jobben inom turismen där pengarna finns.

"Lady, lady - taxi? Restaurant? Music? Come,come.." Jag stirrar stelt rakt fram och går hastigt förbi de vädjande leendena och insmickrande rösterna. Det är trångt och varmt och kryllar av turister. Jag känner inte igen "mitt" Havanna. Ingenstans får jag vara ifred för alla som vill ha något, om så bara en pratstund. Där jag förr kunde gå omkring ensam utan minsta oro eller rädsla måste jag nu se upp för barnligor som rycker av mig halsbandet. Min intervjukontakt iscensätter en stöld av alla mina värdesaker. Hasch och marijuana har ersatts av tyngre droger och de prostituerade blir allt yngre.

Om detta är priset som Kuba måste betala för sin "utveckling" så är det tveksamt om den är värd det. USA:s fortsatta handelsblockad och bristen på utländsk valuta tvingar Kuba att välja det enda återstående alternativet - turism. Och riskerar samtidigt att förlora det som hittills lockat utländska besökare; den förfallna men unika bebyggelsen och den avspända, nästan loja livsstilen.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Nu målas, byggs och fejas det för fullt med hjälp av de pengar man får in på att öppna restauranger, barer och butiker i alla byggnader. De ruffiga men charmiga kvarteren och torgen piffas upp till oigenkännlighet. De liknar teaterkulisser där huvudrollsinnehavarna är turister. Gissa vilka som har statistrollerna!

Bakom fasaderna rivs ursprunget och ersätts med billig, ofta ganska brutal nyproduktion. 

Självklart ska man renovera och självklart ska kubanerna få öka sitt välstånd med turisternas hjälp. Men lika hjärtskärande som det förfall som råder på många håll är den okänslighet som präglar en stor del av "förbättringarna". Snart får man utfärda Skansen-varning för Habana vieja, den äldsta stadsdelen.

Jag söker mig bort till Centro Habana och dess vilsamma likgiltighet inför tidens gång. Eftersom jag inte behöver bo där, kan jag kosta på mig att charmas av livet som levs inför öppen ridå i de trånga mörka rummen. Gatan är allas vardagsrum och här är bilarna ännu få. Jag vill inte ens tänka på hur det blir när - om - kubanerna i gemen får tillgång till bil. Redan nu är det med livet som insats man tar sig över strandvägen Malecon som också är genomfartsled. Allt medan kolonialbyggnaderna längs vägen vittrar sönder av bristande underhåll, salta vindar och avgaser.

Sorgsen vandrar jag förbi de illskära och neonturkosa renoveringsprojekten längs Calle Obispo. Mannen utanför bokhandeln som sjöng smäktande ballader ackompanjerade på en plåthink är borta. Död, säger någon.

Men Havanna lever. Ännu.

Barbro Larson

 

Ur arkivet

view_module reorder

Brev från Sverige - till Susan Sontag, in memoriam

I. Susan. Jag är i Sverige. Tiden går ifrån och hinner i kapp. Efter att första gången ha sett Duett för kannibaler (1969) var min tanke att kritiken, med undantag ...

Av: Peter Lucas Erixon | Litteraturens porträtt | 18 december, 2007

Varför skrev De Geer inte 'fitta' på fanan? En konst- och kulturessä

När konstnären Carl Johan De Geer 1967 skrev det köttiga substantivet 'kuken' på svenska fanan begick han inte bara rikssymbolsbrott utan också det mera könsmaktsteoretiska brottet aktiv manschauvinism som förpassade ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om konst | 05 Maj, 2012

Loserförfattarfabrikens bläckdirektören in spe personporrträttet

  Nöring, f. övrigt avlägset anförvantande(skrivmaskins)bandet till den förmögna och oresonliga familjen Stoff, bläckdirektör in spe för Loserförfattarfabrikens vidräkning, ur den självanställningsregistreingsmaskinen finns noterat 1650 dyker patronymen Nöring (Stoff) opp i annalerna, parentesens betydelse än ...

Av: Stefan Hammarén, Christofer Nöring | Stefan Hammarén | 25 mars, 2013

Louise Brooks, varken ängel eller hora

Louise Brooks? Bland Hollywoods legender har hon sjunkit i glömskan.Louise Brooks kom från Kansas. Som barn studerade hon dans och piano, det ryktas att hennes mor var en underbar pianist ...

Av: Guido Zeccola | Essäer om film | 10 februari, 2012

Vanitas och andra existentiella dataspel

Döden är alltid närvarande i dataspel. En energimätare som hastigt faller, en symbol som blinkar till i övre hörnet och försvinner. Du kan bli skjuten, knivhuggen, bränd, sprängd eller överkörd ...

Av: Mathias Jansson | Essäer | 25 september, 2010

Wittgensteins förhållningssätt mellan poesi, filosofi och musik

Han betraktar henne och ser hennes ansikte, som om vore det täckt av en tunn ljus slöja, knappast verklig. Han är böjd över sig själv, det intet som väntar, han ...

Av: Göran af Gröning | Agora - filosofiska essäer | 12 mars, 2017

Tomas Tranströmer. Foto: Andrei Romanenko Wikipedia

”Och trasten blåste på de dödas ben med sin sång”

Tomas Tranströmer har gått ur tiden. Mitt hjärta sörjer en av världens mest betydande poeter. När en poet dör blir världen fattigare. Hur många verkliga poeter kan mänskligheten visa under ...

Av: Benny Holmberg | Litteraturens porträtt | 27 mars, 2015

Vem är Jørgen Leth?

Tillfällena när den danske filmaren och skribenten Jørgen Leth kommit på tal i svensk media är lätträknade, detta trots att han nog får räknas till en av de största levande ...

Av: Per Brunskog | Konstens porträtt | 19 juli, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.